Entreprenören Henrik von Eckermann: ”Omge dig med rätt människor”

Hur gick du från hobby till yrke? Det var den första frågan som världsettan Henrik von Eckermann fick på torsdagens Hästföretagarforum på Gothia Towers i Göteborg. Han log och svarade:
– Det gjorde mina föräldrar tidigt klart för mig när det skulle ske.

Föräldrarna var hans stora stöd under ungdomsåren, men de förklarade att han skulle få stå på egna ben när han inte längre var young rider.
– Det var väldigt bra, då kunde jag långsamt tänka tanken och fundera över vad jag ville göra och inte göra.

När Henrik var 22 år startade han eget med familjegården som bas. Han utbildade hästar och hade träningar, och han kunde betala sina räkningar. Men någonstans närde han en dröm om att lyckas i sporten. För att närma sig drömmen åkte han och provade en månad hos Ludger Beerbaum i Tyskland.
– Jag försökte hitta en dörröppning för att komma in mer i sporten, och inte fastna i att utbilda hästar och hålla träningar.

Lärde sig management hos Ludger

Henrik blev kvar i 13 år hos den flerfaldige mästerskapsmedaljören, och han lärde sig inte bara att rida många olika hästar.
– Självklart lärde vi oss massor i ridningen, men i vår sport handlar det om så mycket mer än att vara duktig på ridning för att lyckas. Det var mycket det jag tog med mig från Ludger.

I professionella Beerbaum Stables fick Henrik lära sig allt om management och hantering av hovslagare, veterinär, sponsring och hästägare. Varje ryttare hade sitt stall och fick driva det som sitt eget under Ludgers vakande öga.
– Det var en bra skola jag fick gå i, sa Henrik.

Det var en bra skola jag fick gå i.

Henrik von Eckermann om tiden hos Ludger Beerbaum

När han lämnade Sverige tänkte han ”aldrig mer egen gård”, men i takt med att åren gick och han blev äldre kom tankarna om att skapa något eget. Han hade en lön och klarade sig bra, men ändå gnagde känslan av att han inte byggde något för egen del.
– Det är inte en helt ofarlig sport vi håller på med, och om jag skulle skada mig och inte kunna rida skulle jag stå med ingenting. Jag kände att jag ville skapa en säkerhet för framtiden, bygga något för mig själv och så småningom för en familj.

Började rida Mary Lou

Första steget tog han till hästhandlaren Karl Schneider där han också ramlade över Mary Lou.
– Vi åkte och tävlade redan efter fyra dagar och även om resultatet inte var så bra, kände jag att det fanns något där, berättade Henrik.

Tillsammans med Karl Schneider hittade han ett win-win-samarbete, där Schneider hittade bra hästar och Henrik red. När det började gå bra med Mary Lou kom också buden och Karl frågade alltid Henrik vad han tyckte att de skulle göra. Antingen få in en bra slant där och då eller vänta och bygga vidare. Henrik ville vänta, med Mary Lou hade han en känsla av hans dröm faktiskt kunde slå in.
– Jag kände att hon skulle kunna ge mycket mer i framtiden än om vi hade sålt henne då.

Utan människor som Karl Schneider och Toveks hade jag inte varit där jag är idag.

Henrik von Eckermann

Eftersom Karl är hästhandlare ställdes det dock till slut på sin spets. Med Evelina Tovek som elev i stallet fanns räddningen på nära håll. Henrik frågade Evelinas pappa, bilkungen Gregor Tovek, om han kunde rycka in och säkra Mary Lou, och det gjorde han. Mary Lou fick prefixet ”Toveks” och resten är historia.
– Utan människor som Karl Schneider och Toveks hade jag inte varit där jag är idag. Att omge sig med rätt människor är oerhört viktigt, säger Henrik.

Tog första spadtaget

Under tiden på Karl Schneiders anläggning utanför tyska Bonn träffade Henrik Janika Sprunger, som nyligen blev hans fru med hästarna i stallet som vittnen. Tillsammans närde de nästa stora dröm, den om att skapa något helt eget. På Sveriges nationaldag pandemiåret 2020 togs det första spadtaget i en hage i Nederländerna. Den fem hektar stora marken hade de köpt av Emile Hendrix och här fanns bara stora fält.

