Enkäten: Hur ser du på gamla eller skadade hästar?

”Jag är för bränd för att skaffa en ny häst”

Heidi Hellström Boström, ägde tidigare tori-hästen Pastor:

– Det var ju bara en hovledsinflammation och jag tyckte att man borde kunna behandla den. Men vi åkte till kliniken flera gånger och han fick upprepade behandlingar utan att bli bra. 

– Till slut föreslog veterinären att jag skulle ta bort honom. Men jag ville inte ge upp, så jag tog honom till en annan klinik. Där behandlade de honom igen och sedan skulle han få gå på bete över sommaren och läka ut. Men när hösten kom och vi åkte tillbaka till den nya kliniken var han lika dålig som innan. Då hade han behandlats sju eller åtta gånger – normalt skulle han kanske ha fått tre behandlingar för att bli bra. Då blev det till slut så att jag tog bort honom. Det var fruktansvärt, han var ju bara åtta år. 

– Efter det har jag inte skaffat någon ny häst. Jag kan tycka att det är mysigt att åka och klappa och borsta eller rida ut, men jag är nog fortfarande för bränd för att skaffa en ny häst. Jag älskade honom, han går inte att byta ut.

”Får vara kvar så länge livet är roligt”

Elisabeth Nilsson, äger Alicia (SWB), 27 år: 

– Jag har inte märkt av att Alicia (f -97) är äldre förutom att hon är bestämd med vad som är roligt. Hon vill gärna ut på tur eller tömköras, men vi rider i ridhus också. Hoppar gör vi inte längre, det är onödigt. Vi mysrider, i alla gångarter. Hon ser inte gammal ut, är pigg på ögonen och fin i hullet och bestämmer fortfarande i hagen. Tänderna är fina enligt tandläkaren och hon äter vanligt hö och seniorfoder som kraftfoder. 

– Jag har tänkt mycket på när den dagen kommer som jag måste ta bort henne, fast ibland stoppar jag huvudet i sanden. Men så länge hon är frisk och fräsch och tycker att livet är roligt vill jag att hon ska få vara kvar – jag är så tacksam över att få ha henne.

”Han brallar inte precis”

Charlotta Olofsson Bodin, har haft hand om Fritte (f -75) sedan 1995: 

– Fritte har blivit mycket stelare, han brallar inte precis, men fortfarande travar han när han ska få komma in och äta, och han gnäggar när man kommer. Vi är så himla rädda för att vi har honom bara för att ha honom, så min kompis som är veterinär kollar honom varje månad. 

– Jag brukar jämföra honom med en gammal människa, han är grinigare och kommer inte fram i hagen som han brukade göra. 

– Fritte har inga tänder kvar. Sedan tio års tid äter han blöt Krafft Grov. Jag trodde aldrig vi skulle klara magen men det har gått bra. Jag är glad för varje dag vi får med Fritte.

”Ge skadade hästar tid”

Fredrik Spetz, landslagsryttare och A-tränare i hoppning: 

– Jag tror på att ge skadade hästar tid. Vi ger dem ofta ett år i hagen, sedan prövar vi att sätta i gång försiktigt och ofta har tiden gjort sitt. Vi försöker undvika förslitningsskador genom att ge hästarna lagom med ansträngning, tävling, uppbyggnad och återhämtning. Allt det arbetet ska ge sunda hästar, och det är målsättningen. 

– Säg att toppen ligger när hästen är 10-15 år, då kan den ändå få fortsätta tävla men på lägre nivå när den är 16-17. När hästarna blir ännu äldre kan de hoppa vidare men betydligt lägre. Det är fint, om det är en sund häst som tycker att det är roligt att tävla. Det kan också vara ett härligt sätt att ge yngre ryttare en chans att ha en läromästare.

”Hästarna är över 20 år men friska, fräscha och välutbildade”

Anna Wallberg, driver AP ridutveckling:

– Jag har 15 verksamhetshästar och fem av dem är över 20 år, den yngsta jag har är 14. Många har jag haft sedan de var fem-sex år. En del har reagerat och undrat hur jag kan ha så gamla hästar, men de är friska, fräscha och välutbildade. Lilla U som är 24 år är som en unghäst, en riktig kanonkula. Min gamla tävlingshäst, utbildad till S:t Georg och 20 år gammal, går med i utbildningen. Han kan hobby-piaff och hobby-passage och han är populär bland eleverna. Det är väldigt kul att se att hästarna gillar sitt jobb, jag är otroligt glad över det.

– Jag har varit väldigt noga med framskrittningen, på sommaren skrittar de ut, och jättenoga med att lära mina elever att rida hästarna i balans. Ryttarna får rida med trekantsinspänning tills de hittat formen. Ridning med hjälptyglar är inte i stället för bra ridning, det är precis lika viktigt att inverka på hästens bakben och att rida i balans. Syftet är att ryttaren inte ska fokusera så mycket på formen och handen. Eleverna får också rida lätt tills de är i balans. 

– Många tror att hästar på ridskolor inte har det bra, men de förstår inte att för oss är hästarna i fokus, för utan dem kan vi inte ha verksamhet. Vi sätter hästarna främst för annars håller de inte.

”Bra dialog med erfaren veterinär viktigt”

Marcus Lundholm, hästrekryteringsansvarig på Beridna Högvaktens Förening:

– Vi har ju som organisation resurser på ett sätt som kanske inte den generella hästägaren i Sverige har. Vi kan ha råd att ta in flera experter och göra en bedömning till. Varje häst vi har är värdefull och vi måste alltid sätta hästhälsan först. Både för hästens skull och för vår verksamhets skull. Det är viktigt att man har en bra dialog med en erfaren veterinär – för oss ligger alltid veterinärens bedömning till grund för beslutet. 

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 1/2024.