Håglöshet är ett varningstecken

Plötsliga svettningar, onormal trötthet, andfåddhet eller ovilja att arbeta. Det är några av de diffusa signaler från hästen som visar att något är på tok.

Anna Eriksson är klinikveterinär vid Evidensia Specialisthästsjukhuset Helsingborg och van att utreda orsaker till prestationsnedsättning.
– Det är viktigt med en systematisk arbetsgång. Ibland har ryttaren ett tydligt problem, till exempel en hostande häst, som gör att man direkt vet i vilken ände man ska börja sin utredning. Men de gånger då ryttaren beskriver en häst som inte lever upp till den förväntade prestationen utan att ha några tydliga symtom, måste man arbeta mer förutsättningslöst för att finna orsaken.
– Jag får också försöka bilda mig en uppfattning om de förväntningar som ställs på hästen är rimliga utifrån dess individuella förutsättningar.

Den inledande undersökningen omfattar en utförlig genomgång av hästens historik: hur länge ryttaren har haft hästen, hur länge problemen har funnits och vad de består av, tidigare sjukdomar eller skador, hästens levnadsbetingelser och hur den fungerar vid träning och tävling nu jämfört med tidigare.
– Sedan görs en allmänklinisk undersökning där jag går igenom hela hästen genom att lyssna på hjärta, lungor och buk, kollar reflexer och känner igenom ben och rygg.

Ofta blir det även mönstring av hästen i skritt och trav på rakt spår samt longering i alla gångarter samt eventuella böjprov. Ridhästar kan sedan visas under ryttare, därefter känns hästen igenom på nytt.
– Här har jag ofta bildat mig en uppfattning om vilka vidare undersökningar som kan behövas och beslutar mig för hur vi ska gå vidare. I och med att jag har sett hästen stillastående och i alla gångarter, vet jag också om den har någon kroppslig svaghet – ofördelaktig exteriör eller hovform – som kan inverka på förmågan att prestera på den önskade nivån.

Undersökningen fördjupas

Utifrån vad veterinären misstänker är orsaken till hästens problem, fördjupas undersökningen. Det finns ett batteri av diagnostiska metoder att ta till: fortsatt hältutredning, gastroskopi, endoskopi av luftvägarna och blodprov.
– Blodprover är vanliga i samband med prestationsutredningar. Vilka blodprover som tas baseras på vilka misstankar man har kring hästens problem, säger Anna Eriksson.
– Ofta tar man ett prov för hematologi med utvärdering av röda och vita blodkroppar samt en kemipanel som screenar de inre organen samt muskelvärden och elektrolytvärden. Skulle något värde avvika kan vi göra ytterligare analyser.

Blodprov kan även användas som en del av arbetstester, till exempel kan muskelvärden tas efter arbete för att utvärdera om hästens muskulatur svarar normalt på arbete.

Detta görs om det finns misstanke om muskelförlamning, PSSM (Polysaccharide storage myopathy) och andra muskelsjukdomar.
– Blodprover kan också användas i träningssituationer som ett sätt att bedöma konditionen på galopp-, trav- och fälttävlanshästar vid maximal ansträngning.

Många sjukdomar börjar med håglöshet

Allmän håglöshet är en utmaning för veterinären att utreda, eftersom det är så många olika slags sjukdomar som kan börja på detta vis. Därför behövs hjälp av ryttarens iakttagelser om hästens uppförande.
– En häst med låggradiga luftvägsproblem kan visa mer symtom vid en viss väderlek eller höga pollennivåer, en häst med ryggont kan reagera vid särskild typ av träning, en häst med magsår kanske visar obehag när sadelgjorden spänns medan en häst med muskelsjukdom får mer symtom med viss utfodring eller vid vissa typer av arbeten. Här spelar uppgifterna från ryttaren mycket stor roll.
– Sedan kan ålder och andra individuella parametrar som ras, användningsområde, förväntad prestationsnivå, kön och levnadsmiljö vara helt avgörande. Dels för vilka sjukdomar som kan misstänkas ligga bakom en prestationsnedsättning, dels vilka undersökningar som är relevanta för den aktuella individen.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 1 2020.