Efter dressyrskandalen: Så ser veterinären att hästar tränats fel

En som ofta ser hästar som inte tränats i självbärighet är veterinären Annelie Hellström.

– Jag jobbar med träning av hästen från ett hälsoperspektiv och har fördjupat mig inom belastning av hästkroppen, belastningsskador och råd kring träning, säger hon. 

– Jag ser hela tiden hur kropparna har anpassat sig efter belastningen och det går att se på en kropp om den är tränad i självbärighet eller inte. 

Exempel på hur det kan synas är att hästkroppens muskulatur är över- eller underutvecklad på vissa ställen samt på vilken hållning hästen har. Det syns också på benens leder och på hur hästen står och går på sina ben och hovar, berättar Annelie Hellström. 

– Om jag kan se att hästarna inte är tränade i självbärighet, så tycker jag att även domarna borde kunna se det. 

Annelie Hellström menar att det är träningen som är prestationen och inte den korta stunden på tävlingsbanan. 

– Det måste finnas en felkälla när man kan tävla och få resultat som gör att man kan försörja sig på sin träning, när man har tränat en häst på fel sätt. Då måste bedömningen av träningen vara felaktig. Det är ett systemfel. När jag ser filmen från Helgstrand ser jag pengar, att hästen blir en kugge i ett maskineri.  

Om jag kan se att hästarna inte är tränade i självbärighet tycker jag att även domarna borde kunna se det.

I filmerna syns bland annat hårt inspända hästar och hästar som rids på graman. Att just halsen är så betydelsefull beror på att den är en del av kotpelaren. 

– En häst måste tränas och förberedas för att bli en ridhäst, och att träna upp bärigheten gör man genom att träna hela kotpelaren. Det som händer i halsen påverkar också resten av kotpelaren, som inkluderar allt från huvudet till svansen.

Fakta

Hästens halskotpelare

• Innefattar hela ryggen, från huvudet till svansen. 
• Frambenets muskler fäster på halskotpelaren och är beroende av att halsen fungerar som ett stabilt fäste för musklerna. Inom dressyr vill man ha ett långt steg, något som försvåras när mekanismerna sätts ur spel.
• Många biomekaniska funktioner sätts ur spel när man rider hästen hårt inspänd eller med hård hand.

Källa: Annelie Hellström, veterinär

Expandera

Annelie Hellström berättar att om käkvinkeln mellan underkäken och första nackkotan blir mindre än vad som är anatomiskt korrekt kompenserar hästen genom att böja halskotpelaren i stället. 

– Det är det som kallas att hästen knäpper av. Halskotpelarens viktiga biomekaniska funktion sätts ur spel och bärigheten går förlorad. Vävnad överbelastas och på sikt utvecklas belastningsskador på många olika ställen i kroppen, inte bara i halsen.

När kotpelaren inte har tillgång till sina funktioner och är vältränad så kommer det förutom att påfresta rygg och bäcken även att överbelasta benen.

– Vikten hamnar i för hög grad nere i benen, helt i onödan. En bärig kotpelare bär vikt. Den avlastar benens leder och känsliga strukturer. 

Balansen påverkas

Riskerna med att halsen böjs kraftigt är många – inte bara rent biomekaniskt. 

– Jag märker att hästen blir väldigt stressad om den inte kan använda sin hals. Hästen har balansen till stor del i halsen. Om vi låser fast halsen på hästen och sedan ber den röra på sig, så är det som att binda en människas händer bakom ryggen och be människan gå på lina. 

– Det blir slitna leder, problem med ryggen, benen överbelastas i onödan och hästen hamnar automatiskt i framvikt. Det går heller inte att skapa samling på ett korrekt sätt, för samling innebär att hästen flyttar vikten bakåt. För detta behövs en vältränad kotpelare med full funktion.

Jag har känt mig ganska uppgiven i många år när jag ser hur många likes man kan få för felaktig träning.

Även på ridskolorna

Att vissa i eliten tar till våld för att träna hästar är illa nog, menar Annelie Hellström. 

– Men det värsta är att jag ser det överallt, på ridskolan knycklar eleverna ihop halsarna och så får de höra att nu går hästen i form. Det blir ett systemfel, man får lära sig fel från början. Jag har känt mig ganska uppgiven i många år när jag ser hur många likes man kan få för felaktig träning. Det finns kunskap men det är många som struntar i kunskapen, där måste det hända något för det här är inte okej ur ett djurvälfärdsperspektiv. De som försöker dela med sig av sin kunskap blir inte lyssnade på. Inom vår värld måste det vara coolt att stå upp för hästen. Prestige får aldrig komma före hästvälfärd. 

Utveckar ”bettallergi”

Men hur funkar det egentligen med inspänningar eller hård hand – hur kommer det sig att hästen verkar gå kvar med halsen när detta plockas bort?

– Hästen har blivit van att gå så. Trycket av bettet på tungan är så obekvämt att den måste backa med huvudet, och den utvecklar en ”bettallergi” – överkänslighet mot tryck av bettet mot den känsliga tungan. Så småningom blir det svårt att låta bettet ens vila mot tungan även om ryttarens hand är jättelätt, det blir en reflex att dra sig undan. Man kan behöva rida utan bett ett tag. 

Idag finns mycket forskning och beprövad erfarenhet som styrker vikten av att hästen tränas till bärighet för att bli hållbar som ridhäst. 

– Fram för diskussionen kring hur en självbärig häst ser ut. Här är den medicinska kompetensen väldigt viktig. Det finns inte en mängd olika sanningar här även om det ser ut så i dag. Det handlar om vetenskap, om anatomi och biomekanik.

Mer att läsa

• New insights into ridden horse behaviour…, Applied Animal Behaviour Science
• Effects of a 15° Variation in Poll Flexion during Riding on the Respiratory Systems…, Animals
• Effect of head and neck position on intrathoracic pressure and arterial blood gas values…, American Journal of Veterinary Research
• Effects of different head–neck positions on the larynges of ridden horses, Journal of Animal Physiology and Animal Nutrition
• Impact of riding in a coercively obtained Rollkur posture on welfare and fear of performance horses, Applied Animal Behaviour Science

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 21/2023.