”En häst som behöver antibiotika är inte i tävlingsmässigt skick”

Vissa antibiotika har en smärtstillande effekt och kan höja den aktuella prestationsförmågan hos tävlingshästar. I Sverige är det karenstid på antibiotika, medan internationell trav och galopp liksom FEI tillåter att hästar tävlas med antibiotika i kroppen.

De senaste årens dopningstester på trav- och galopphästar i Europa har visat att hundratals hästar har haft antibiotika i kroppen – ett tecken på ett utbrett missbruk. Den svenska veterinären Peter Kallings ingår i FEI:s expertgrupp kring dopningsfrågor. Han vill lyfta antibiotikamissbruket i ljuset.

Hur kommer det sig att antibiotika över huvud taget är tillåtet utan tävlingskarens internationellt och inom FEI?
− Jag skulle hellre uttrycka det som att antibiotika inte är otillåtet. Det kan exempelvis användas mot transportsjuka efter en lång transport. Men det är stor skillnad på korrekt och inkorrekt användning. Det är till exempel inte korrekt att ge en enda injektion av bredspektrumantibiotika såsom gentamycin som förebyggande behandling före transport.

EU ser ytterst allvarligt på en överdriven användning av antibiotika på såväl människor som djur. Peter Kallings, veterinär.

Vad var det som fått er att lyfta frågan om hur antibiotika används?
− Det var rapporter från EHSLC, European Horserace Scientific Liaison Committee, en organisation inom trav och galopp som ridsporten har vissa samarbeten med. Den senaste tiden har de gjort fynd av antibiotika i hundratals dopningsprover – det är ett tecken på att antibiotika inte enbart används i medicinskt syfte utan också för att påverka prestationsförmågan.
– Nästa steg blir att vi tar upp detta på en internationell konferens om dopning i Dubai i mars nästa år.

Vad blir följderna om antibiotika används på ett felaktigt sätt?
– För det första handlar det om hästvälfärd och djurskydd. En häst som behöver antibiotika är inte i tävlingsmässigt skick. Det är självklart för de flesta i Sverige men kanske inte i andra länder.
– För det andra handlar det om att vissa antibiotika har en smärtstillande effekt  – då handlar det om dopning.

– För det tredje handlar det om risken för att resistens utvecklas. EU ser ytterst allvarligt på en överdriven användning av antibiotika på såväl människor som djur.

Vad är det värsta scenariot på den fronten?
− Det kan leda till ett förbud mot att använda vissa antibiotika på djur, just för att inte öka risken för antibiotikaresistens.

I Sverige har vi karenstider för att tävla en häst som har fått antibiotika. Så vad är problemet?
− Det kan handla om att hästägare vill att hästen ska behandlas med antibiotika som har kortare karenstid för tävling än den sort som är mest lämpad. Vi har också många veterinärer med utländsk bakgrund som inte känner till svenska regler och behandlingsrekommendationer, och vi har svenska veterinärer som tar efter utländska kolleger och behandlar med samma preparat. Sedan är det inte ovanligt att svenska hästar åker till hästkliniker i till exempel Tyskland, där synsättet är annorlunda och där veterinärerna tjänar pengar på försäljning av läkemedel som antibiotika, vilket inte är tillåtet i Sverige.

Fyra saker du bör känna till om antibiotika:

Resistens. Överdriven, icke specifik behandling med antibiotika ökar risken för resi-stens mot de vanligaste livsnödvändiga antibiotika som finns i dag.

Karens. Enligt de svenska reglerna är tävlingskarensen för antibiotiska preparat 96 timmar, med undantag för penicillinprokain, som har 14 dagars karenstid eftersom det lokalbedövande prokainet stannar länge i kroppen.

Tetracyklin. Tetracyklin är ett av de antibiotiska preparat som också har rapporterade smärtstillande och antiinflammatoriska egenskaper. Tetracyklin ges ibland till hästar med fästingburna sjukdomar. Hästar som är utsatta för stress ska inte behandlas. Kan i värsta fall leda till störningar i tarmfloran som orsakar allvarliga diarréer.

Penicillinprokain. Penicillinprokain ska ges med försiktighet, eftersom prokainet i sällsynta fall kan leda till förgiftningsreaktioner och penicillin orsaka anafylaktisk chock om det oavsiktligt kommer i ett blodkärl.

Källor: SVA, Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap, samt sakgranskat av Peter Kallings.