Första utdelningen av Ingvar Fredricsons stipendium

Genom sin banbrytande forskning kring biomarkörer, som kan upptäcka osteoartrit under utveckling, uppfyller Eva Skiöldebrand mycket väl stiftelsens syfte. Det menade dess grundare Kajsa von Geijer när hon lämnade över stipendiet.

– Vi har velat fortsätta Ingvar Fredricsons arv genom att etablera en stiftelse till hans ära, som delar ut stipendier till dem som, liksom Ingvar, är engagerade i att förbättra hästarnas välfärd genom forskning, utveckling, innovation och utbildningsinitiativ.

Priset består av 50 000 kronor och en glasstatyett, utformad av Peder Fredricson, som även fanns på plats och överräckte den till Eva Skiöldebrand. Han och brodern Jens var stand in för pappa ”Fredric” (Ingvar), som för dagen var lite krasslig och inte kunde närvara.

– När jag frågade pappa vad vi skulle prata om, sade han ”säg vad ni vill”, så jag vill gärna framhålla pappas kärlek till hästen. Han har älskat hästar sedan han var liten och vill på alla sätt främja hästars välfärd och kämpa för den, sa Jens.

Peder pekade på de visioner som är typiska för Fredric.
– Han är alltid på väg någonstans och frågar sig ”vad händer sen?”. Hans tankar befinner sig tio till 15 år fram i tiden och det är inte alltid som vi runt omkring honom hänger med. Ibland säger han något som jag inte fattar meningen med för stunden, men förr eller senare visar det sig att han har rätt.

Forskning om rörelse hos unga hästar

Så har det till exempel varit med vikten av rörelse för unga hästar, vilket bland annat utmynnade i det så kallade Brösarpsprojektet med varmblodiga unghästar på stora, kuperade marker. Detta presenterades i Helsingborg i form av en film.

Vetenskaplig grund för nyttan av aktivitet under uppväxten finns bland annat i den forskning som professor Renée van Weeren, Utrecht universitet, bedrivit. Han fanns på plats i Helsingborg och redogjorde för två stora experimentella studier kring betydelsen av tidig fysisk aktivitet för föl och unghästar.

– Resultaten visar att tidig motion inte bara är fördelaktigt, utan en absolut nödvändighet för utveckling av det muskuloskeletala systemet. För lite träning kan orsaka en försening av vävnadsmognad som inte kommer att kunna repareras, sa Renée van Weeren.

Lagom är bäst

Ledbrosk är känsligt för biomekanisk belastning, och känsligheten är högst hos de yngsta individerna. Här gäller det att belasta lagom för att få effekt och vid rätt tidpunkt.

– Jag vill uppmana uppfödare och ägare till unghästar att inte enbart låta dem gå på lösdrift, utan dessutom se till att de får kontrollerad, lätt motion dagligen. Det kommer att stärka deras ledbrosk och hjälpa till att förhindra framtida skador.

Samtidigt innebär för mycket träning att brosket bryts ner. Det blir en balansgång mellan att för lite träning inte ger effekt medan för stor träningsdos ofta leder till osteoartrit. Det är här som Eva Skiöldebrands forskning har kommit att innebära ett så stort genombrott.

– Vi vet att det är upprepad mekanisk belastning som leder till nedbrytning av brosk och på sikt osteoartrit, mellan 30 och 50 procent av tävlingshästar drabbas av detta, berättade Eva Skiöldebrand.

– Dagens problem är att vi är för sent på tidslinjen när skadan upptäcks, vi ser den inte förrän hästen visar hälta.

Enkelt sätt att upptäcka tidiga tecken

Eva och hennes team har kunnat kartlägga tre biomarkörer som visar det första som händer när osteoartrit börjar utvecklas: en inflammatorisk process i cellerna. Biomarkörerna kan mätas i saliv, blod, urin eller ledvätska och dessa får förhöjda nivåer så tidigt i processen att hästen inte hunnit få några symtom och innan brosket har börjat påverkas.

Genom en så tidig upptäckt kan symtomen upptäckas i tid och träningen ändras. Effekten kan följas genom nya provtagningar. Rent praktiskt innebär det att ryttare/tränare ska kunna använda en teststicka i ett salivprov för regelbundna hälsokontroller. Det går att enkelt se om hästen tål en ökad träningsdos, ett annorlunda underlag eller om den får gå barfota istället för skodd eller tvärtom.

– Det går att se effekten av alla förändringar i träningen, berättade Eva Skiöldebrand.

– Att kontrollera saliven kan göras hur ofta som helst och därmed finns möjlighet att styra varje individs träningsupplägg så att den slipper ledskada. Vi måste ändra vårt tankesätt och premiera prevention istället för att reagera först när skadan har uppstått.

Kliniska studier på människor

Eva Skiöldebrand presenterade sitt forskarteam i ord och bild. Hon berättade att arbetet fortsätter på flera plan, bland annat står man just i begrepp att starta kliniska studier på människor, eftersom resultaten av forskningen på hästar kan överföras på humansidan.

– Hästen har visat sig vara ett perfekt modelldjur för forskning på uppkomstmekanismer och terapi av osteoartrit, oavsett om denna förekommer på människor eller husdjur.

Teamet har även tagit fram ett läkemedel för häst som för närvarande finns tillgängligt på licens. Läkemedlet återställer cellerna och förmår dem att sluta producera inflammatoriska celler och därmed läker hästen. Det är tänkt både för de hästar som redan har utvecklat osteoartrit och de som är i början av sådan nedbrytning.

Hästvälfärden viktig

Genom att förebygga osteoartrit så att färre hästar blir halta, finns också vår rätt att använda hästar i sporten med på ett hörn. Sporthästarna får större chans att inte ansträngas på ett sätt som bryter ner dem, utan man klarar den viktiga gränsen med träningsmängd för att istället göra dem starka.

Fredric själv uttryckte sig så här kring detta i en intervju i Sydsvenskan förra året:
– Det viktigaste när man håller på med hästar är kunskap och kommunikationen med djuren. Det är många som inte begriper sig på djur men som ändå har synpunkter. Och därför måste man sprida den kunskap som finns. Den här stiftelsen ska jobba med just det, för om man inte har en fin hästvälfärd så är risken hög att folk som inte begriper något, kommer att förbjuda att man håller på med hästar.