”Faran med stor blodmask är allvarlig”

Enligt en veterinär undersökning ökar stor blodmask i Danmark trots att hästarna avmaskas efter vad träckprovet visar, till och med på grund av det.
I Danmark är det förbjudet med rutinmässig avmaskning i förebyggande syfte, på grund av risken för resistensutveckling hos parasiterna. Hästar med 200 EPG eller färre, avmaskas i regel inte.
Eftersom det inte går att skilja på små blodmaskar och stor blodmask i träckproven, innebär det att utebliven avmaskning kan favorisera stor blodmask.

Kan orsaka kolik
Veterinären och lektorn Tina Holberg Pihl, vid Köpenhamns universitet, har slagit larm om att kolik orsakad av stor blodmask har ökat. Hon har gjort en studie av hästar inlagda för kolik vid Universitetsdjursjukhuset för stordjur i Köpenhamn under åren 2008–2016.
– Drabbade hästar uppvisar oftast inte klassiska tecken på operationskrävande kolik, säger Tina Holberg Pihl. Det är bara i slutfasen när tarmen eventuellt brister som det utvecklas cirkulationssvikt och då kan det vara för sent att rädda hästen.

– Infektion med stor blodmask kan inte i sig själv associeras med ökad risk för kolik, men hästarna med infarkter i tarmen – tarmavsnitt med försämrad blodförsörjning på grund av blodpropp – hade signifikant högre antikroppsnivåer mot stor blodmask än en kontrollgrupp och hästar med tarmvred.

Hästens farligaste parasit
Stor blodmask anses vara hästens farligaste parasit beroende på att larverna borrar sig in i blodkärlen i tarmväggen.
De utvecklas sedan i krösroten, den del av stora kroppspulsådern som alla blodkärl till tarmarna utgår från.
Skador i kärlväggarna kan orsaka blodproppar, som orsakar stopp av blodförsörjningen till tarmen så att en infarkt utvecklas där.

Kolik orsakad av stor blodmask ger i början bara en mild systemisk inflammation.
–  Ofta är lätt kolik, feber och nedstämdhet de enda symtomen. De kliniska fynden är ospecifika och hästen kan ha allt från förstoppning till diarré. Men detta kan senare utvecklas till en infarkt med stopp i tarmen och bukhinneinflammation, peritonit. Då kan tillståndet snabbt bli mycket allvarligt, säger Tina Holberg Pihl.

Hon uppmanar veterinärer att genomföra bukpunktat på hästar med mild kolik, feber och anorexi, där man inte hittar någon orsak. Genom bukhåle­vätska och blodprov kan man se om det går att misstänka infarkt i tarmarna på grund av stor blodmask och hinna operera i tid.
– Den viktigaste slutsatsen är att vi behöver ta faran med stor blodmask på allvar och börja diskutera hur den ska kontrolleras, menar hon.
En kartläggning av stor blodmask i danska besättningar visar att den är dubbelt så hög i stall med selektiv terapi och systematiska träckprov, jämfört med besättningar som inte baserar behandlingen på träckprov.
– Det är fortfarande viktigt att ta träckprov regelbundet som en riktlinje för avmaskningsrutinerna, men också att då och då undersöka förekomsten av stor blodmask, särskilt på hästar med låga EPG-värden.

Ökning i Sverige
Sverige har inte haft reglerad tillgång på avmaskningsmedel lika länge som Danmark, men även här verkar den selektiva avmaskningen ha medfört en ökning av stor blodmask.
I en nyligen publicerad studie var 26 procent av undersökta hästar vid 20 gårdar infekterade med stor blodmask. Tidigare låg nivån på cirka 5 procent.

Källa: Strongylus vulgaris – blod­ormen, dræber igen, Tina H Pihl. Dyrlægen nov-16; Prevalens av
S. vulgaris, E Werell 2017.

Denna text pubicerades första gången den 21 september i Ridpsorts pappersuplaga nummer 18-2017.