Forskningsnyheter: Det svåraste steget

Beslutet att det är dags att avsluta hästens liv är ett av de svåraste för en hästägare. Vid en svår skada finns det oftast inget val utom att låta avliva hästen direkt. Men mycket oftare handlar det om mer långdragen sjukdom och mer subtila tecken på problem. Att skjuta upp avlivning kan medföra förlängt lidande för hästen och har identifierats som ett viktigt välfärdsproblem.

I Storbritannien har två forskare från Equine Behaviour and Training Association genomfört en enkätundersökning som innehöll 30 scenarier kring hästhälsa. De frågade 160 hästägare hur de skulle reagera inför dessa.
– I nästan alla fall var det fysiska skador som angavs som skäl för avlivning, säger de i rapporten. Kolik och hälta var de vanligaste anledningarna.

Enkätsvaren gav intrycket att hästägarna skulle föredra en enstaka svår skada som inte kunde behandlas, hellre än ett gradvist förfall mot slutet av hästens liv.
– Sammantaget visade detta att fysiska skador var en större anledning till att fatta beslut om avlivning än problem som handlade om livskvalitet, hög ålder och smärta.
– Hästägarna verkade mindre benägna att ta med välfärdsproblem för hästen i sitt resonemang. Det kan innebära att många hästar får leva ett mindre värdigt liv en längre tid innan de slutligen tas bort.

Källa: Attitudes of the Equestrian Public towards Equine End-of-Life Decisions. Catherine Bell, Suzanne Rogers. Animals 2021.

Vänster sida av manken större

En genomgång av flera års data från ett sadelutprovningsföretag i Kanada, visar att 60 procent av de 490 mätta hästarna var ”vänsterhänta” i så motto att deras manke hade större omfång på vänster sida. Att hästen är oliksidig över manken kan vara viktigt att ta hänsyn till vid val av sadel.

Källa: Investigation into thoracic asymmetry in ridden horses. K Merkies et al. Comparative Exercise Physiology, February 2020.

IR-mätning av ögat

Mätning av ögats temperatur med IR-termometer förekommer ofta i studier. Nu har forskare vid SLU, Uppsala, undersökt sådan mätning under fältförhållanden, på fem gårdar under fem olika månader. De fann att IR-mätning inte kan användas för att fastställa feber, då rektaltemperatur och ögats temperatur inte överensstämmer.

Störst påverkan på ögats temperatur har hästens kön och ras samt tiden på året och om hästen är ute eller inomhus.

Detta utgör grunddata inför framtida användning av IR-mätning av ögat i fältexperiment.

Källa: An investigation into factors influencing basal eye temperature in the domestic horse (Equus caballus) when measured using infrared thermography in field conditions. Anna Jansson et al, Physiol Behav 2021.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 16/2021.