Förbundet om sexuella övergrepp: ”Vi vill skapa en kultur där folk törs prata”

Rykten om sexuella trakasserier och övergrepp inom ridsporten är något som har förekommit under lång tid. Trots detta är det få fall som har gått lika långt som det uppmärksammade fallet med tränaren som i höstas gick till rätten för att få tillbaka sin tränardiplomering. Detta efter att förbundet dragit tillbaka diplomeringen efter att tränaren anklagats för sexuella övergrepp.

I dagsläget sitter dessutom ytterligare en elitryttare tillika tränare häktad, misstänkt för flera fall av våldtäkt mot barn. Svenska Ridsportförbundet inväntar i detta fall polisutredningen för att därefter vidta eventuella sanktioner mot tränaren. Detta enligt Ulf Brömster, ordförande i förbundet.

Att det till dags dato inte finns något annat fall där en tränare eller ryttare ställts till svars på ett liknande sätt kan tyckas anmärkningsvärt, inte minst med tanke på tsunamivågen av berättelser som vällde fram i samband med Me too-rörelsen. Ulf Brömster har en enkel förklaring till varför det är så.
– Vi har inte fått in någon anmälan tidigare. Först när vi fick in anmälan kunde vi gå till juridiska utskottet, vilket senare ledde till att vi fattade beslut om att dra in diplomeringen, säger han till Ridsport i samband med en digital intervju med flera företrädare för Svenska Ridsportförbundet.

Kan göra egen anmälan

Något förfarande liknande det som rättsväsendet använder sig av när det gäller brott som faller under så kallar ”allmänt åtal”, har hittills inte varit aktuellt inom Svenska Ridsportförbundet. Allmänt åtal är något som kan väckas av åklagare och utredas av polis för samhällets räkning. Det krävs alltså ingen anmälan från den som blivit utsatt för brott, eller någon annan enskild person. Detta gäller för de allra flesta brott.

– Vi har satt upp en ram när det gäller sexuella trakasserier – och den är att vi behöver ha in en anmälan för att kunna agera. Vi har inte resurser att till exempel följa en tråd på Facebook, säger Ulf Brömster som svar på liknelsen.

Kan förbundet alltså inte agera på eget bevåg om det finns tydliga signaler om att övergrepp kan ha begåtts?
– Hittills är det anmälan som vi har gått på, fortsätter Ulf Brömster.

Svaret förtydligas dock senare av Svenska Ridsportförbundet som skriver:
”Om du inte själv vill göra en anmälan, men det du berättar bedöms som allvarligt, kan Svenska Ridsportförbundet göra en egen anmälan. Då går ditt ärende vidare till en utredning av en eller två personer. Alla ärenden behandlas konfidentiellt. Den som är föremål för en anmälan får alltid möjlighet att yttra sig till Svenska Ridsportförbundet.”

Långsiktigt förändringsarbete

Under den digitala intervjun hänvisar Ulf Brömster till Medlemsombudsmannen, det vill säga den funktion som inrättades av förbundet efter bland annat ”alkoholincidenten” på ponny-EM i Malmö 2017. Efter det var det en liknande händelse, denna gång med föräldrar i fokus, på ett nationellt ponnymeeting i Ljungby. Syftet var då och är även idag att det ska finnas någonstans att vända sig och få hjälp när det gäller en rad olika frågeställningar som kan uppstå, bland annat när det gäller ”frågor om överträdelser i etiska/moraliska frågor”.

– Medlemsombudsmannen är en funktion, inte en person. Det är viktigt att poängtera, säger Ulf Brömster.
– Vi har genom åren fått in ett 50-tal ärenden av väldigt olika karaktär, ett litet fåtal gäller sexuella anspelningar av olika slag.

