Experten guidar: Så masserar du din häst rätt – och då ska du inte massera

Hon ställer sig bredbent, likt en krigare redo att slåss med sina bara händer. Marina Axelson-Callum ska hjälpa den 12-åriga hannoveranaren Da Vinci att hålla kroppen i trim.
– Visst kan man se massage som friskvård, säger hon och trycker in handlovarna vid bogen.

Marina Axelson-Callum var bland de första i Sverige att börja med massage på häst. Hon hade sett de goda effekterna under sina år i USA. Hur man med massage i tid kan förebygga framtida problem.
– Då fanns ingen utbildning till hästmassör i Sverige, så jag gick på tre olika skolor i USA. När jag sedan flyttade hem öppnade jag min egen skola. Nu har jag haft den i 25 år.

I början anlitades hon främst av travet och galoppen, discipliner som låg långt före ridsporten vad gäller ett helhetstänkande och att se hästen som en atlet.
– På elithästsidan har jag aldrig behövt bevisa eller förklara massage. Det har jag däremot behövt på ridhästsidan.

Hon är noga med att skilja på sjukvård och friskvård. En häst som är halt ska på hältutredning hos veterinär.
– Sjukvård kommer alltid först, men det är en gråzon. Efter en behandling, hur många får muskelråd, vägledning i hur de ska rehabilitera sin häst? Kanske 30 procent. Vi skriver 2019 och det är fortfarande som på stenåldern.

Använd händer och erfarenhet

Samtidigt ligger Sverige i framkant när det gäller teknik, enligt Marina Axelson-Callum. När det kommer nya apparater sväljs de med hull och hår.
– Vi är fixerade vid utrustning, men först måste vi alltid se och känna med våra sinnen. Använda händerna och vår erfarenhet. Det är inte så att jag är emot teknik, men vi måste se apparaterna som komplement. Det finns en anledning till att man fortfarande gör böjprov med händerna.

Marina Axelson-Callum bor på Mälaröarna utanför Stockholm, där hon driver Axelsons Animal Massage School. Här finns utbildningar i både häst- och hundmassage samt häst- och hundfysioterapi. Under åren har hon fått en bra bild av vad svenska ridhästar har problem med – eller snarare deras ägare.

– Ta till exempel det här med att en häst känns ”kort” eller att den får sträckningar. Det är ovanligt att en häst sträcker sig. Det handlar ofta om något som har vuxit fram under en längre tid, och när hästen råkar bralla i hagen eller går i lerigt hagunderlag, då öppnas problemet upp.

”Ju fler kockar”

Hon ser också att det blir allt vanligare att anlita all tänkbar expertis vid ett problem: kiropraktor, veterinär, massör, akupunktör…
– Inget ont i sig, men om man provar allt på en gång är det svårt att veta vilken metod som ger resultat. Det blir lite av ”ju fler kockar, desto sämre soppa”.

Därför vill hon gärna se journalen innan hon tar emot en häst som har blivit behandlad, för att kunna se vilka leder som har blivit manipulerade. Hon ger ett exempel:
– Efter akupunktur bör man vänta åtminstone fyra dagar innan man börjar massera eftersom den går in på så många dimensioner i kroppen.

Inget ont i sig, men om man provar allt på en gång är det svårt att veta vilken metod som ger resultat.

Tog hand om Grevlundahästarna

Under några år arbetade  Marina Axelson-Callum med Astrid Ohlins hästar, och kom på den vägen i kontakt med Peder Fredricson. Astrid Ohlin äger flera hästar som Peder rider, däribland H&M All In.

– Det var väldigt roligt att jobba med hästar på den nivån, och särskilt med Peder. Han är precis som han framställs i media – otroligt noggrann, en riktig hästmänniska. Jag skulle  gärna jobba med riktigt bra hopphästar igen, men då måste man vara tillgänglig non-stop. Det går tyvärr inte med min nuvarande verksamhet.

Olika problem

Under åren har hon också sett att hopp- och dressyrhästar får olika problem. Knappast överraskande då de använder så olika muskler.
– Dressyrryttare är ofta fixerade vid huvudets position, så  hästarna blir lätt för starka i halsen och får problem om de inte kan använda ryggen ordentligt.

