Sverige
3 september 2022 13:32
Ridsportplus

Experten: ”Förövaren intalar sig själv att det här är okej”

Sexuella övergreppMän som tar för sig av unga flickor och kvinnor är en het potatis inom ridsporten. Men hur ser psykologin hos förövaren och den utsatta egentligen ut?

Experten: ”Förövaren intalar sig själv att det här är okej”
”Unga som har blivit utsatta pratar oftast med en vän. Som vuxen kan man inte räkna med att få det förtroendet. Men ibland kan unga testa lite och se om man nappar”, säger Gisela Priebe. Foto: Sandra Nordin Johansson

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Problemen med sexuella övergrepp och trakasserier inom ridsporten har väckt stor uppmärksamhet på senare år. Tränaren som blev av med sin tränardiplomering efter anklagelser om sexuella övergrepp och elitryttaren som misstänktes för nio fall av våldtäkt är ett par av fallen som hamnat i strålkastarljuset. Historien om hästgården där en ridlärare på 80- och 90-talet förgrep sig på sina unga elever är ytterligare ett.

Nyligen släpptes också radiodokumentären ”Hästkarlar och stalltjejer” där en rad fall av misstänkta sexuella övergrepp och trakasserier inom ridsporten belystes.

Tränaren, elitryttaren och ridläraren har på olika sätt synliggjort en kultur inom ridsporten där män tar för sig av unga tjejer och kvinnor. En problematik som dragits fram i ljuset mycket tack vare metoo-rörelsen.

Sexuella övergreppFoto Sandra Nordin Johansson
”Risken att bli utsatt är större för unga som är lite ensamma och har lite dåligt självförtroende. För unga med gott självförtroende och nära bra relationer omkring sig är det lättare att sätta en gräns”, säger Gisela Priebe. Foto: Sandra Nordin Johansson

Beroendeställning

Det som gör frågan unik för ridsporten, och andra idrotter, är de relationer som oundvikligen skapas mellan aktiva och olika auktoriteter i sporten. Det uppstår helt enkelt en beroendeställning, som kan utnyttjas.

”Sexuella relationer mellan idrotts-aktiva och tränare. Kärlek, samtycke och sexuellt utnyttjande.” Det är rubriken på en forskningsavhandling från 2019 av
Susanne Johansson, lektor vid GIH. Den visar att drygt fem procent av idrottsaktiva har blivit utsatta för sexuella trakasserier eller utnyttjande av tränare.

Studien visar att sexuella relationer mellan idrottsaktiva och tränare kan vara problematiska även när det finns samtycke.

– Här bildar etiska och professionella gränser, makt och samtycke en gråzon och här behövs ökad kunskap, uppmärksamhet och rutiner inom idrotten – både vad gäller lagliga, samtyckande sexuella relationer och sexuellt utnyttjande, sa Susanne Johansson när studien publicerades.

Bilden bekräftas av Johanna Lätth, psykolog och Kriminalvårdens expert i sexualbrottsfrågor.

Johanna Lätth Foto Marcus Gustafsson
Johanna Lätth
Psykolog och Kriminalvårdens expert i sexualbrotts­frågor. Författare till boken Sexualbrottets psykologi. Foto: Marcus Gustafsson

– Det handlar om ett väldigt komplext samspel. Samma person som engagerar sig i ditt liv, tröstar dig när du är ledsen och hjälper dig i sporten, kanske också utsätter dig för övergrepp. Det är ingen lätt situation att hamna i, säger hon.

– Är du i en beroendeposition är det svårare att värna om dina egna gränser. Vuxna har en maktposition i förhållande till unga människor, särskilt när de är deras tränare eller ledare. Samtidigt befinner sig barn och unga i en naturlig utvecklingsprocess, där de håller på att lära sig om gränser. När vuxna, i stället för att hjälpa ungdomar att hitta och värna om sina gränser, överträder dem, då blir det väldigt svårt.

Fakta

Uppmärksammade fall

Tränaren som blev av med sin tränardiplomering efter anklagelser om sexuella övergrepp och sedan stämde Svenska Ridsportförbundet för att få tillbaka licensen har varit en följetong i media i flera år. Elitryttaren som misstänktes för nio fall av våldtäkt och sedan åtalades för tre fall, varav två fall av våldtäkt mot barn, är ett annat fall, som uppdagades förra våren. Ord stod mot ord och mannen friades i två instanser som bägge var oeniga. Elitryttaren erkände att han hade haft sexuella relationer med målsägandena, men förnekade brott. Tränaren som blev av med licensen gjorde liknande erkännanden kring sina relationer med unga flickor.

