God prognos och prestation trots hovbroskförbening

Redan på 1200-talet frågade sig en hovslagare om hovbroskförbening kan påverka hästens prestationsförmåga. Det var Jordanus Ruffus, adelsman och hovslagare hos Frederick II på Sicilien, som upptäckte att det satt ben vid hoven i stället för brosk när han kokade hästben.
– I en skrift frågade han sig om det kunde vara orsaken till att de här hästarna inte kunde vinna kriget. Han ställde frågan i en skrift på 1200-talet, och jag och Ove Wattle svarade på frågan år 2015, säger veterinären Ulf Hedenström.

De båda veterinärerna har skrivit en avhandling där 649 kallblodiga travhästar ingått. Hästarna som deltog i studien gjorde över 23 000 tävlingsstarter under åren 1973–2009.

Tittade på ärtligt och medfött

De hästar som har varit med har haft hovbroskförbening från födseln, medan hästar som fått den genom yttre påverkan lämnats utanför studien.
– Ett slag eller en trampskada kan också ge förbening, och i dessa fall kan det påverka hästens prestation. Vi tittade på det ärftliga eller medfödda, säger Ulf Hedenström.

Hur fungerar då förbeningen? En del brosk blir till ben utanför mammas mage, i livets slut blir det förbenat och skört. Men visst brosk, till exempel ledbrosk, ska inte bli till ben. Och det är just ledbrosk som blir till ben vid hovbroskförbening. Gott så långt – men påverkar förbeningen prestationen?
– Vi hittade inga samband mellan hovbroskförbening och ett flertal viktiga prestationsparametrar, säger Ulf Hedenström.

Frågan är en het potatis

Frågan är dock en het potatis. Särskilt eftersom det finns en dom i Högsta domstolen som slår fast att hovbroskförbening kan räknas som ett dolt fel hos ridhästar.
– Detta trots att varken vi eller någon annan kunnat ge något vetenskapligt stöd för att hovbroskförbening ger problem. Om en häst går sönder och visar sig ha höggradig hovbroskförbening kan man nu skylla på den, trots att hästen kanske har ett annat odiagnostiserat ortopediskt problem.

Även om man talar om att förbeningen är ärftlig eller medfödd kan miljön spela in.
– Den nyfödda hoven är väldigt plastisk och utsatt för påverkan. Om hästen är överviktig eller storvuxen eller går på hårt underlag spelar sannolikt in. På hästar som är lätta och går på ett normalt bete kanske kroppen väljer att låta brosket vara brosk. Men med andra förutsättningar, som en tyngre ras, väljer kroppen oftare att göra ben av broskplattorna. Detta är våra hypoteser inför eventuellt kommande studier.

Hur vanlig hovbroskförbening är varierar mellan olika raser och typer av hästar. Hos kallblodstravare handlar det om ungefär en tredjedel av populationen.
– Bland brasilianska hopphästar finns åkomman hos nästan varenda häst och man måste därför fundera över vad som är det normala, säger Ulf Hedenström.

Hovbroskförbening verkar uppstå mellan att hästen är nyfödd och tre år gammal.
– Inte ett enda av de 2 800 brosk vi tittade på hade ändrats efter det att hästen var tre. Det betyder att miljöfaktorn är nästan noll efter tre års tid.

Behöver inte innebära några nackdelar

Ulf Hedenström gjorde studien med SLU-forskaren Ove Wattle, som även han håller med om att förbeningen inte behöver innebära några nackdelar.
– Det finns ingen som visat att det har betydelse för varmblod – så länge det inte frakturerar, vilket det kan göra om det är förbenat.

En sådan fraktur är inte vanlig, Ove Wattle ser ett fall ungefär vartannat år.
– Det går inte att operera, det tar tid att läka och prognosen är oklar.

Trots att mängder av studier gjorts, som visar att hovbroskförbening inte påverkar prestationen, ses åkomman som en defekt.
– Man får inte avla på hästar med åkomman och man får inte spara deras gener i genbanken. Det har varit ganska tyst i debatten sedan vår forskning kom 2015, och fortfarande döms hingstar ut. Jag tycker inte det ska räknas som ett dolt fel, det tillhör normalvariationen, säger Ulf Hedenström.

Om hästen visar sig ha en hälta som lokaliseras till området nära hovbenet är det lätt att skylla på hovbroskförbening, om hästen har sådan.
– Men det gäller att leta vidare. I området finns en massa strukturer som kan vara hästens problem. Det kan handla om ligamentskador, sulläderhudsinflammation eller övergrepp på den närliggande benvävnaden. Det är helt enkelt för oprofessionellt att ställa diagnosen hovbroskförbening och sedan ge sig.

Skulle tjäna på mer diagnostik

Ulf Hedenström jämför med ryggproblem, där utredningarna allt oftare gått vidare från slätröntgen till en magnetröntgen eller en CT.
– Vi skulle tjäna på att göra mer och bättre diagnostik, det ger så oändligt mycket mer information, så att rätt beslut kan fattas.

Fakta

Vanligast hos tyngre hästraser

• Hovbroskförbening hos häst kan ses på fossila hovben som är mer än 1,2 miljoner år gamla.
• I modern tid har det konstaterats att förändringen nedärvs från generation till generation. Den finns främst hos tyngre hästraser såsom nordsvensk brukshäst och travhäst samt ardenner, men den är även vanlig hos halvblodshästar.
• Trots mängder av studier både i Norden och i övriga världen har ingen lyckats påvisa ett klart samband mellan hovbroskförbening och sjukdom, skada eller prestationsnedsättning.

Källa: Hastsverige.se

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 11/2022.