Forskningsnyheter: Lovande fölningsvarnare

Ett band vid svansroten kan komma att bli ett nytt sätt att få veta när fölning närmar sig. En pålitlig sensor är steg ett för en bra fölningsövervakning, nästa är att få till en varning som reagerar när värdena tyder på fölning.

I jakten på något som är lätt och säkert att använda, har forskare i Japan konstruerat en sensor i form av ett band som fästs runt svansroten på stoet. Sensorn mäter yttertemperaturen på svansroten och registrerar svansens rörelser uppåt och i sidled. Informationen samlas in trådlöst var tredje minut.

När svanssensorn testades på 17 högdräktiga ston sågs en samstämmighet mellan datan från bandet och att fölning skulle ske inom en timma. Alla fölningarna upptäcktes genom mätningarna. Såväl lägre temperatur på huden som svansens lägesförändringar när stoet oftare låg ner visade på detta.

Alla fölningarna var okomplicerade. Forskarna vill nu dels lära sig att upptäcka exakt när själva fölningen börjar, dels vad som skiljer det normala förloppet från ett felläge eller annan komplikation.

Svanssensorn ska utvecklas mer innan den kan komma att bli allmänt förekommande.

Nordiska forskare vill undersöka ”hopparknä”

Vid en genomgång av vetenskaplig litteratur kring överbelastningsskador i hästens knäskålssenor, fann de svenska och norska forskarna att kunskapsläget är lågt. Idrottare inom sporter med mycket hopp, som basket och volleyboll, drabbas ofta av smärtsamma skador i knäskålssenan.

Även hos hästar har ultraljudsundersökning visat på förändringar i framför allt den mellersta av hästens tre knäskålssenor. Hur ofta dessa fynd är kopplade smärta, är det dock ingen som vet, eftersom de även kan ses på fullt fungerande tävlingshästar. Forskarna från SLU och norska NMBU vill nu gå vidare och undersöka ett bra sätt att ställa diagnos på denna form av skada.

Två nya riskfaktorer för näsblödning

Dubbelsidig näsblödning på fullblod handlar oftast om lungblödning. Två nya riskfaktorer för detta har upptäckts av forskare i Japan: hög kroppsvikt hos hästen och över 100 mil lång transport till tävlingen.

Bland de tidigare kända riskerna finns låg yttertemperatur, mjukt underlag, ökande ålder och att ston och valacker drabbas oftare än hingstar.

Bakteriefloran i munnen undersökt

Italienska forskare har undersökt sammansättningen av bakterier i munhålan hos hästar som drabbas av tandlossning och andra tandrelaterade problem. De tog prover på 125 hästar, varav 65 hade tandproblem och övriga var friska. Av de sex bakteriearter som undersöktes, var Tannerella och Treponema mer frekvent förekommande hos hästar med tandsjukdom än hos de friska. Dessa bakteriestammar tillhör dem som orsakar infektion runt tändernas fäste och på sikt medför tandlossning.

Källor: Patellar ligament desmopathy in the horse – a review and comparison to human patellar tendinopathy (‘Jumper’s knee’). L. Wright et al, Comparative Exercise Physiology 2023

Detection of foaling using a tail-attached device with a thermistor and tri-axial accelerometer in pregnant mares. Takahiri Aoki et al, PLoS ONE 2023

Innovation across 13 ungulate species: problem solvers are less integrated in the social group and less neophobic. Álvaro López Caicoya et al, Proceedings of the Royal Society B

Bacterial periodontitis in horses: an epidemiological study in southern Italy. Leonardo Occhiogrosso et al, Animals 2023

Risk factors for epistaxis in thoroughbred flat races in Japan (2001–2020). Fumi Sugiyama et al, Animals 2023

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 11/2023.