Dressyrdomaren slutar döma: ”Vill inte legitimera hästars lidande”

Det har varit något som har skavt hos den 51-åriga medelsvår C-domaren i Falkenberg länge. När dokumentären om danske Andreas Helgstrands verksamhet visades blev det droppen som fick Karolina Svensson att bestämma sig för att sluta döma.

Jag tycker att bedömningssystemet som premierar flashiga gångarter framför god ridning är fel.

Karolina Svensson.

– I mitt jobb inom läkemedelsindustrin är jag van att leta efter roten till det onda. Och i dressyrsporten tror jag att det är bedömningssystemet. Vi blir lite förblindade av flashiga gångarter även om hästen är spänd, säger hon.
– Jag tycker att bedömningssystemet som premierar flashiga gångarter framför god ridning är fel.

Domarnas och bedömningssystemets funktion har lyfts upp på flera håll efter att de våldsamma träningsmetoderna hos Helgstrand blev synliga i offentlighetens ljus.

Började fundera

Hos Karolina Svensson började funderingarna på vart dressyren är på väg på flera år sedan.
– Jag dömde en medelsvår C där det kom ett ekipage där ryttaren gjorde allt så fint. Form, takt och tempo kunde inte vara mycket bättre. Men hästen hade ganska mediokra gångarter och därför kunde jag inte sätta mer en 7:a i betyg. Då gick det verkligen upp för mig att vi premierar flashighet framför god ridning. Vi utgår från gångarterna hos hästarna och sedan lägger vi till och drar ifrån poäng, fortsätter hon.

Detta bedömningssystem påverkar i sin tur aveln – de som avlar hästar för dressyr väljer ofta den typen av hästar som får höga betyg av domarna.
– Att ha stora och flashiga gångarter kan vara riktigt besvärligt för en ung häst innan den har växt i sin kropp. Jag menar att det till och med kan hindra dem från att röra sig naturligt. Som domare är jag med och legitimerar hela det här systemet. Jag vill inte det mer, jag vill inte legitimera hästars lidande.

Medalj på JSM

Karolina Svensson började sin karriär inom ridsporten som ridskoletjej, hon fick snart en egen ponny som hon tävlade i hoppning i lägre klasser. I tonåren fick hon ta över sin styvsysters 7-åriga, talangfulla dressyrhäst. Det var han som fick henne att intressera sig för dressyr och tillsammans gjorde de två JSM och två YRSM. Sedan skaffade hon en yngre häst som fick tas bort på grund av spatt och i sorgen efter detta började hon plugga och lämnade den aktiva sporten i många år.

Hon levde sitt liv i Stockholm och Linköping under många år. När hon flyttade ”hem” till Falkenberg igen togs hästintresset upp och hon utbildade sig till dressyrdomare för tolv år sedan.

Dömde varje helg

Första åren dömde hon mycket – under sommaren kunde det bli varje helg. Under pandemin minskade dömandet ordentligt och nu har hon alltså bestämt sig för att sluta.

En invändning mot hennes beslut är att hon skulle ha större möjlighet att påverka sporten åt det håll hon vill genom att stanna kvar som domare. Men det är ingen invändning som hon tar till sig.
– Vad spelar det för roll om jag dömer ner en spänd, ihopdragen häst när felaktig form och brist på kontakt och avspändhet generellt inte får tillräckligt genomslag i resultaten? Det enda som kommer att hända är att jag blir mindre anlitad som domare. Ryttaren kommer att fortsätta likadant så länge som det är det som ger poäng.

Fler domare slutar

Fler dressyrdomare som Ridsport har varit i kontakt med slutar att döma av ungefär samma anledningar som Karolina Svensson, men de har avböjt att bli intervjuade.