Forskningssvepet: Språngkurva ändras vid trötthet

Schweiziska forskare har undersökt skillnaden mellan hur fälttävlanshästen galopperar och hoppar i början av terrängprovet och när den börjar bli trött.

Studien genomfördes på träningstävlingar, en fyrstjärnig fälttävlan samt EM 2021. Totalt undersöktes 45 hästar från fem länder. Språngdata mättes genom en sensor vid sadelgjorden, återhämtningspuls (noterad 15 minuter efter avslutad terräng) samt mjölksyranivån tio minuter efter målgång.

Forskarna jämförde galoppsprång och språngkurva över hinder från den andra minuten av terrängprovet med hur det såg ut under den sista minuten. De kunde då se rejäla skillnader: såväl längden på hoppen över hinder som höjden över dem minskade. Det fanns en överensstämmelse mellan de observationer som gjordes av ansträngda hästar och de mjölksyranivåer de hade i blodet.

Studien kan bli till hjälp för att avgöra när en häst börjar bli trött och bör avbryta, innan det går så långt att den faller på hinder. Nästa steg blir att undersöka om hästar rör sig mer i framvikt när de börjar bli trötta och vilken inverkan ryttarens balans kan ha på hästen.

Källa: High-level competition exercise and related fatigue are associated with stride and jumping characteristics in eventing horses. Dominik Burger et al.

 ***

Enkelt prov fungerar

l Flera sjukdomar i huden, bland dem vissa typer av hudcancer, startar i hårsäckarnas pigmentproducerande stamceller. Därför behöver de genetiska mekanismerna i hårsäckens celler undersökas. Forskare vid SLU har jämfört två provtagningsmetoder för detta: dra ut hårstrån med rötter och ta hudbiopsi på samma plats. 

Det visade sig att det gick bra att använda den enklare metoden att dra ut hårstrån för att studera genuttryck i hårsäcken. Hästar används här som modell för alla däggdjur.

Källa: The enrichment of specific hair follicle-associated cell populations in plucked hairs offers an opportunity to study gene expression underlying hair traits. Rakan Naboulsi et al.

 ***

Överviktiga connemaror

I en undersökning av 200 connemaraponnyer på Irland uppvisade 137 av dem antingen övervikt, fettdepåer, fettnacke eller tecken på tidigare fånganfall. Ponnyerna var fem år eller äldre. Forskarna poängterar att det krävs mycket information kring hur lättfödda häst- och ponnyraser ska hållas och utfodras för att förhindra att de blir sjuka genom övervikt.

Källa: Obesity and obesity-associated metabolic disease conditions in Connemara ponies in Ireland. Ahmed Saleh Al-Ansari et al.

 ***

Lugn närvaro är bäst

En ängslig häst kan bli ännu försiktigare om ryttaren klappar den på halsen och uppmuntrar med rösten. Vissa hästar blir till och med uppjagade av halsklappar. 

En lugn ryttare som ignorerar ”faran” verkar fungera bäst, liksom lite kliande vid manken.

Källa: Physiological and behavioral responses of horses to wither scratching and patting the neck when under saddle. Zoë Thorbergson.

 ***

Lättare lastning med ljus

l Franska forskare har undersökt om ljus inne i trailern kan underlätta lastning av unga hästar, liksom vilken färgtemperatur som hästarna trivs bäst med.

Tjugo unga travhästar, ovana vid att transporteras, deltog i testet. Tre nivåer på ljus och färgtemperatur förekom: LED-lampor på 3000 K (varmt vitt), på 4500 K (neutralt vitt) och på 6500 K (kallt vitt ljus).

Hästarna var lättast att lasta när det var mycket ljust i transporten, med LED-lampor på 4500 K eller mer. Däremot trivdes de bäst med det varma, vita ljuset medan de stod i transporten.

Ljus inne i transporten, genom belysning eller solljus, underlättar lastningen, konstaterar forskarna.

Källa: Effects of different LED lighting conditions on young horses during trailer loading and stationary confinement. Claire Neveux et al.

 ***

45%…

… har kostnaden för veterinärvård stigit i år, med störst prisökning inom akut kirurgi.

Källa: Prisjämförelsesajten Vetpris.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 21/2023.