Forskningsnyheter: Olika sätt att tackla headshaking

Tyska forskare har gjort en online-enkät bland ägare till hästar med headshaking för att kartlägga åtgärderna mot åkomman. Headshaking är inte så vanligt, det drabbar cirka en till 1,5 procent av hästpopulationen, men kan ställa till mycket problem.

Undersökningen gjordes bland 804 ägare i Frankrike och 129 i Schweiz, som framför allt hade varmblod samt några fullblod. Medelåldern hos drabbade hästar var cirka 13 år och huvudskakningarna uppkom mest under ridning.

Hos många hästar verkade åkomman vara vanligast under sommaren. Som utlösande faktor nämndes ofta en särskild händelse som startat huvudskakningarna. Orsakerna varierade: allergi, stress, träning, typen av uppstallning och utrustning.

Den allra vanligaste åtgärden var att använda nosnät. Foderbyte och byte av bett testades också. Få hade använt någon typ av medicinering och ännu färre hade låtit operera trigeminalnerven på sina hästar eller använt PENS, perkutan elektrisk nervstimulering.

I sin slutsats nämner forskarna att behandling av head-shaking med metoder som akupunktur, fysioterapi och osteopati bör utredas närmare.

Källa: Comparison of the current situation of equine headshaking syndrome in France and Switzerland. Laura Maxi Stange et al, Animals 2022.

Forskning kring rakriktning

En sporthäst måste vara liksidig och kunna använda båda sidorna av kroppen lika mycket för att undvika slitage. När hästen får en ryttare på ryggen har den en tendens att bära upp dennes tyngd mer på ena sidan. Många ryttare försöker då balansera upp den andra sidan för att få hästen rak.

Men för att verkligen bli rak i kroppen måste hästen byggas upp så att båda sidorna blir lika starka. Ryttaren bör fokusera på balans, koordination och styrka snarare än snedheten, enligt en nyligen publicerad forskningsstudie.

Källa: Laterality in horse training: psychological and physical balance and coordination and strength rather than straightness. K Krueger et al, Animals 2022.

Mutation gav oväntad färg

Travhästar är oftast bruna – det finns några få svarta, fuxar eller skimlar samt någon blodslinje med skäckar. Men i Nya Zeeland har det fötts ett sabinofärgat föl, efter en brun hingst och ett svart sto.

Ett DNA-test visade att fölets färg beror på en ”de novo”-mutation i en särskild gen. Det innebär att genförändringen är individuell och inte nedärvd från föräldrarna.

Källa: A de novo missense mutation in KIT is responsible for dominant white spotting phenotype in a Standardbred horse. Elizabeth Esdaile et al.

Rätt matchvikt prisas

Brittiska veterinärförbundet och etologer står bakom nyinstiftade priser som delas ut till hästar i bästa kondition vid några brittiska tävlingar. Detta för att försöka bryta trenden där överviktiga hästar blivit allt vanligare.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 12/2022.