Historien om en ridlärare som på 80- och 90-talet begick sexuella övergrepp på sina unga elever har både berättats i radiodokumentären ”Hästgården” 2018, och förra året i två verklighetsbaserade böcker. Nyligen släpptes också radiodokumentären ”Hästkarlar och stalltjejer” där fallet med tränaren belystes – tillsammans med en rad andra fall av misstänkta sexuella övergrepp och trakasserier inom ridsporten över tid.

Expandera

Rädslan blir maktspel

Något som ytterligare försvårar är rädslan för repressalier hos de som utsätts.

– De är ofta rädda för att uteslutas och bli av med förmåner och möjligheter att komma framåt i sin idrott. De är rädda att förlora hela sitt sociala sammanhang, och kontakten med djuren de älskar, säger Gisela Priebe, som är professor i psykologi vid Karlstads universitet.

Gisela Priebe 2, Foto Karlstads Universitet 2021
Gisela Priebe
Professor i psykologi vid Karlstads universitet. Har forskat kring sexuella övergrepp och trakasserier. Foto: Karlstads Universitet

– De kan också känna sig utvalda och speciella, och inte vilja förlora relationen. De kan känna att det är ”deras eget fel” eller att ingen skulle tro dem.

Oftast bygger förövaren först upp en relation, som ibland även inkluderar föräldrarna, med hästarna och ridningen som det stora gemensamma intresset. Det kan röra sig om medveten så kallad ”grooming”, eller vara något som sker mer ”spontant”.

– Det kan ta lång tid eller gå ganska fort innan förövaren introducerar något
sexuellt. Har det då blivit en viktig relation är det mycket svårare att dra sig ur. Och om man litar på den andre, då litar man också på att det som den personen gör är okej, säger Gisela Priebe.

Fakta

Rädd för att göra andra illa?

Preventell är en nationell hjälplinje för dig som har tappat kontrollen över din sexualitet, som kanske känner oro över tankar och handlingar, eller är rädd för att göra dig själv eller andra illa. Även anhöriga kan höra av sig hit, eller om du bara har frågor kring sexuellt problembeteende.

Källa: preventell.se

 

Expandera

Om någon är ”för bra för att vara sann”, då kan det vara en varningssignal.

– Om man alltid visar stort engagemang, bryr sig, tar på sig uppgifter och är allmänt omtyckt och framgångsrik, då får man ett förtroendekapital som gör att man kan ta sig friheter utan att någon reagerar, konstaterar Gisela Priebe.

– Alla har vant sig vid att den här personen alltid levererar och man vill inte bli ovän med personen eller med andra genom att börja ifrågasätta. Man vill heller inte att organisationen, föreningen eller verksamheten förlorar den här personen.

Håll hårt på gränser

Alla som bryr sig och är engagerade har förstås inte onda avsikter.

– Naturligtvis finns det aktiva och snälla personer utan avsikt att utnyttja barn och unga. Det handlar mer om att inte tolerera tveksamt eller oacceptabelt beteende, oavsett vem som visar det.

Särskilt vaksam ska man enligt Gisela Priebe vara om någon som har en formell eller informell maktposition har en ”speciell” relation med ett barn eller en ungdom som är i beroendeställning. Om någon favoriserar, ger förmåner, har aktiviteter och åker på resor på egen hand utan att andra har insyn i vad som händer.

Här är det enligt Johanna Lätth viktigt att inte förskjuta sina egna gränser.

– Det är viktigt att ta sina egna signaler och upplevelser på allvar, oavsett vem förövaren är. ”Alla” kan begå sexualbrott, det handlar inte om vem man är utan om vad man gör.

Att föräldrar kan förblindas beror också på det här komplexa samspelet, där exempelvis en tränare är väldigt engagerad i att hjälpa ens barn framåt i sporten.

– Som förälder själv är det svårt att förstå den här dynamiken, men det kan också bero på vad man har för stereotyp uppfattning om vem som begår sexualbrott. När det är någon med status och det finns många fördelar med att närma sig den här personen, då är det också lättare att missa riskerna, förklarar Johanna Lätth.

Fakta

Så vanligt är det

Under 2021 anmäldes cirka 26 800 sexualbrott, varav 9 240 rubricerades som våldtäkt. Av de anmälda våldtäkterna utgjorde närmare hälften våldtäkt mot barn i åldern 0–17 år. Det är viktigt att notera att sexualbrott innefattar ett brett spektrum av brott – allt från kränkande sexuella kommentarer till våldtäkt. Mörkertalet är stort – endast 1 av 10 sexualbrott kommer till rättsväsendets kännedom.

