Fölningstider: Hjälpande hand vid rätt tillfälle

Monica Björkdahl och hennes man Sören på Kopparkulla stuteri har fött upp SWB-hästar i 30 år och varit med om närmare 100 fölningar. Under alla år har det bara inträffat ett missöde, då ett föl dog i fostersäcken.

– Jag har haft tur och varit på plats, säger Monica. Vi har inte behövt ta hit veterinär eller åka iväg till klinik. Förra året fick jag ha veterinärassistans över telefon om ett sto där det inte hände något när hon krystade. Det visade sig att fölet kom med framhovarna vridna åt sidan och därmed låg huvudet också snett. Det var som om fölet bara hade vänt sig till hälften. 

Monica har erfarenhet av att ingripa när tackor ska lamma, så hon gjorde likadant med stoet; på med skyddshandskar och in med handen i stoets vagina.

– Jag fick tag i något som visade sig vara huvudet och lirkade lite med det. Då ändrade huvudet läge och så kom fölet ut. Det behövs inte alltid så mycket.

Ett tillbakaslaget framben hör till de vanligare fellägena och det har Monica också varit med om.

Jag fick tag i huvudet och lirkade lite. Då ändrade huvudet läge och så kom fölet ut. Det behövs inte alltid så mycket.

– Vi hade ett sto som fölade lite för tidigt och det kom bara ut ett framben. Jag fick hjälp av att stoet reste sig självmant, därmed gled fölet in en bit och jag kunde lirka fram det andra frambenet. Det var en liten nätt fölunge som hon enkelt kunde krysta ut när allt låg rätt.

Fölet var stort

Med ett annat sto var förloppet tvärtom; en stor och bred fölunge som stoet inte klarade att få ut själv. Det handlade om ett ganska litet sto på 158 cm, som Monica brukade använda större hingstar på, för att få upp mankhöjden på avkomman.

– Hon hade haft minst åtta föl tidigare och brukade ha lätta fölningar, men den här gången gick hon bara runt och bankade i väggarna. Jag såg att hon inte var nöjd med att vara inne i boxen, så jag släppte ut henne i en hage nära huset, där jag hade full uppsikt. Hon var orolig och lade sig ofta och rullade sig. Efter någon timme förblev hon liggande och började krysta.

När Monica kom dit var ett par stora framben ute, men stoet orkade inte få fram resten av fölet, utan fick ha draghjälp.

– Jag drog tills jag såg stjärnor, minns Monica, sedan kom min man Sören och tog över. Det var verkligen en stor och bred fölunge. Som vuxen blev han 178 cm!

Ute eller inne?

Fölning utomhus har den stora fördelen att stona kan röra sig som de vill och rulla sig om något känns fel och på så sätt kan många fellägen undvikas. Men det är svårare att övervaka.

– Själva fölningen går ofta lätt ute, men det är ett ögonblicks verk att fölet rullar under en stängseltråd eller hamnar på något annat olämpligt ställe.

Viktigt att övervaka

Att övervakning av fölning är viktigt, visar en annan av de fölningarna.

– Det kom inte ut något alls när stoet krystade. När jag gick fram till henne och lyfte på svansen såg jag att det buktade ut något vid ändtarmen. Då gick jag in med handen i vagina och fick tag i frambenen och riktade dem neråt, så fölet kom ut den rätta vägen.

Utan ingripande kunde stoet ha krystat hål i slidans tak upp i ändtarmen, med en komplicerad situation med ett stort sår mellan slida och ändtarm.

Läser alltid på

Trots Monicas erfarenhet och långa vana av fölningar, innebär varje säsong en viss anspänning. 

– Jag läser på i böckerna och friskar upp minnet, säger hon. Och så har jag en lapp i fickan med alla viktiga telefonnummer, kameran på och väckarklockan inställd på täta ringningar.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 5/2024.