EMS – en välfärdsåkomma

EMS, ekvint metabolt syndrom, är mer av en välfärdsåkomma än en sjukdom, men kan sluta med fång. En häst med EMS har ID, insulindysreglering, nedsatt känslighet för insulin i muskel- och fettceller. Hästen kompenserar detta med att producera mer insulin som ligger kvar länge och blir giftigt för hästen, och fång kan då uppstå.

ID är ett nytt namn för IR (insulinresistens) som tidigare användes. Rätt fodersammansättning och motion är de viktigaste motåtgärderna. Det första tecknet är fettdepåer, oftast längs mankammen. EMS kan drabba alla raser, men de som är lättfödda är i störst riskzon.

Rätt foder är prio

Ägaren till en EMS-häst måste lära sig mycket om foder och veta vad hästen får i sig. Socker och stärkelse bör vara så lågt som möjligt. Ta bort kraftfodret och analysera grovfodret inklusive WCS (vattenlösliga kolhydrater som glukos, fruktos, sukros och fruktaner). WCS ska helst ligga under tio procent.

Det ideala grovfodret till dessa hästar innehåller 5 till 6 gram smb rp/MJ och energikoncentrationen ska helst vara under 9 MJ/kg ts. Komplettera gärna hö/hösilage med halm eller förläng ättiden genom hönät. Betet måste begränsas genom betesreducerare eller så kallat stripbetning. Bete nattetid är att föredra, det är minst socker i gräset då. En automatisk grindöppnare kan reglera tiden hästen får äta gräs.

Gå ner i vikt

Kontrollera hästens vikt genom hästmåttband, mät cirka varannan vecka. Stäm gärna av genom att väga när det finns tillfälle.

En tjock EMS-häst behöver gå ner i vikt, förväntad nedgång är en minskning med 0,5 till 0,7 procent av ursprungsvikten/vecka. Snabb-banta inte hästen, då kan andra problem uppstå.

Naturlig cykel

Ursprungligen har hästar en säsongsbunden variation av hullet. Enligt hästens naturliga livscykel finns det gott om föda under sommaren och hästen kan skaffa ett fettlager inför vintern, då det är sämre beställt med bete. På hösten har hästarna gott hull och blir tunnare under vintern. Sedan äter hästarna upp sig igen nästa sommar.

Avslöjande fettdepåer

EMS associeras ofta med feta hästar, men en EMS-häst behöver inte vara i allmänt högt hull. Den kan vara tunn över revbenen och ändå ha fettdepåer vid svansroten, ögonen, vid manken och längs mankammen.

Första tecknet på EMS är ofta att mankammen börjar kännas hård. Detta kan variera över dygnet.

Sockerinnehåll

Gräsets sockerinnehåll varierar över dygnet och med yttertemperaturen. Stressat gräs behåller mer socker inne i grässtrået; detta inträffar vid torka och frost. Det finns mindre mängd socker i gräs som växer i skuggan, stäng gärna in skuggiga partier till de lättfödda hästarna eller plantera skugghäckar av snabbväxande träd.

En timmas blötläggning av hö/hösilage före utfodring kan sänka de vattenlösliga kolhydraterna med 30 till 40 procent.

Överlevarna

De hästar som drabbas av EMS är ”överlevarna”, de som genetiskt sett hade haft lättast att klara sig som vildhästar. Raser med förhöjd risk är bland andra fjordhäst, islandshäst, iberiska raser och ponnyer.

Hästar eller ponnyer med konstaterad EMS löper tio gånger högre risk att drabbas av fång.

Använd täcket mindre

Undvik överdrivet användande av täcke till hästar med gott hull. När det är dåligt väder förbränner hästar sitt fett för att hålla värmen, lägger man på täcke behöver de inte göra det, utan förblir tjocka.

Undvik

Ge inte morot, äpple och bananer till EMS-hästen, utan byt dessa mot mintkarameller och alfalfapellets som belöning.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 6/2022.