Framtidens dressyrhäst: Det här tror avelsprofilerna på

På de senaste rankningslistorna från World Breeding Federation for Sport Horses, WBFSH, är det tydligt att svensk hoppavel hänger med betydligt bättre internationellt jämfört med hur det ser ut på dressyrsidan. Många internationella hoppryttare på högsta nivå rider i dag på svenskfödda hästar, men det finns väldigt få svenskfödda dressyrhästar på den nivån.

Hur ska du då tänka som dressyrhästuppfödare för att föda upp de hästar som kommer att kunna hävda sig på internationell toppnivå om tio år? Då ska de föl som planeras i år vara färdiga för GP.

Ridsport har pratat med några av våra mest namnkunniga aktörer inom dressyrsporten om hur den kommer att utvecklas och vad det innebär för dig som uppfödare. 2017 betäcktes cirka 4 300 ston i Sverige och av dem var cirka 35 procent dressyrstammade.

Emma Thorén Hellsten, avelsledare hos SWB, menar att tre bra gångarter är ett självklart baskrav.
– I dag räcker det inte att ha två bra gångarter. Kompletta hästar gångartsmässigt måste det vara. Därmed inte sagt att de måste vara så väldigt spektakulära. Gångarterna ska vara vad ryttarna brukar kalla utvecklingsbara. Det hänger så klart ihop med rätt inställning hos hästarna. De ska gilla att arbeta och göra det de är avlade för.

Inställning och temperament går att påverka med avelsarbete säger Emma Thorén Hellsten. Det är förstås lika viktigt för en dressyrhäst som för en hopphäst att den klarar att resa, vistas i nya miljöer och inte minst påverkan från publik.
– En häst som har en ändamålsenlig exteriör tål i allmänhet arbete bättre och håller längre än en som inte har det.

Inom några år kommer den linjära beskrivningen, som SWB genomfört på unghästtesterna sedan 2013, att ha givit mer specifik information om såväl optimal exteriör för olika sorters prestation samt för vissa temperamentsegenskaper.
– Utifrån det kan vi avla ännu mer målinriktat för såväl hållbarhet som prestation.

”Har ganska påtagligt avelsframsteg”

När det gäller unga och gamla hingstar för just dressyravel menar Emma Thorén Hellsten att man kan konstatera att de flesta hästar som går internationell GP-dressyr i dag är ”tillverkade” när deras fäder var 4-6 år. En intressant artikel i det senaste numret av KWPN:s medlemstidning belyste det faktumet. Samma tendens syns bland hopphästarna, även om det inte är lika starkt där.

– Har du som uppfödare bra koll på ditt sto, din stostam och uppfödning generellt, kan du definitivt satsa på yngre hingstar med lovande egen prestation och gedigen stam. Vi har trots allt ett ganska påtagligt avelsframsteg, vilket gör att risken med att välja en sådan hingst inte är så stor som man kan tro när man säger ”ung och oprövad”. Har du däremot ett ungt sto, inte så bra koll på hennes stam eller en icke konsoliderad stam prestationsmässigt, skulle jag välja en beprövad hingst där du vet vad han förärver.

Samarbetsvillig och glad

Christina Olsson är en av våra just nu mest framgångsrika uppfödare av dressyrhästar. Hon hade två segrare på Breeders Trophy i år. Athena (f –13 e Tailormade Temptation) vann 5-årsklassen och Astoria (f –12 e Sir Donnerhall-Quaterback) vann 6-årsklassen.

Hon har dessutom haft ett flertal hästar med på unghäst-VM genom åren. Christina Olsson är dessutom ordförande för avels-värderingsnämnden som bestämmer vilka hingstar som blir godkända vid det svenska bruksprovet.

– Det viktigaste är att dressyrhästen är samarbetsvillig och glad. Samtidigt som dressyren ser häftig ut utan att vara spänd, måste det också se lätt ut.

Stora oreglerbara gångarter hör forntiden till.

När hingstarna bedöms tar nämnden stor hjälp av testryttarna.
– Vi tittar mycket på övergångar och att det finns ett stort register i de olika gångarterna. Stora oreglerbara gångarter hör forntiden till.

Christina Olsson tror att anledningen till att dressyruppfödarna inte väljer beprövade hingstar som själva har tävlat på hög nivå i sin avel i samma utsträckning som hopphästuppfödarna är att det inte finns lika många dressyrhingstar som gått GP som det finns hopphingstar.

Avstår mellanspannet

Själv väljer hon ofta nya lovande hingstar till ston som hon vet har en säker förärvning, medan hon går på säkrare kort när det gäller ungston.
– Framför allt om det är ett sto som jag väldigt gärna vill ha en dotter till som jag kan behålla för avel, väljer jag en säker förärvare som jag vet passar just det stoet.

Hingstar i mellanspannet använder hon däremot inte.
– Dem får andra prova tills man vet mer om deras förärvning.

Christina Olsson anser att bedömningen på unghästchampionaten har förändrats till det bättre de senaste åren och att det finns många exempel på GP-hästar som gjorde bra ifrån sig på championaten.

– Ett exempel är Bohemian (f –10 e Bordeaux- Samarant) som vann alla GP-starter på Saab GP i Flyinge med Cathrine Dufour. Han var högt placerad på unghäst-VM härom året.

Den här texten publicerades första gången i Ridsport 21/2018. I nummer 22/2018, som kom ut torsdagen den 15 november, kan du läsa om vad sportens representanter tycker om framtidens dressyravel. Även den artikeln kommer att publiceras här på Ridsports webb.