Forskningsnyheter: Hästmjölk är på frammarsch

Närmare 30 miljoner människor i Asien dricker regelbundet hästmjölk. I västvärlden har det nu börjat användas av dem som är allergiska mot komjölk, för att boosta immunförsvaret samt i kosmetiska produkter.

Hästmjölkens fördelar har varit kända i 2 500 år, bland annat den låga fetthalten, cirka en procent, och flera viktiga proteiner. I Italien och Belgien har nu flera gårdar specialiserat sig på att producera hästmjölk, som säljs färsk eller frystorkad.

Priset är högt, eftersom stona ger max en liter varje gång de mjölkas, vilket är fyra till åtta gånger per dag. Fölen får gå kvar hos stona och mjölkningen sker två timmar efter att de har diat.

Källa: Equine Milk Production and Valorization of Marginal Areas – A Review. N Miraglia, E Salimei, F Fantuz. Animals 2020, 10, 353.

Hästar döljer smärta för människor

Hästar är i grunden bytesdjur, medan vi människor är rovdjur. Därför finns en instinkt hos hästar att inte visa svaghet eller smärta när det är en människa närvarande.

I en amerikansk studie visar forskarna att hästarna minskade sina uttryck för smärta med hela 77,4 procent när det var en person inne hos dem i boxen, jämfört med när de var ensamma.

Det var 20 hästar som kameraövervakades under ett dygn på en klinik, efter genomgången ortopedisk kirurgi. Filmen granskades sedan av en veterinär med bred kunskap om hästars olika tecken på smärta, som att skrapa med framhoven, skifta ben ofta, skaka på huvudet, slå med svansen, ha svårt att ta sig upp från liggande samt att väva.

Hos hästarna i studien kunde 33 sätt att visa obehag noteras.

En skötare besökte varje häst mellan tre och åtta minuter under försöksdygnet. Före och efter besöket uppvisade hästarna i snitt 1,6 tecken på obehag eller smärta per minut.

Under besöket sjönk dessa till 0,4 per minut. Sex hästar dolde helt sina tecken på smärta.
– Vi har vetat att hästar är bra på att dölja smärta, men inte att de ”bröstar upp sig” så här mycket för att verka piggare i närvaro av människor, säger forskningsledaren Sue McDonnell.

Källa: In-Person Caretaker Visits Disrupt Ongoing Discomfort Behavior in Hospitalized Equine Orthopedic Surgical Patients. C Torcivia,
S McDonnell. Animals 2020.

De överlistade foderautomaten

I ett tyskt försök fick 16 hästar försöka lösa problemet med en foderbehållare, som de behövde snurra på för att det skulle komma ut en liten mängd foder.

Fyra av hästarna lyckade upprepa manövern, så att de tömde automaten helt. Sex hästar fick fram lite foder genom chansartad beröring, medan sex hästar inte kunde få fram något foder alls.

Forskarna anser att det kan vara hästarnas livshistoria som delvis förklarar deras olika resultat.

Hästar som lever i en rik och stimulerande miljö, blir mer benägna att lösa problem.

Källa: Horses’ (Equus Caballus) Laterality, Stress Hormones, and Task Related Behavior in Innovative Problem-Solving. Esch, L et al Animals 2019.

Muskelsjukdomar kartläggs

Enligt horsetalk.nz planeras ett genomgripande forskningsprojekt kring muskelsjukdomar vid universitetet i Minnesota.

Syftet med projektet är att kartlägga hur genetiska faktorer, foder och allmän skötsel spelar in när hästar drabbas av olika muskelsjukdomar. Dessa ger smärta i musklerna, stelhet och ovillighet att röra sig.

Ensilerad vass framtida foder?

l Vid SLU i Uppsala pågår ett projekt kring att ensilera vass som foder till hästar och kor. Det finns många fördelar med detta: näringsläckaget till Östersjön minskar, lättfödda hästar kan få ett foder med något lägre näringsinnehåll och vid eventuell foderbrist kan vass bli ett alternativ.

620 gram väger en hästhjärna, mindre än hälften av en mänsklig hjärna.

Diagnos vid ryggproblem

Tre sätt som den amerikanske veterinären Ken Allen använder vid diagnos av ryggproblem, enligt tidningen The Horse.

1. Den första frågan han ställer är: Bockar hästen ofta? Bockning kan vara synonymt med problem i ryggen.
2. Palpation av ryggen och koll av rörelser är nästa punkter i genomgången.
3. Ken Allens favorittest är att longera hästen med 30 kilos vikt i en gjord, för att provocera fram symtom utan påverkan av ryttaren.

Källa: In-Person Caretaker Visits Disrupt Ongoing Discomfort Behavior in Hospitalized Equine Orthopedic Surgical Patients. C Torcivia, S McDonnell. Animals 2020.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 5/2020.