 

Expandera

Förvrängd verklighetsuppfattning

I vilken grad tränaren, ryttaren eller ridläraren förstår att beteendet är fel kan variera. Olika mekanismer kan göra att de löper linan ut trots att det finns en ambivalens.

– Vissa kan tycka sig ha rätt att begå de här brotten och tänka att barn har en sexualitet som liknar vuxnas – och att barn kan samtycka. Andra gånger kan det handla om att man får ett starkt känslopåslag som gör att man går över gränsen, trots att man egentligen vet att det man gör är fel, säger Johanna Lätth.

Längs vägen sker ofta ett självrättfärdigande.

Fakta

Det går inte att se vem som är förövare

Vanligast är att förövaren känner den som blir utsatt – och det gäller både vuxna och barn. Många är väldigt trevliga och charmiga, vilket kan göra det svårt att tro att de skulle utsätta någon för sexuella övergrepp. Vuxna kan utnyttja att barnet eller ungdomen är i beroendeställning, och kan genom skuldkänslor och hot försöka tysta den de utsätter.

 

Expandera

– Det är ganska vanligt att gärningspersonen genomgår en inre process, där man går emot den här rösten som säger att det inte är okej, fortsätter hon.

– Man kan prata om det vi kallar kognitiv förvrängning, där förövaren intalar sig själv att det här är okej. ”Jag gillar unga flickor, det är väl inget fel med det. Jag är ju kär i henne och det var hon som tog första steget.” Man hittar ursäkter som man själv tror på, förklarar Gisela Priebe vidare.

Sexuella övergreppFoto Sandra Nordin Johansson
”Jag är ju kär i henne och det var hon som tog första steget”. Förövare försöker ofta intala sig själva att de inte gör fel. Foto: Sandra Nordin Johansson

Tystnadskulturens faror

Att det finns en tystnadskultur som understödjer övergreppen är snarare regel än undantag, åtminstone när det handlar om en person med status.

– Om det är en stjärna som sprider glans omkring sig och kanske även bidrar till ekonomisk vinning för andra, då är det ingen man vill göra sig av med. Det kan vara helt medvetna överläggningar man gör, säger Gisela Priebe.

Fakta

Råd till dig som blivit utsatt

• Du är inte ensam

Närmare 250 sexuella övergrepp eller utnyttjanden av barn och vuxna sker varje dag i Sverige. Du är inte ensam, vilket kan vara skönt att veta.

• Det var inte ditt fel

Tyvärr är det vanligt att förövare försöker lägga ansvaret på den som de har utsatt. Men det är alltid den som begår brottet som är ansvarig för sin egen handling.

• Det går att må bra igen

Det är svårt att berätta och be om hjälp, men när du väl gör det finns det goda möjligheter att må bra igen. Många som lyckas hittar en stor inre styrka. Men det behövs nästan alltid stöd från andra och ofta professionell hjälp.

Källa: WONSA, WORLd OF NO SEXUAL ABUSE

Expandera

– Den här personen som har fått så många priser eller som alla tycker är så bra, han kan nog inte göra det här. ”Jag har nog sett fel.”

– Om det uppdagas är det ganska vanligt att det blir två läger – de som tror på att något har hänt, och andra som är väldigt fasta i sin åsikt att det inte är möjligt, säger Gisela Priebe.

Hur kan man förebygga sexuella övergrepp?

– Öppenhet och transparens är viktigt. Tydliga handlingsplaner, regler och
rutiner som är kända både hos vuxna och barn och unga – och som efterlevs. Inga ”speciella” relationer på tu man hand utan insyn av andra, och tydliga påföljder, säger Gisela Priebe.

Johanna Lätth ser det likadant.

– Att man vågar prata om det här på riktigt, ser potentiella riskbeteenden, tar brott på allvar, jobbar med normer och förebygger situationer där brott kan ske. Det är avgörande.

Fakta

Här finns stöd

Föreningen Storasyster, Kvinnofridslinjen och föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn, ATSUB, är bara några exempel på ställen där både du som blivit utsatt och dina anhöriga kan söka stöd och hjälp.

Källa: BRÅ och WONSA, World of no sexual abuse

 

Expandera

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 14 2022.

 

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 123 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 95 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar
Tipsa Ridsport Besök vår tipssida - du kan vara helt anonym

Ridsport digital

99:- i månaden