Flera risker med överviktiga ston

Många stoägare funderar över vilket hull som stoet bör vara i inför semineringen för att lätt bli dräktigt, och om det finns några riktlinjer för detta.

– Överlag ser vi att hästar blir allt tjockare, att övervikt räknas som något normalt, säger veterinär Rita Palmelund.

– Det är inte optimalt att stoet är överviktig när hon ska semineras, men det brukar sällan påverka brunsterna eller stoets förmåga att bli dräktig. 

Ibland är förhållandet tvärtom, att det tilltänkta avelsstoet är lite tunn i hullet. 

– Om hon är lite för tunn spelar det ingen roll, men det är inte bra om hon är riktigt mager, så att det går att räkna alla revben på avstånd. Det är sämre dräktighetsprocent på alltför magra ston. 

– Sedan ska ju stoet orka bära fram fölet och producera mjölk också. När hon väl är dräktig kommer fostret att ta den näring det behöver och om hon inte har några reserver kan det bli svårt för henne att klara det.

– Det är helt enkelt så att lagom är bäst, stona bör inte vara för feta och inte för magra.

Under själva dräktighetsperioden bör stoet hålla gott hull utan att bli fet. Det är lätt att tänka att hon ska ”äta för två” och börja fodra på alltför tidigt. Men det är inte förrän under den sista tredjedelen av dräktigheten som stona behöver extra foder. 

– Övervikt hos det dräktiga stoet innebär en påfrestning för hela kroppen på slutet. Dessutom har feta ston sämre mjölkproduktion än de med normalt hull. Det lagras fettvävnad i juvret och då blir det helt enkelt mindre plats över till mjölkproduktion.

– Det är svårt att säkert säga något om långtidspåverkan på fölen. Det finns
studier som visar på ökad risk för bland annat insulinresistens och OCD hos föl undan tjocka mödrar, men det finns många miljöfaktorer som kan inverka, så resultaten är osäkra, säger Rita Palmelund.

Se upp med fång och EMS

Undvik att avla på ston som har EMS, eller som har en historik av fång. Det är ett viktigt råd från veterinären.

Ston som har utvecklat EMS, ekvint metabolt syndrom, eller är insulindysreglerade, ID, är inte alltid överviktiga, men har lokala fettdepåer – ofta längs mankammen. För sådana hästar är risken för fång i samband med dräktighet överhängande.

Fakta

EMS och ID

EMS står för ekvint metabolt syndrom och innebär att hästen har en störd ämnesomsättning. Det hör samman med att hästen är ID, insulindysreglerad, och får hög insulinkoncentration i blodet efter utfodring. Detta kan på sikt leda till fång.

Hästar med EMS/ID kräver ännu mer noggrann skötsel med korrekt utfodring och motion.

Diagnos ställs genom ett oralt glukostest och efterföljande blodprov.

Expandera

– Vi vet att insulinkänsligheten blir rubbad överlag i samband med dräktighet, genom det hormonspel som sätts i gång, så ett sto som redan är känsligt kan utveckla fång under dräktigheten, säger veterinär Rita Palmelund. 

Detta är vanligare på ston som haft flera föl än på maidenston (förstagångsföderskor).

– Fång på dräktiga eller nyfölade ston är absolut inget man vill ha. Finns det två ston att välja mellan och det ena har EMS, om så bara i ett tidigt skede, och den andra inte, skulle jag avla på stoet utan EMS.

De ston som har en historik av fång är också tveksamma att avla på.

– Jag tycker inte att man ska avla på ston som har haft fång. Det är visserligen inte säkerställt att det är ärftligt, men bara risken gör att man bör avstå. 

– Jag har varit med om att behöva ta bort ett sto som hade ett tvåveckors föl vid sida; hon fick akut fång. Det var inte roligt och en massa arbete att ordna det så bra som möjligt för fölet. Det stoet hade inte haft fång tidigare, så varför avla på ett sto där risken redan finns?

– Ett gammalt talesätt säger att ston med föl vid sidan inte får fång, men det stämmer inte. Det hänger i från förr och då var det många andra faktorer som spelade in; fodret hade andra värden, hästarna hade sällan fri tillgång och stona jobbade mer och var i bättre kondition än de är i dag.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 5/2024.