Forskningssvepet: Positivt med ridanläggningar nära städer

Projektets syfte var att undersöka vilka utmaningar det kan innebära att driva ridskola i stadsmiljö och hur de kan utöka sin verksamhet. Tretton anläggningar i sju större städer ingick i undersökningen. Alla hade ambitionen att ge möjlighet till hästanknutna aktiviteter till de grupper som står utanför vanliga hästbranschen: elever från socialt utsatta bostadsområden, hushåll med låg inkomst och etniska grupper. 

Flexibilitet och vilja till samarbete kännetecknade de som lyckades bäst. De arbetade tillsammans med de lokala myndigheterna, kunde dela vissa faciliteter med andra och hade bra kontakt med skolorna.

Ridskolorna skapade en känsla av tillhörighet och stärkte såväl mental som fysisk hälsa hos eleverna. 

”Det står helt klart att aktiviteter med hästar, både i och utanför sadeln, är värdefulla för att utveckla sociala färdigheter, förebygga brott och hjälpa utsatta barn som riskerar att drabbas av negativ påverkan”, slår uppdragsgivaren British Equestrian fast.

Källa: A profile of urban equestrian centers. British Equestrian.

 ***

TBE påvisad på häst

Det är sällsynt att hästar får TBE, fästingburen hjärinflammation, men från Österrike kommer en fallbeskrivning av en 16-årig frieserhäst. Valacken hade neurologiska problem: vinglade åt vänster, tryckte huvudet mot väggen och vandrade tvångsmässigt omkring. Trots intensiv behandling på klinik kunde hästen inte räddas, utan avlivades efter fyra dygn.

Vid obduktion och provtagning av hjärnan för en rad sjukdomar, visade analyserna på TBE. Veterinärerna vid Wiens universitetsdjursjukhus menar att TBE kan vara underdiagnosticerat hos häst och att det bör tas med i beräkningen, framför allt för hästar som varit i områden med TBE mellan maj och oktober.

Källa: Severe neurologic disease in a horse caused by tick-borne encephalitis virus, Austria, 2021. Phebe de Heus et al.

 ***

Positiva effekter av ljud

Det krävs inga melodislingor för att inverka positivt på hästar, det räcker med lugnande ljud på för människor icke hörbara frekvenser. Detta visar ett franskt test som gjorts på tolv fullblod, som alla upphörde med sina stressbeteenden och åt mer hö, såväl medan ljuden spelades upp som flera veckor efteråt. 86 frekvenser användes, mellan 4 och 10,000 Hz.

Källa: Selected acoustic frequencies have a positive impact on behavioural and physiological welfare indicators in thoroughbred racehorses. Léa Gueguen et al.

 ***

Tugga på bett hjälper tarmrörelser

Efter bukoperation kan det uppstå problem att få igång hästens tarmfunktion fullt ut. Molly Patton i Ohio, USA, har testat en metod som börjat användas på humansidan: så kallad ”sham feeding”. För människor innebär det att de får tugga tuggummi fyra gånger per dygn, för hästar att de får ett träns på sig så att de kan tugga på bettet.

Hela mag/tarmsystemet påverkas av tuggning, även utan föda. Resultatet av ett test på nio hästar är lovande: tuggande på ett bett fick igång tarmverksamheten.

Källa: Effects of bit chewing on gastric emptying, small intestinal transit, and orocecal transit times in clinically normal horses. Molly E. Patton et al.

 ***

Långvariga konsekvenser av hjärnskakning

En amerikansk undersökning av tvillingar visar att den som fått hjärnskakning efter 24 års ålder eller förlorat medvetandet av skadan, hade sämre tankeförmåga och minne vid 70 års ålder än den tvilling som inte skadat sig. Försöket pågick i tolv år.

Källa: Concussions early in life tied to late-life cognitive decline. Marianne Chanti-Ketterl.

 ***

Tre orsaker till gångarternas utveckling:

1. Anpassning. Hästraser som kommer från bergiga eller kuperade områden har utvecklat flera alternativa gångarter som gör dem säkra på foten i besvärlig terräng.
2. Militära ändamål. Snabb förflyttning i jämn gångart har i alla tider uppskattats inom krigföring.
3. Ryttarens komfort. Flera raser med brett gångartsregister kommer från USA, där de tidiga kolonisatörerna behövde kunna ta sig fram över stora landområden på ett effektivt och bekvämt sätt.

Källa: The characteristics, distribution, function, and origin of alternative lateral horse gaits. Alan Vincelette.

Den här artikeln publicerades först i Ridsport nr 17/2023.