Medlemsombudsmannen är i praktiken en mejladress som vem som helst kan vända sig till. Ärenden som är kopplade till juridiska frågeställningar, så som ”överträdelser i etiska/moraliska frågor”, hanteras först av en eller flera personer på kansliet för att sedan slussas vidare till juridiska utskottet. Huvudansvariga tjänstemän är Kicki Ronnerberg Bäckman och Maria Thun. Att alla ärenden hanteras skyndsamt och konfidentiellt är av högsta prioritet, enligt förbundet.

– Är det brottsligt, anmäl till polisen. Är det idrottsligt, anmäl till oss, säger Annika Tjernström.

”En polisanmälan behöver dock inte vara en förutsättning för att vi ska agera”, förtydligar hon efter den digitala intervjun.

Att förbundet i och med det så kallade ”tränarmålet” har visat att man agerar med kraft mot sexuella trakasserier och övergrepp är den ena delen av förbundets arbete i frågan, menar Ulf Brömster. Den andra delen handlar om det långsiktiga förändringsarbete som just nu pågår inom förbundet på bred front.

Vuxnas ansvar

Arbetet är enkelt uttryckt tredelat. Centrala ungdomssektionen (CUS) drar ett stort och viktigt lass med satsningen ”Trygg i stallet”, som främst riktar sig mot de unga inom ridsporten. Bland annat har man tagit fram en ”verktygslåda” med olika case och det finns frågekort som underlag för att föra samtal kring trygghetsfrågor i stallet – frågekort som nyligen uppdaterats med fler frågor kring näthat och sexuella trakasserier. Andra veckan i juni genomförde CUS initiativet ”Trygghetsveckan” med särskilt fokus på just sexuella trakasserier. Bland annat ställde man via Instagram frågor som: ”Har du själv upplevt något som har gått över din gräns? Något som inte kändes okej?” – och delade en stark historia av Erik Grönberg, grundare av @inteensamaldrigglomd.

– Det här är en fråga som angår oss alla. Tyvärr är det oftast de unga som drabbas allra hårdast av att det är otryggt i stallet. Vi har jobbat med trygghetsfrågor i stallet i många år, och det är en av de absolut viktigaste frågorna som CUS driver. Vi riktar främst in oss på det förebyggande arbetet, där unga kan vara en stor resurs, även om det alltid är de vuxnas ansvar att ett trygghetsarbete utförs. Ofta är det de unga som drar mycket, säger Sara Grelle, ordförande i CUS, till Ridsport.

Del två i arbetet handlar om ett projekt som Svenska Ridsportförbundet driver i samarbete med stiftelsen Friends sedan tre år tillbaka. Det handlar om ”Trygga ledare” där kända namn som Peder Fredricson, Stephanie Holmén och Vanessa Falk är ambassadörer med fokus på att motverka mobbning. I förlängningen vill förbundet via det här projektet nå ut till ridsportens ledare och tränare, även när det gäller sexuella trakasserier och övergrepp.

”Behöver rusta våra ledare”

– Det handlar om kunskapsspridning i alla led och att vi verkligen jobbar för en schysst ridsport. Vad gör jag om jag far illa eller om jag ser att någon annan far illa? Vi behöver stärka våra unga och rusta våra ledare och göra det naturligt att prata om det som händer i stallet. Det är inte gjort i en handvändning, men det är viktigt att vi verkar för en miljö där man känner sig trygg att berätta om något har hänt, säger Gisela Löfstrand, verksamhetschef ridklubb/ridskola på Svenska Ridsportförbundet.

Hon kopplar även det här arbetet till den ”trygghetslåda” som CUS tagit fram. Materialet är anpassat så att det ska finnas något för barn, ungdomar och vuxna, förklarar hon.

En annan viktig aspekt när det kommer till att skapa trygga ledare handlar om att föra in frågan om sexuella trakasserier och övergrepp i samtliga utbildningar som utgår från Svenska Ridsportförbundet, förklarar Gisela Löfstrand vidare.
– Det är ett fokusområde som ingår i vår översyn av förbundets utbildningar för aktiva, ledare, yrkesverksamma, funktionärer och förtroendevalda. Innehållet målgruppsanpassas och ser
olika ut, men det handlar bland annat om olika typer av stöd som filmer, föreläsningar och case med olika frågeställningar som stöd i dialogen. I dagsläget har vi tagit oss igenom ungefär ett tiotal olika utbildningar, berättar Gisela Löfstrand.

