Forskningsnyheter: Dark Ronald xx inte skyldig till WFFS

För åtta år sedan kunde forskare visa att det är PLOD1-mutationen som är ansvarig för den ärftliga fölsjukdomen WFFS (Warmblood Fragile Foal Syndrome). Detta upptäcktes genom test av 2 000 tyska hästar i Verden. Då gjordes en genomgång av deras härstamning och hingsten Dark Ronald xx (1905–1928) eller hans far Bay Ronald xx utpekades som upphovet till sjukdomen. Båda hingstarna var flitigt använda och den defekta genen skulle sedan spridits genom deras avkommor, till exempel Dark Ronalds söner Herold xx och Son-in-Law xx samt den senares dotterson Furioso xx och dennes son Furioso II.

Men nu har forskare vid universitetet i Göttingen ifrågasatt detta. Då Dark Ronalds skelett, hjärta och skinn har bevarats som vetenskapligt undervisningsmaterial vid universitetet i Halle-Wittenberg, kunde man utvinna DNA ur bitar av hans 100-åriga skinn. Hingsten befanns sakna PLOD1-mutationen och kan rentvås från misstankar om att stå bakom WFFS.

Det finns andra åsikter kring sjukdomen, dels att den kommer från en hannoveranerhingst som föddes 1861, dels att den kommer från ökenfödda araber. Forskning pågår kring detta. WFFS innebär att fölets hud lossnar från kroppen, så att det måste avlivas kort efter födseln.

Källa: Skin exhibits of Dark Ronald xx are homozygous wild type at the Warmblood fragile foal syndrome causative missense variant position in lysyl hydroxylase gene PLOD1. Xuying Zhang et al. Animal Genetics (2020)

Eftervård viktig efter buköppning

En holländsk genomgång av 283 hästar som buköppnats för akut kolik, visar en överlevnad på 59 procent. Narkosen och operationen är det mest riskfyllda, men konvalescensen är viktig för att hästen ska komma tillbaka till full användbarhet. Fysioterapi, noggrann sadeltillpassning och tät veterinärkontakt behövs under rehabtiden. Cirka två tredjedelar av hästarna i studien kunde återgå till tidigare prestationsnivå. Hästägarna rapporterade problem med samling och sidvärtsrörelser för nästan hälften av dem.

Källa: Colic Surgery in Horses: A Retrospective Study Into Short And Long-Term Survival Rate, Complications and Rehabilitation Toward Sporting Activity. Johannes P A M van Loon, Emi M S Visser, Marjolein de Mik-van Mourik, Pieternel Kerbert, Tsjester Huppes, Eveline S Menke. J Equine Vet Sci (2020) 90:103012.

Variation i ryggrörelser

Forskare vid SLU har studerat den friska hästryggens rörelseomfång — från maximalt sträckt till maximalt böjd i trav.

Ett objektivt rörelseanalyssystem användes och variationen mellan de tolv försökshästarna samt för varje individ noterades. Resultatet visade stor variation i ryggrörelser mellan hästar.

Källa: Range of motion and between-measurement variation of spinal kinematics in sound horses at trot on the straight line and on the lunge. Hardeman AM et al PLOS ONE 2020

Många gener bakom prestation

Forskare i Brasilien har identifierat 669 kandidatgener som kan kopplas till prestation hos hästar. Ur dessa har man vaskat fram 53 gener som kan ge ökad kunskap om vad som bygger en god prestationsindivid: dit hör metabola processer, reglering av tillväxt, utveckling av skelettet och cellrespons på näring.

Källa: Identification and Functional Annotation of Genes Related to Horses’ Performance: From GWAS to Post-GWAS. Littiere, T.O. et al. Animals 2020.

Hingstar populärast under bronsåldern

När hästarna domesticerades för cirka 5 500 år sedan, stod ston och hingstar lika högt i kurs.

Men under bronsåldern, för cirka 3 900 år sedan, ändrades detta så att hingstar blev mest populära. Detta har forskarna upptäckt genom att analysera DNA i de hästskelett som finns med i människornas gravar. Hingstar återfinns tre gånger så ofta som ston i dessa sammanhang.

Orsakerna kan vara flera: om stona användes i avel, var hingstarna mer tillgängliga för transporter och strid. Det kan också vara så att en ny syn på kön bland människor spillde över på hästarna: att hingstar ansågs mer värda än ston, på samma sätt som män började anses överlägsna kvinnorna vid denna tid.

Källa: Ancient DNA reveals a Bronze Age bias for male horses, Science Direct 2 juli 2020

Tre fördelar med russ på åretruntbete

Ur projektet med åretruntbetande gotlandsruss på naturbete:

1. Russen skapade ett öppet landskap, genom att begränsa sly och buskar. Artrikedomen av växter ökade.
2. Humlor och fjärilar föredrog de hästbetade ytorna med ett positivt samband mellan växtrikedom och pollinatörer.
3. Hästarna inverkade på antalet gräshoppor av olika arter. Det fanns fler av dem i ratorna (hästarnas toalett) än i de områden som betades.

Källa: Projektet med gotlandsruss

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 13/2020.