Våren 2021 stod toppmoderna Cyor Stables klart för inflyttning med plats för 26 hästar och alla tänkbara faciliteter.
– Vi flyttade in en dag efter att vår son Noah föddes, berättar Henrik och ler.

Affärstänket hade han med sig från Ludger men han tänkte annorlunda kring själva kärnan.
– Jag ville inte ha det som Ludger och göra det stort, med många hästar och massor av folk. Jag ville hålla det litet och jobba så mycket jag kan med kvalitet och inte med kvantitet.

Extremt dyrt i toppsporten

Det kostar att hålla igång en internationell toppsatsning som Henrik gör, och det gäller att hålla ordning på kronor och ören. Eller rättare sagt euro och cent.
– Vi har väldigt dyra månadskostnader, och oavsett om det går bra eller dåligt kommer kostnaderna ändå.

Att förlita sig på prispengar är inte rätt väg att gå, det skulle bara skapa stress att prestera, menar Henrik. Prispengarna får bli en bonus och en buffert.
– Att åka på tävling och känna att man måste vinna för att kunna tanka lastbilen, det blir inte så bra.

Oavsett om det går bra eller dåligt kommer kostnaderna ändå.

Henrik von Eckermann

Verksamheten står istället på benen elever och viss försäljning av hästar. En stallänga är vikt för Henrik och Janika och i en länga finns det två elever, varav den ena är Evelina Tovek.

Banken är fortfarande delägare i gården, som Henrik säger, men tack vare de senaste årens framgångar har han och Janika kunnat stoppa tillbaka en del pengar själva. Han är noga med att hålla koll på ekonomin och siffrorna, men inte varje dag utan en gång i månaden. Det administrativa sköts av en anställd.
– Jag är kontrollfreak och skulle bli galen annars. Det kommer så många fakturor hela tiden och det är lite för att skydda mig själv.

Vid bokslutet gör han en lite mer omfattande avstämning. Liksom i ridningen går igenom vad han kan skruva på för att få ännu bättre siffror.
– Där kan man se lite om det är något som sticker iväg och om det är något man kan ändra på. Eftersom det är djur vi håller på med behöver vi ha en långsiktig plan, vi kan inte bara ändra saker från dag till dag, säger Henrik.

Skapar sin egen verklighet

Framgången har skapat goda förutsättningar för att bygga vidare på den bästa gruppen hästar han någonsin har haft. Samtidigt kan han aldrig slå sig till ro.
– Det har inte gjort så stor skillnad som man kan tro, vi måste ändå driva vidare verksamheten varje dag.

Stallnamnet Cyor står för ”Create Your Own Reality”, enligt Henrik för att han och Janika inte kunde endas om vilket efternamn som skulle stå först innan det blev ett eget namn.
– Vi bygger båda från marken och uppåt och vi gör det här tillsammans, förklarar han innebörden av Cyor.
– Det var faktiskt ett vikingamärke vi såg, och så stod det under.

Särskilt nu när jag är självständig kan jag se hur viktiga människorna som stod kvar var, när jag inte hade det jag har idag.

Henrik von Eckermann

Teamet i stallet är guld värt, menar han, och de som har hjälpt honom längs vägen.
– Särskilt nu när jag är självständig kan jag se hur viktiga människorna som stod kvar var, när jag inte hade det jag har idag. När jag fick vrida och vända på varje euro och mina hästskötare sa att ”vi får börja så här, det blir bra”. Då känns det fantastiskt att kunna ge tillbaka nu.

Att omge sig med rätt människor är också hans råd till alla som vill lyckas i sporten och med företagandet.
– Du kan inte vara själv, du måste hitta de där personerna som du kan prata öppet om allt med. Att drömma är bra men inte inte för stort. Det är bra att ändå hålla sig inom ramarna och inte börja investera så fort det kommer in lite pengar. Vi hade inga egna hästar i början, nu tar vi nästa steg och köper en halv häst med någon. Det är bättre att bygga långsamt, säger Henrik.