Forskningsnyheter: Termografi inte bra vid sadelinpassning

En engelsk studie visar att värmekamera har sina begränsningar när det gäller att avslöja tryck av en illa passande sadel.

Russell MacKechnie-Guire inledde med att scanna försökshästarnas normala värden, när hästarna stått i stallet en timma utan täcke och utan att någon hade rört dem. Hästarna var alla elithästar i hoppning.
– Vi ville undersöka om det som föreslagits i tidigare studier stämmer, att det går att upptäcka eventuella tryckpunkter genom värmekamera, berättar Russell MacKechnie-Guire.

Hästarna scannades tre gånger: för att få fram normalvärdet, efter longering i båda varven samt efter ridning i båda varven. Allt gjordes enligt standardiserade scheman.
– Precis som förväntat ökade temperaturen på hästarnas rygg efter att de rört sig, så värdena efter longering var högre än normalvärdet. Men sedan blev det ingen skillnad mellan longering och ridning.
– Detta var förvånande. Flera sadlar låg inte an optimalt, vilket markerades genom tryckmatta under sadlarna, men det märktes ingen temperaturökning på några tryckpunkter på hästarnas rygg.

Ökat punkttryck skulle resultera i högre värme på de områdena, men så var inte fallet.

Dessa resultat gör att stor försiktighet anmodas vid användning av värmekamera i samband med sadelinpassning.

Källa: A Systematic Approach to Comparing Thermal Activity of the Thoracic Region and Saddle Pressure Distribution beneath the Saddle in a Group of Non-Lame Sports Horses. R MacKechnie-Guire et al. Animals 2021.

Därför är geparden snabbast

Gepardens rörelsemönster visar att den först samlar ihop benen tätt med uppåtböjd rygg, därefter sträcker ut kroppen i hela sin längd med sänkt rygg.

Denna ryggelasticitet har inte hästar, därför kan de bara komma upp i 70,7 km/tim, medan geparden uppnår minst 103 km/tim. Den är det snabbaste landdjuret.

Källa: Dynamical determinants enabling two different types of flight in cheetah gallop to enhance speed through spine movement. T Kamimura, et al. Sci Rep 2021.

Säkrare droppa mer sällan

Läkemedlet atropin är viktigt vid behandling av uveit (inflammation i ögat) för att undvika smärta och permanent synnedsättning. Det ges i form av ögondroppar. Tyvärr har en del hästar drabbats av kolik i samband med behandlingen, eftersom tarmens motorik försämrats när läkemedlet nått blodomloppet. Ett forskarteam från bland annat SLU har funnit att risken för denna allvarliga biverkning minskar radikalt om atropindropparna ges var sjätte timme i stället för med kortare intervall. Då blir inte koncentrationen i blodet så hög.

Källa: Topical ophthalmic atropine in horses, pharmacokinetics and effect on intestinal motility. L Ström et al. BMC Veterinary Research 2021.

Urtidshästarna hade många gångarter

Den amerikanske forskaren Alan Vincelette har dokumenterat 15 hästrasers gångarter i sand. Dessa inkluderade tölt, passgång och andra ovanliga gångarter och hovavtrycken har sedan jämförts med fyra avtryck från 14 miljoner år gamla hästfossiler. Då fann han att de urtida avtrycken stämde med ett flertal gångarter – såväl diagonala som parallella.

Vincelette menar att det är troligt att dessa tidiga hästdjur hade nytta av att tillfälligt kunna växla till tölt eller pass för att kunna ta sig fram snabbt med liten energiåtgång eller i ojämn terräng. Genom avel har människan sedan selekterat bort denna förmåga hos de flesta hästraser, så att den bara finns kvar hos vissa.

Källa Determining the gait of Miocene, Pliocene, and Pleistocene horses from fossilized trackways. Alan Vincelette. Fossil Record 24- 2021.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 11/2021.