PonnykrönikanVi har upplevt ett par spännande tävlingsveckor med inomhus-SM i hoppning i Billdal och lag-SM i dressyr i Täby. Dessutom har Sverige äntligen fått en ny landslagsledare till ponnyhoppningen.
Ponnykrönikan: ”Dubbla mästerskap ger dubbel erfarenhet”
Det är Ulrika Bidegård som antagit utmaningen som landslagsledare.
När det gäller hoppningen ser vi numera att det är ganska många som rider ponny och häst parallellt. Pontus Wettersten, som vann ponnyernas kategori D, red även junior-SM helgen efter med sin häst Ice of Diamonds och lyckades bra även där, med en åttondeplats. Några andra av ponnyryttarna, som är mellan 12 och 14 år, red både ponny och childrenklassen på häst.
Ger erfarenhet
Vi har till exempel Filippa Lagergren, som red hästen Agat i childrenklassen och vann SM-guld med sin kat B-ponny Rendene Piccolo i ponny-klassen. Vi har Beata Hermelin, som red C-ponnyn Nye the Apache och vann guld med sin häst VDL Titanic i childrenmästerskapet. Det kan inte vara helt lätt att byta fram och tillbaka från liten ponny till stor häst under ett krävande mästerskap. Men för dem som har den möjligheten ger det förstås massor av erfarenhet.
Ändring i resultaträkningen
Lag-SM i dressyr reds i år i Täby, ny arrangör efter alla år hos Nordhalland. En sak som blev väldigt bra var förstås den lilla regeländringen beträffande resultaträkningen. När man införde nya regler förra året fick det tråkiga konsekvenser, bara för att ingen riktigt tänkt på att ”det kunde bli så”. Då blev det så att tredjeryttaren (alternativt även fjärderyttaren) drog ner snittresultatet för laget – och vem ville vara i den situationen att försämra för sitt lag i stället för att bidra?
”Blev perfekt”
Nu däremot, i år när bara de två bästa resultaten räknades, blev det helt perfekt. Man kunde ha två deltagare i laget eller upp till fem. Ingen förstörde eller drog ner, alla fick vara med och kämpa och känna att de fick de erfarenheter som det innebär att få rida ett stort lagmästerskap på elitnivå. Alla vill så klart vara det ekipage som ”räknas” men om man inte hörde till de två bästa i laget, så gjorde det ingenting för själva lagresultatet. Bara att försöka rida ännu bättre nästa gång.
En annan glädjande effekt var att fler klubbar nu vågade låta fem ryttare ingå i sitt lag. Fem av tio lag hade fem ekipage med, däribland de lag som red hem SM-medaljerna: Willands, Särö och Vetlanda.
Detta är en krönika, ett personligt skriven text där skribenten själv står för sina åsikter. Texten var publicerad första gången i Ridsport nummer 22/2017.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på