Avel
28 november 14:47
Ridsportplus

Framtidens dressyrhäst: Det här vill sportprofilerna se

Framtidens dressyravel, del 2Höga knän. Naturlig förmåga till samling. Ridbarhet. Skönhet. När ryttare och domare får önska är kraven glasklara – läs här vad svenska sportprofiler som Bo Jenå och Patrik Kittel vill se hos den framtida dressyrhästen.

Framtidens dressyrhäst: Det här vill sportprofilerna se
Luftiga gångarter med höga knärörelser står på önskelistan. Här syns Laura Graves Verdades. Foto: Roland Thunholm

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du tre möjligheter:

Prenumerera på Ridsport

    Bo Jenå, förbundskapten för dressyrlandslaget och huvuddomare gångarter i avelsväreringsnämnden, är väl insatt i svensk dressyravel efter alla sina år på Flyinge. Han påpekar att dressyrsporten utvecklas hela tiden. Ett exempel är att domarna i dag vill se luftigare rörelser med högre knärörelser. Så var det inte när han började med dressyr.

    – Då pratade man om den berömda ”Schwedengangen” som innebar ökad trav med raka framben.

    Han tar Valegro som ett praktexempel på hur domarna vill ha det i dag.
    – En bra trav ska medföra att det ser enkelt ut. Charlotte sitter alldeles still på hästen som dansar fram under henne.

    ”Klassisk piaff och passage”

    Bo Jenå säger att en framgångsrik dressyrhäst måste vara vacker, ha en naturlig självbärighet och en klassisk piaff och passage.

    – Med det menar jag att hästen ska lyfta sina framben, sänka kruppan och hålla nosen i lodplanet i piaffen.

    – Ridbarheten kommer att utvecklas hela tiden. Ett fantastiskt exempel på det är Patrik Kittels Well Done. Hon är ett känsligt sto som går bara för sätet. Patrik behöver aldrig använda varken spö eller sporrar.

    Ridsport
    Ett känsligt sto som går utan sporrar och spö, säger Bo Jenå om Kittels Well Done. Foto: Roland Thunholm

    Bo Jenå anser att hästarna måste ha en naturlig elasticitet som krävs för piruetter, passage och piaff. När det gäller skritten är han kritisk till att unga hästar med ett övertramp på tre-fyra hovar får tio poäng.
    – Om skritten är för stor medför det att hästen får svårt att samla sig. Ett något kortare övertramp är ofta att föredra, men det är viktigt att de rör sig genom hela kroppen med god energi och bogfrihet.

    Användbar trav och galopp

    Ridsport
    Bo Jenå. Foto: Roland Thunholm

    Traven och galoppen måste vara användbara. Hästarna måste kunna komma tillbaka och samla sig. En väldigt stor galopp och en trav med stort påskjut kan medföra att hästen får svårt för övergångarna.

    – När man bedömer en unghäst bör man titta på hur den beter sig när den kommer tillbaka från en ökning. I övergången från skritt till trav är det viktigt att den börjar trava bak.

    Bo Jenå anser att det borde vara koefficient på övergångarna i unghästbedömningen.
    – Hästen måste sätta bakbenen under sig och ta vikt på bakbenen i övergångarna.

    Han tror att den svenska dressyrhästen kommer igen.
    – Uppfödarna måste se till att de avlar på en stabil mödernelinje och de måste lära sig hur deras hästar ska visas upp i ett bättre försäljningsklimat. De måste visas i en trevlig miljö som man lätt kan ta sig till.  Det måste dessutom finnas flera hästar att prova samtidigt. Det är nödvändigt att bilda nätverk mellan uppfödare-unghästutbildare-tävlingsryttare om man ska hitta varandra.

    Screen Shot 2018-11-28 At 11.43.06

    A.franzen20090220-001-116b
    Annette Fransén Iacobaeus Foto: Lottapictures

    Annette Fransén Iacobaeus, femstjärnig domare i dressyr, har just kommit tillbaka efter att ha dömt VM i USA när Ridsport träffar henne. Förutom att döma dressyr på högsta internationella nivå har hon också varit med och dömt vid unghäst-VM ett flertal gånger.

    – Tendensen vid unghäst-VM är att domarna eftersträvar en naturlig elasticitet. Hästen ska ha lätt för att länga och korta sig. Den måste ha tre korrekta gångarter och ett bra övertramp i ökad trav. Man söker en stor luftig trav och vill inte ha en halvpassage i traven. Hästen måste dock kunna korta sig för att i framtiden kunna sätta sig i piaffen, säger hon.

    Målet måste vara att få dem upp till GP, men vi saknar tillräckligt med unghästutbildare som kan ta dem dit.

    – Det är inget fel med en stor skritt, bara hästen kan samla sig. Skritten försämras ofta under utbildningen.

    Annette Fransén Iacobaeus tycker att unghästchampionaten är bra men att det finns en risk att hästarna går lite för många championat när de är unga, med tanke på hållbarheten framåt.
    – Målet måste vara att få dem upp till GP, men vi saknar tillräckligt med unghästutbildare som kan ta dem dit.

