FEI:s chefsveterinär om blåa tungor: ”Ytterst ovanligt vid kontrollen”

– Vi har påbörjat ett projekt för utökad munhålekontroll på FEI-tävling. Efter att ha genomfört en litteraturstudie går vi nu in nästa fas med målet att ta fram en modell som ska testas i en förstudie.

Eftersom tygeltrycket varierar under en ritt så kan tungan absolut vara blåfärgad endast en kort stund.

Göran Åkerström, FEI:s chefsveterinär.

Det säger Göran Åkerström som har ett finger med i de flesta veterinära frågor som hanteras av Internationella Ridsportförbundet, FEI, i olika sammanhang, detta i sin roll som chefsveterinär.

Aftonbladet publicerade på torsdagen bilder med flera hästar på högsta nivå som, enligt bilderna, pressades på ett sätt så att deras tungor blev blåa under tävling. En av ryttarna var svenske Patrik Kittel.

En kort stund

Bilderna var tagna under världscuptävlingar, med en domartrupp på fem personer, internationell press och flera FEI-stewards som bland annat kontrollerar hästarna efter ritten.

Att de blåa tungorna uppmärksammas först nu kan bero på flera saker, som till exempel att tungan kan bli blåfärgad under en kort stund och det då kan vara svårt att hinna uppfatta.
– Eftersom tygeltrycket varierar under en ritt så kan tungan absolut vara blåfärgad endast en kort stund, fortsätter Göran Åkerström som också vill poängtera att han inte är specialist på området och uttalar sig utifrån de kliniska erfarenheter han har och sin roll i det regulerade organet.

Syrebrist

En tunga blir blå då den inte får tillräckligt med syre, mest sannolikt uppstår detta på grund av försämrad blodcirkulation.
– Det kan exempelvis bero på att en häst med hårt spänd kindkedja riskerar att utsättas för ett högre tryck mot tungan, speciellt vid ett högt tygeltryck, säger Göran Åkerström.
– Jag vet inte om några studier som tar upp hur lång tid det tar för en tunga att bli blå men det varierar rimligen beroende på hästens anatomi, stångens utformning, bettets tillpassning samt hur högt trycket mot tungan är. 

Individuella skillnader

Det kan också finnas andra, fysiologiska skillnader hos hästar som avgör hur ”lätt” en tunga kan bli blå.
– En tunga med ärrvävnad kan ha sämre blodcirkulation i grunden och är därför rimligen känsligare, förklarar Göran Åkerström.

Det har också väckts frågor efter publiceringen av bilderna med blåa tungor om varför inte de FEI-stewards som kontrollerar hästarna efter ritterna har slagit larm. Den enkla förklaringen här är att tungan kan återfå sin normala färg väldigt snabbt.

– Om hästen har en blå tunga och ges lång tygel minskar trycket på tungan vilket möjliggör en normalisering av blodcirkulationen. Tiden för detta kan säkert variera men jag kan tänka mig att det rör sig inom tio sekunder. De erfarna FEI-stewards jag har pratat med säger att det är ytterst ovanligt med blå tunga vid kontrollen som sker när ryttaren lämnat banan, fortsätter Göran Åkerström.

En annan sak som skulle kunna ge hästar en blå tunga är användning av så kallade tungband, som ska hindra hästen från att lägga tungan över bettet. Dessa är dock förbjudna av FEI.

Projekt för utökad munhålekontroll

FEI har redan tidigare påbörjat ett projekt för utökad munhålekontroll på FEI-tävling.
– Munhälsa ligger högt på FEI:s veterinäravdelningns prioritetslista för de kommande åren. De senaste åren har bra forskning publicerats, bland annat av Mette Uldahl och Kati Tuomala och jag har stora förhoppningar att vi kommer hitta att ett bra system för att säkerställa god munhälsa på och utanför tävling.
– Det är oerhört viktigt att utrustning vare sig den är med eller utan bett anpassas nogrannt till den enskilda hästen. Studier har visat att det finns en stor potential för förbättring.

”Tydliggöra vad som är korrekt form”

Svenska Ridsportförbundets, SvRF, sportchef Andrea Barth berättar i ett sms till Ridsport att SvRF generellt ser att den internationella dressyren måste utvecklas och att de till exempel vill få bort kravet på kandar på internationella tävlingar.

Hon skriver också att SvRF vill att ”FEI ser över vilken typ av ridning som värderas av domare. De ryttare som man lyfte i artikeln red alla enligt reglerna, men målet måste vara att FEI strukturellt formar dressyren så att hästens mående och välfärd ännu tydligare alltid är i fokus. Det är frågor som Sverige aktivt driver på för.”

Hon lyfter också synen på hästens form: ”Vi bör försöka att så långt möjligt tydliggöra vad som är korrekt form för varje utbildningsnivå. Här behövs konstruktiv debatt mellan dressyrsportens olika aktörer – tränare/domare/ryttare och även forskare, för att nå konsensus gällande ändamålsenlig form under hästens olika utbildningsstadier. Begreppet harmoni behövertydliggöras, med särskild vikt vid avsaknad av konfliktbeteende. Begreppet lösgjordhet behöver också förtydligas och också förstås av ryttarna.”

Ridsport har utan framgång försökt nå Patrik Kittel för en kommentar.