Forskare reder ut hur hovhöjden påverkar hästens rörelser

Docent Marie Rhodin är forskare och lärare vid SLU, med ortopedi och klinisk biomekanik på häst som specialområden.

För några år sedan kunde hon i en stor studie visa att över 70 procent av till synes friska ridhästar var asymmetriska i sina rörelser. Nu sker vidare forskning för att kunna skilja ut vilken asymmetri som beror på smärta och vad som kan vara normal variation, samt vilka andra faktorer som påverkar symmetrin i rörelsemönstret.
I en av dessa studier undersöktes betydelsen av olika höjd på hovarna, i ett internationellt samarbete med forskare i Storbritannien och USA.

Vilka frågor ville ni ha svar på i denna studie?
– Bakgrunden var att vi från humansidan känner till att människor kan ha olika långa ben, vilket kan leda till problem i höfter och rygg. Hästar skiljer sig från människan genom att hoven växer hela tiden under hästens liv, vilket kan påverka benlängden, och vi behövde undersöka vilken inverkan sjukbeslag eller olika höjd på hovarna kan ha på hästens rörelsemönster. Det är viktigt att bena ut detta ordentligt, så att alla andra orsaker än smärta kan sorteras bort vid hältutredningar.

Vilka sorters hästar ingick?
– Det var elva hästar utan känd bakbenshälta. De var av olika raser – painthorse, quarterhorse, arab, apaloosa, varmblod och fullblod. De var i åldrarna tio till 25 år och alla var i normalhull.

Hur åstadkoms olika benlängd?
– Vi använde boots som spändes fast på bakhovarna och kompletterade dessa med klossar som medförde antingen 15 eller 30 millimeters höjning av respektive bakben.

Vad mättes med de olika höjderna på bakbenen?
– För att mäta om en häst är bakbenshalt kan man titta på hur korset rör sig upp och ned när hästen travar. Om hästen sjunker ned mindre på det ena benet, har den en belastningshälta på det benet. Om den däremot inte kommer upp lika högt när den skjutit ifrån, så har den en frånskjutshälta på det benet.

– Korsets rörelse mättes med de olika benlängdsskillnaderna och det visade sig att hästen sjönk ned mindre på det längre benet (vilket liknar en belastningshälta) och den kom inte upp lika högt när den sköt ifrån med det korta benet (vilket liknar en frånskjutshälta).

Vilka slutsatser kunde dras av studien?
– Att en benlängdsskillnad ger upphov till ett asymmetriskt rörelsemönster som liknar en belastningshälta på det längre benet och en frånskjutshälta på det kortare benet.

Vilken praktisk nytta kommer man att ha av den?
– Det är viktigt att veta hur olika höjd på hovarna påverkar hästens rörelsemönster vid till exempel en hältutredning, så att man inte misstar den för att vara halt. Det är också viktigt att veta att det ger en ojämn belastning och på lång sikt kan vara skadligt för hästen.

På vilka sätt går arbetet vidare?
– Det pågår ett tvåårigt projekt där vi undersöker rörelsemönstret hos unga ridhästar och unga travare och hur det förändras i symmetri över tid. Vi håller på att sammanställa resultaten – det ser ut som om unghästarna har mycket asymmetrier redan innan de börjar tränas.

– Det har fått oss att starta ett nytt projekt, där vi tittar på föl i lite olika åldrar för att kartlägga om rörelseasymmetrierna kan vara medfödda och kanske bero på en lateralitet, det vill säga motsvarande höger- eller vänsterhänthet.