Från generalist till specialist – så har SWB-aveln utvecklats

Sandra Bonow har i sin avhandling studerat specialiseringen i SWB-aveln och undersökt vilka konsekvenser det kan få för avelsarbetet. Hon har också identifierat vilka specifika egenskaper som är viktiga för hopp- respektive dressyrhästens tävlingsprestation. Nu berättar Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, om studiens resultat i ett pressmeddelande.

Resultaten visar att den linjära beskrivningen har potential att bli ett viktigt verktyg i avelsarbetet i framtiden.

Sandra Bonow.

I studien sorterades alla SWB-hästar födda från 1980 och framåt i en av fyra kategorier: hoppning, dressyr, allround och fullblod. I början av 1980-talet var majoriteten av dessa allroundhästar men numera är över 90 procent antingen hopp- eller dressyrhästar.

I studien framkommer också att hopp- och dressyrhästarna blev mindre och mindre besläktade med varandra över tid.

Skilde sig åt

Det var tydligt att hopp- och dressyrhästarna skiljde sig åt vad gäller resultat på unghästtest gällande sina poäng för hoppning, skritt och trav. Däremot var skillnaderna små när det gällde poäng för galopp och exteriöra egenskaper. För nästan alla de 48 linjära egenskaper som studerades fanns det skillnader mellan hopp- och dressyrhästar, till exempel hade dressyrhästarna en mer välvd hals och en mer liggande bog än hopphästarna.

Ibland framförs önskemål om grenspecifika unghästtest där hästägaren själv kan välja vilken gren hästen ska bedömas i. Unghästtesten ligger till grund för skattning av avelsindexen och Sandra Bonow har kommit fram till att avelsindexen skulle bli mindre tillförlitliga om många unghästar enbart bedömdes i en disciplin. Däremot om avelshingstar enbart används inom sin disciplin blir indexen fortfarande korrekta, alltså för hopphingstarna korrekta avelsindex för hoppning. Däremot blir hopphingstarnas index för dressyregenskaper mindre tillförlitliga och det här kan ha betydelse för de uppfödare som vill avla hästar med talang för både hoppning och dressyr.

Undersökt samband

Sandra Bonow har också undersökt vilket samband det finns mellan de linjära egenskaperna och framtida tävlingsprestation. För hopphästar hade 18 av de 48 linjära egenskaperna ett samband med tävlingsresultaten. För dressyrhästar var det 17 linjära egenskaper som hade ett samband med resultat i dressyrtävling. Här var det framför allt hästarnas egenskaper kopplade till traven som hade betydelse.

– De flesta sambanden med tävlingsprestationer var linjära, vilket innebär att hästar som beskrevs vara nära det ena (fördelaktiga) extremvärdet presterade bäst. För vissa egenskaper fanns i stället ett optimum mellan ytterligheterna. Det betyder att varken den ena eller den andra ytterligheten är gynnsam för tävlingsprestation. Resultaten visar att den linjära beskrivningen har potential att bli ett viktigt verktyg i avelsarbetet i framtiden, säger Sandra Bonow i pressmeddelandet. 

Sandra Bonow försvarar sin avhandling fredagen den 14 april och här brukar det finnas mer information för den som vill vara med fysiskt eller digitalt.

Tid: Fredag 14 april, kl 13.00, SLU:s lokaler i Ultuna.

Hela avhandlingen