Både Gisela Löfstrand och Annika Tjernström framhåller även vikten av att samarbeta med andra organisationer, så som Friends och liknande, men även med idrottens paraplyorgan Riksidrottsförbundet.
– Det här är ju inte unikt för ridsporten, utan är något som angår alla idrotter. Här har vi också en visselblåsarfunktion som är knuten till oss som förbund, säger Annika Tjernström.

Genom den så kallade visselblåsarfunktionen erbjuder Riksidrottsförbundet en möjlighet att konfidentiellt kommunicera misstankar om avvikelser från värdegrunden inom idrotten. Meddelanden kan lämnas öppet eller anonymt.

”Har skapat en kanal in”

Den tredje delen i förändringsarbetet utgörs av ”Schysst i stallet”, som sker i samarbete med ett flertal av hästnäringens olika organisationer. Tillsammans har man tagit fram ett utbildningsmaterial för att visa på hur man kan verka för att sexuella trakasserier och övergrepp inte ska ske. Målgruppen är arbetsgivare och arbetstagare inom hästnäringen.
– I dagsläget har vi 140 schyssta stall som har gått utbildningen, berättar Annika Tjernström.

Har förbundet gjort tillräckligt eller hade man kunnat göra mer?
– Vi uppfattar att vi har skapat en kanal in i och med Medlemsombudsmannen. Avsikten med det är att man ska veta vart man kan vända sig. Det är inget fel på funktionen, men i slutändan är det en kulturförändring vi är ute efter, säger Ulf Brömster.

Han hänvisar till det strategiarbete som fått namnet ”Ridsport 2025”, där ett av fem fokusområden handlar om ”ridsportens värderingar och varumärke”. Det är också placerat överst på listan, för att värderingsarbetet är prioriterat, menar Ulf Brömster.
– Genom att vi sätter det här högst upp på agendan får det också genomslag. Vi har 90 procent kvinnor och 65 procent ungdomar i ridsporten, det finns många beroendesituationer som vi måste se till att hantera – så att alla kan utöva sin idrott i en trygg miljö.

Återkommande höjs det röster kring att männen saknas i debatten kring hur man ska råda bot på sexuella trakasserier och övergrepp. Detta är dock inget som förbundet ser som ett problem.
– Tanken har faktiskt inte ens slagit mig. Vi har inte gjort någon skillnad mellan könen utan vi vill adressera alla i ridsporten. Det är var och ens ansvar att sätta ner klacken. Vi vill skapa en kultur där folk törs prata om det här oavsett kön, säger Ulf Brömster.

Finns det något slags ”code of conduct” formulerat kring relationen mellan en tränare/landslagsryttare/ledare inom ridsporten och elever/minderåriga?
– Det finns inget enskilt dokument liknande code of conduct, men skrivningar finns bland annat för tränare och domare i kompetensbeskrivningarna ang uppförande, etik och moral samt i TR1 moment 182 – och i vår värdegrund som bygger på idrottens uppförandekod, svarar Lotta Amnestål, senior rådgivare kommunikation på Svenska Ridsportförbundet.

Under rubriken ”Sexuella övergrepp” specificeras ”önskat beteende och förhållningsätt” enligt följande i Idrottsrörelsens uppförandekod (läs hela uppförandekoden via länk nedan):

Idrottsrörelsen ska vara en plats där alla känner sig trygga och där inga former av sexuella övergrepp är accepterade under några omständigheter. Du har som en del av idrottsrörelsen ett ansvar att se till att alla misstänkta övergrepp utan undantag polisanmäls.

Idrottsrörelsen uppförandekod.