HästskorDjingis Khan snörde fast råhud på hästens hovar på 1100-talet. År 2020 sätter hovslagaren Magnus Smederöd sensorer på dressyrhästarnas hovar. "Det är oerhört känsliga mätverktyg, vi ser direkt om det är en asymmetri som kan vara början på en hälta", säger Mads Hendeliowitz som använder sig av mätverktyget.
Sensorn ökar förståelsen
Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
För Magnus Smederöd, hovslagarmästare, har en sensor ökat förståelsen för hästen steg belastningen i hovarna. Men trots fördelarna med ny teknik, får hantverket inte gå förlorat, betonar han.
– Sensorn är ingen bibel, den talar inte om hur jag ska sko hästen. Men om jag skor efter min egen erfarenhet kan jag se hur det blir med hjälp av sensorn, säger Magnus Smederöd.
Han har varit hovslagare i många år och tycker att sensorn gett honom ny förståelse.
– Vi pratar mycket om överrullning, men sensorn har slagit hål på den bubblan. Visst är överrullning viktigt men landning och belastning i steget är minst lika viktigt.
Sensorn mäter det ögonen inte hinner se
Sensorn mäter skritt och trav, allt från det första islaget till dess att hoven står stilla efter glidmomentet.
– Vi får en siffra som säger saker som våra ögon inte ens är i närheten av att se. Och förståelsen att allt inte handlar om
överrullning eller en kort tå, det handlar så mycket mer om en stark fot som klarar av att bära upp hästen. Det handlar om balans i foten.
Verkningen är viktig, men även vilken sorts sko som slås på.
– Vad du har för slags beslag påverkar kontakten i landningen. En kort hästsko inverkar, en lång sko också. Det gäller att jobba för den balanserade foten, säger Magnus Smederöd.
Magnus Smederöd använder ofta sensorn när han jobbar på klinik. Men han samarbetar även med hopp- och dressyrryttare.
– Med dressyrekipage mäter vi under piaff, passage och ökad trav, vi kan mäta höjden i kadensen. Det är ju väldigt
intressant och något ryttare känner men inte kan sätta en siffra på.
Sensorn är ingen bibel, den talar inte om hur jag ska sko hästen.
Ofta skiljer det i höjd mellan höger och vänster, och olika skor påverkar.
– Det är också väldigt intressant med tanke på diskussionen om barfotahästar som är på tapeten.
Fakta
Så funkar gånganalysverktyget
- Verktyget kan visualisera rörelser som inte går att uppfatta med blotta ögat.
- Sensorerna registrerar rörelserna i millisekunder och skickar uppgifter till en dator, där de omvandlas till siffror eller 3D-animationer.
- Genom att göra flera mätningar på samma häst går det att se hur den återhämtar sig från skada eller hur prestationsförmågan utvecklas.
Mätverktyget har blivit en viktig del i tänket för Mads
För dressyrryttaren Mads Hendeliowitz har ett mätverktyg för hovar blivit en del av tänket kring hästarnas träning.
Hur påverkar träningen hovarna, och hur påverkar hovarna träningen? De frågorna får Mads Hendeliowitz svar på med hjälp av Magnus Smederöd och gånganalysverktyget.
– Det är som när jag går till gymmet; vilka övningar jag gör och vilka skor jag har påverkar. Exteriör och biomekanik kommer in i träningen, till och med hur hästen sätter i sina hovar, säger Mads Hendeliowitz.
Magnus Smederöds verktyg mäter hur högt hästen lyfter benen, symmetrin i benet, om hästen landar på tån eller i bak och själva avstampet.
Med hjälp av dessa fakta skor han sedan hästen.
– En häst var halt efter skoning när vi mätte, sedan ändrade vi balansen i hovarna och nu kan vi träna samma dag som vi skott, berättar Mads Hendeliowitz.
Men det är inte bara hovslagaren som tittar på datan som tas fram. Mads Hendeliowitz använder siffrorna för att göra träningsupplägg.
– Vilken häst måste gå med lite längre steg och vilken med kortare, sådant kan jag se. Det är oerhört mycket siffror och var lite förvirrande i början, men efter ett tag har jag börjat förstå sammanhangen.
Mads nästa stjärnhäst ”Anton” (Autograf Q f -10, e Ampère-Jazz) visade upp en avvikelse på någon millimeter.
– Det är oerhört känsliga mätverktyg, vi ser direkt om det är en asymmetri som kan vara början på en hälta. Det gjorde att jag la om träningen för Anton i två veckor. Efter det var han på banan igen, i stället för att bli halt och behandlad.
Vi ser direkt om det är en asymmetri som kan vara början på en hälta.
Mads Hendeliowitz
Hästarna kontrolleras då och då med sensorn men Magnus Smederöd menar att sensorn bara är i sin linda.
– Den utvecklas hela tiden, vi har testat på travhästar för att kunna mäta dem i maxtempo. När det blir klart öppnas en ny stor värld.
Den praktiska kunskapen är fortfarande den viktigaste
Däremot kommer sensorer antagligen inte att bli var hovslagares egendom. Och den praktiska kunskapen är det allra viktigaste – både nu och i framtiden, enligt Magnus Smederöd.
– Först och främst måste du kunna sko en häst innan du kan använda hjälpmedel. Teoretisk kunskap är absolut viktig men vi ser brist på den praktiska kunskapen. Vi har tagit bort lärlingsutbildningarna i dag och på skolorna är praktikdelen alldeles för liten, vilket gör mig orolig.
Fakta
En hovslagare och en ryttare
Magnus Smederöd
Ålder: 44 år.
Bor: Sundbyholm utanför Eskilstuna.
Gör: Teamhovslagare för det holländska företaget Werkman Hoofcare som tagit fram sensorn i artikeln.
Familj: Sambo med Kate, barnen Wilma 15, Astrid 13 och bonusdottern Alva 10.
Drömmer om: Ett B&B någonstans i södra Europa.
Mads Hendeliowitz
Ålder: 38 år.
Bor: Segersta utanför Stockholm (Bålsta).
Gör: Dressyrryttare och tränare.
Familj: Sambo och tre barn varav ett gemensamt. Två hundar, tre katter, lite guppys och 17 höns.
Drömmer om: Fred på jorden – och att få fortsätta med det jag gör nu.
Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 19/2020.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på