– Hopphästar behöver öppna ryggen på ett annat sätt och jobbar mer i galopp; de har mer bekymmer med den sista leden i ryggen, säger hon och nämner även lårsträckaren och bogen som utsatta delar hos hopphästen, men å andra sidan är hopphästen mer ”gymnast” än dressyrhästen.

– Detta för att lårsträckaren är en kraftöverförare och bogen för att hästen landar på ett framben och då uppstår ett stort tryck.

Oavsett disciplin ger hon ett råd till alla som håller häst och sätter sig i sadeln:
– Rid ut så mycket du kan, på olika underlag. Det går att träna dressyr även utanför ridbanan.

När ska hästen masseras?

• Varannan vecka är lagom.
  Innan du masserar – scanna av hästen med drag och lätta tryck.
• Massage är en bra check av hästen, en genomgång av att den fungerar som den ska.
• Om du känner ett motstånd när du rider, var observant på om det är smärta – då ska hästen alltid kollas av veterinär eller hovslagare. Hälta är sjukvård, inte friskvård.

Så masserar du din häst

Här är ett schema för hur du kan massera din häst. En bra måttstock är att göra varje moment i tre omgångar; en omgång är rörelsen fram och tillbaka. Är du rädd att hästen ska bli för varm? Känn på huden med bak-sidan av din hand. Är huden kokhet har du masserat för mycket.
Foto: Roland Thunholm

1. Krigarställning

Det är viktigt att stå i rätt position för att få kraft utan att slita på kroppen. Ställ dig en bit från hästen med det främre knäet lätt böjt; du ska hela tiden kunna vara mobil. Lägg vänster hand på bogbladet och den högra på bakbenet för att rama in hästen, den ska alltid känna var du är. Försök att ha så raka armar som möjligt, inte högre än axelnivå, för att få hävstångskraft. Med vänster hand, ta sedan ett ”handlovsgrepp” med tvist – tryck ner handloven och skruva inåt.

2. Dubbelt handlovsgrepp

Lägg händerna på varandra för att få lite mer kraft, det behövs när man närmar sig manken, där det finns fem lager muskler. Ha raka armar för att skona dina händer och få kraft från ryggen. Tryck ner handloven och skruva inåt.

3. Dubbel handryggstvis

På ”fallande”, raka ytor som överarmens muskulatur använder man dubbel handryggstvist. Lägg tyngden på baksidan av händerna, tryck in fingrarna och vrid/tvista till.

4. Armbågsdrag

Lägg handflatan på axeln och fixera armen med den andra handen. Rikta trycket uppåt längs med bogbladet, tänk dig som att du ritar en rak linje med armbågsknölen.

5. Krama underhalsen

Knäpp händerna som när du kramar ur en svamp – lite hårdare än på bilden – och dra armen längs med yttre delen av underhalsen. Akta strupranden för att inte utlösa hostreflexen.

6.Tumdrag

Här letar vi efter spänningar – känner du något, massera med knytnäven. Forma handen efter armbågsvecket och tryck, tänk dig en ”mjuk knytnäve”.

7. Armbågsstretch

Ställ dig vid sidan av hästen – använd pall om du behöver komma upp – och håll först underarmarna mot varandra. Pressa handflatorna mot varandra och tryck ut armbågarna för att komma åt ryggmuskulaturen. Det här är ett tufft grepp som kräver att hästen är uppvärmd i ryggen, så börja med att göra några handlovstvister innan du går på med armbågen.

8.Tajta pianofingrar

Mot slutet jobbar vi med sätesmuskeln, där glykogeninlagringen sker. Massera med ”tajta pianofingrar”, tänk som om du ska separera sammanklibbad spagetti, och jobba längs med muskelns fibrer.

9. Knogfriktion

Längs yttre lårmuskeln, knästräckaren och höftböjaren jobbar vi med knogarna. Tryck in knutna knogar och vrid in mot kroppen.

10. Dra med armbågen

Dra med armbågen längs med framkanten på lårbenet. Här sitter ofta mycket spänningar och greppet är särskilt bra för hästar med knäproblem.

Artikeln publicerades första gången i Ridsport nr 6/2019.