Hästägartips
4 februari 09:55
Ridsportplus

Håglöshet är ett varningstecken

PrestationsnedsättningAlla hästar kan ha en dålig dag, då de är lite ur slag. Men om håglösheten håller i sig är det dags att agera. Den kan vara ett första tecken på sjukdom eller skada. Ridsport har pratat med veterinär Anna Eriksson som är van att utreda orsaker till prestationsnedsättning.

Håglöshet är ett varningstecken
Om hästen inte känns som vanligt under en längre period – kolla upp både hälsostatus och yttre faktorer som kan påverka såväl kroppsligt som mentalt. Foto: iStockphoto

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Plötsliga svettningar, onormal trötthet, andfåddhet eller ovilja att arbeta. Det är några av de diffusa signaler från hästen som visar att något är på tok.

Anna Eriksson är klinikveterinär vid Evidensia Specialisthästsjukhuset Helsingborg och van att utreda orsaker till prestationsnedsättning.
– Det är viktigt med en systematisk arbetsgång. Ibland har ryttaren ett tydligt problem, till exempel en hostande häst, som gör att man direkt vet i vilken ände man ska börja sin utredning. Men de gånger då ryttaren beskriver en häst som inte lever upp till den förväntade prestationen utan att ha några tydliga symtom, måste man arbeta mer förutsättningslöst för att finna orsaken.
– Jag får också försöka bilda mig en uppfattning om de förväntningar som ställs på hästen är rimliga utifrån dess individuella förutsättningar.

Fakta

Vanliga orsaker

Den absolut vanligaste orsaken till att hästen inte presterar som vanligt är ortopediska problem som hältor och ryggproblem.

Därefter kommer luftvägssjukdomar, där olika grader av ekvin astma dominerar.

Orsaken kan också vara medicinska åkommor såsom magsår, muskelsjukdomar samt endokrinopatier som EMS och PPID.  EMS (Endokrint metabolt syndrom) är liksom PPID (Pituitary pars intermedia dynsfunction) vanligare hos medelålders och äldre hästar och sällsynt hos unghästar.

Mindre vanligt är hjärtsjukdomar, lever- och njursjukdom.
– Men man får inte glömma bort att det inte alltid är något egentligt fel på hästen som sådan, utan att det kan finnas yttre faktorer som påverkar hästens möjlighet att kunna prestera så som ryttaren önskar och förväntar sig, säger Anna Eriksson.

Den inledande undersökningen omfattar en utförlig genomgång av hästens historik: hur länge ryttaren har haft hästen, hur länge problemen har funnits och vad de består av, tidigare sjukdomar eller skador, hästens levnadsbetingelser och hur den fungerar vid träning och tävling nu jämfört med tidigare.
– Sedan görs en allmänklinisk undersökning där jag går igenom hela hästen genom att lyssna på hjärta, lungor och buk, kollar reflexer och känner igenom ben och rygg.

Fakta

Veterinären

Anna Eriksson har varit veterinär sedan 2007 och är specialist i hästens sjukdomar. Hon arbetar vid Evidensia Specialisthästsjukhuset Helsingborg, med särskilt intresse för sporthästmedicin, reproduktion, dräktiga ston och föl.

Ofta blir det även mönstring av hästen i skritt och trav på rakt spår samt longering i alla gångarter samt eventuella böjprov. Ridhästar kan sedan visas under ryttare, därefter känns hästen igenom på nytt.
– Här har jag ofta bildat mig en uppfattning om vilka vidare undersökningar som kan behövas och beslutar mig för hur vi ska gå vidare. I och med att jag har sett hästen stillastående och i alla gångarter, vet jag också om den har någon kroppslig svaghet – ofördelaktig exteriör eller hovform – som kan inverka på förmågan att prestera på den önskade nivån.

Undersökningen fördjupas

Utifrån vad veterinären misstänker är orsaken till hästens problem, fördjupas undersökningen. Det finns ett batteri av diagnostiska metoder att ta till: fortsatt hältutredning, gastroskopi, endoskopi av luftvägarna och blodprov.
– Blodprover är vanliga i samband med prestationsutredningar. Vilka blodprover som tas baseras på vilka misstankar man har kring hästens problem, säger Anna Eriksson.
– Ofta tar man ett prov för hematologi med utvärdering av röda och vita blodkroppar samt en kemipanel som screenar de inre organen samt muskelvärden och elektrolytvärden. Skulle något värde avvika kan vi göra ytterligare analyser.

Blodprov kan även användas som en del av arbetstester, till exempel kan muskelvärden tas efter arbete för att utvärdera om hästens muskulatur svarar normalt på arbete.

Detta görs om det finns misstanke om muskelförlamning, PSSM (Polysaccharide storage myopathy) och andra muskelsjukdomar.
– Blodprover kan också användas i träningssituationer som ett sätt att bedöma konditionen på galopp-, trav- och fälttävlanshästar vid maximal ansträngning.

Många sjukdomar börjar med håglöshet

Allmän håglöshet är en utmaning för veterinären att utreda, eftersom det är så många olika slags sjukdomar som kan börja på detta vis. Därför behövs hjälp av ryttarens iakttagelser om hästens uppförande.
– En häst med låggradiga luftvägsproblem kan visa mer symtom vid en viss väderlek eller höga pollennivåer, en häst med ryggont kan reagera vid särskild typ av träning, en häst med magsår kanske visar obehag när sadelgjorden spänns medan en häst med muskelsjukdom får mer symtom med viss utfodring eller vid vissa typer av arbeten. Här spelar uppgifterna från ryttaren mycket stor roll.
– Sedan kan ålder och andra individuella parametrar som ras, användningsområde, förväntad prestationsnivå, kön och levnadsmiljö vara helt avgörande. Dels för vilka sjukdomar som kan misstänkas ligga bakom en prestationsnedsättning, dels vilka undersökningar som är relevanta för den aktuella individen.

Fakta

Tips. Ha koll på fodret!

Anna Eriksson om hur hästägare bör tänka kring fodret:

– Ett vanligt och i mitt tycke allvarligt problem är att ägaren inte har koll på hästens foderstat och att hästen faktiskt inte får i sig alla de byggstenar som behövs för att kunna prestera väl. Det är absolut nödvändigt att man har analyserat sitt grovfoder så att man vet hur mycket energi, protein, vitaminer och mineraler hästen får i sig.

– Det verkar som att mycket av grovfodret från i somras över lag håller sig på lagom energi- och proteinnivå för majoriteten av våra hästar. Men i samband med utredningar av hästar som inte fungerar fullt ut har jag sett flera analyser som visar att grovfodret har mycket lågt smältbart råprotein.

– Om ägaren inte vet om detta och kan kompensera för det, har hästen helt enkelt inte näringsmässiga förutsättningar att kunna svara på träning.

Expandera

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 1 2020.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 100 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 122 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

59:- i månaden