    Ridsport
    I dag vill domarna se betydligt luftigare gångarter med höga knärörelser, säger Bo Jenå. Laura Graves Verdades lever upp till flera av sportens krav på en framtida mästerskapshäst. Foto: Roland Thunholm

    Hänger mycket på tränarna

    Ryttarna måste hitta rätt hästar och sedan klara av att ta till vara på det som finns i dem.
    – De måste kunna sätta rätt takt och rätt tempo i hästen utan att tappa balansen. Hästarna måste utbildas enligt utbildningsskalan. Väldigt mycket hänger förstås på tränarnas skicklighet för att detta ska kunna komma till stånd.

    Annette Fransén Iacobaeus anser att stona är väldigt viktiga och att det är en mycket bra trend med alla fina ston som nu tävlar i den absoluta toppen.

    – Det viktiga arbetet som nu sker med hästens välfärd i centrum ställer också krav på ryttarnas kunskap och skicklighet på ett väldigt positivt sätt, säger hon.

    Måste utvecklas

    När det gäller dressyrsportens utveckling menar Annette Fransén Iacobaeus att küren (som infördes tack vare den svenska internationella dressyrdomaren Eric Lette) har haft stor betydelse för sportens popularitet. Nu funderar FEI på att förkorta Grand Prix-programmet och införa musik till Grand Prix Special för att popularisera dressyren ytterligare.

    – Sporten måste utvecklas i fler länder om dressyren ska få finnas kvar på OS till exempel.

    Naturlig bjudning

    Ridsport
    Patrik Kittel. Foto: Roland Thunholm

    Patrik Kittel och hans framgångsrika beridare och tävlingsryttare Malin Wahlkamp-Nilsson är överens om att den viktigaste egenskapen hos en dressyrhäst är en ärlig bjudning och därmed en vilja att arbeta.

    – Det går inte att rida GP på en häst som inte har en naturlig bjudning. Det måste vara lätt att samla hästen för att få en bra piaff och för att få hästen att ”sitta” i piruetten. Hästen får gärna ha en stor skritt om det inte medför att den blir svårare att samla i GP, säger Patrik Kittel.
    – Varje poäng är viktig om man ska vara med i toppen.

    Patrik Kittel säger att det ryttarna söker nu är heta, snälla hästar.
    – När man tar tyglarna ska de direkt vara aktiva och vilja arbeta och när man sedan ger långa tyglar ska hästen vara avslappnad och skritta rent.

    Screen Shot 2018-11-28 At 11.43.34

    De båda tror att just temperamentet kommer att bli allt viktigare. Hästarna måste tycka att det är roligt att arbeta och vara väldigt ambitiösa, men samtidigt måste de tåla en publik som är lite stojig och rörlig.
    – Annars får vi aldrig ett större publikintresse, säger Annette Fransén Iacobaeus.

    Många unghästtävlingar

    När du väljer hingst till ditt sto anser de att det är en stor fördel om hingsten har gått GP så att du vet att den har de egenskaper som behövs.

    Malin Wahlkamp-Nilsson och Patrik Kittel är rörande överens om att många unghästar hetsas för mycket på grund av alla unghästtävlingar.

    I Holland måste unghästarna genomgå fyra kval och två större tävlingar för att kunna kvala till unghäst-VM. Ofta deltar de också i vanliga tävlingar.

    – Detta blir alldeles för mycket. Efter ett tag har unghästen fått nog och vill inte mer. Det är också väldigt viktigt att hästarna får fortsätta att vara hästar genom att gå ute i hagar och röra sig naturligt. Alla våra tävlingshästar går i hagen på dagarna.

    Gärna ston

    Malin Nilsson
    Malin Wahlkamp-Nilsson.

    Patrik Kittel och Malin Wahlkamp-Nilsson anser att uppfödarna borde ha långsiktiga mål och så fort som möjligt hitta samarbeten med duktiga ryttare så att hästarna får en bra utbildning och rätt matchning. De menar dock att det är svårt att hitta bra ryttare som har den rätta känslan för hästen och för ridningen.

    –Det kräver väldigt hårt arbete och att man umgås med hästar i stort sätt dygnet runt.  Det finns bra hästar i Sverige men de hittar ofta inte till rätt ryttare. Det handlar mycket om marknadsföring och att bygga nätverk som till exempel Jan Brink lyckats så bra med.

    Båda rider gärna på ston.
    – Det är få hingstar som klarar att gå både i avel och sport samtidigt.

    Sex tips...

    …till uppfödarna från Malin Wahlkamp-Nilsson och Patrik Kittel.

    • Följ inte modenycker.

    • Avla på beprövade hingstar och stolinjer.

    • Avla hårda hållbara hästar.

    • Avla på ston med bra ridbarhet.

    • Skapa samarbete med bra ryttare.

    • Det krävs hårt arbete som tar tid.

    Framtidens dressyrhäst: Det här tror avelsprofilerna på
    Hur ska svenska uppfödare av dressyrhästar ta sig till toppen igen? Här berättar ett par av Sveriges främsta avelsprofiler vad de tror krävs av den framtida dressyrhästen. Läs den första artikeln på ämnet här.

    Artikeln publicerades första gången i Ridsport 22/2018.

    Så arbetar Ridsport

    Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

    BESTÄLL NU

    Köp Ridsport Komplett från 85 kr i månaden
    Hingstar Online

    Just nu 132 hingstar i vår databas

    Visa alla hingstar

    Ridsport digital

    Nu från endast 39:-