Veterinärt
21 oktober 2019 19:00
Ridsportplus

Hältutredaren: ”Det är extremt viktigt att ställa specifika frågor”

HältutredningJonas Tornell har gjort fler än 100 000 hältutredningar. 
1998 öppnade han en egen veterinärklinik helt inriktad 
på ortopediska skador. Ridsport talar med Jonas om hur man genomför hältutredningar.

Hältutredaren: ”Det är extremt viktigt att ställa specifika frågor”
Jonas Tornell gör böjprov, som ingår i hältutredningen. Innan dess har han pratat ingående med ägaren och känt igenom hela hästen för att få en helhetsbild av problemet. Foto: Stina Qvarnström/Fredrik Jonsving

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Struktur, noggrannhet och rätt information från hästens ägare lägger grunden för en bra hältutredning, enligt veterinär Jonas Tornell.
– För att citera professor Leif GW Persson får man inte slarva med brottplatsundersökningen.

Nummer ett är alltså att man måste vara konsekvent och noggrann.
– När en häst kommer för ett första besök lägger vi runt fyra timmar på undersökningen. Det kan spara hundratals timmar senare. Råkar man missa något vid första undersökningen brukar det vara svårt att komma rätt senare.

Vad har du för upplägg?
– På kliniken arbetar vi utifrån vad man kan likna vid ett cirkeldiagram, med första kontakt, besök, diagnos, behandling, konvalescens med återbesök och så råd om hälsoprogram för att förebygga återfall eller nya skador.

Fakta

Jonas Tornell

Namn: Jonas Tornell

Bor: Spannarp, nära Ängelholm.

Ålder: 65.

Familj: Sambo Amelie von Heidenstam, tidigare landslagsryttare i dressyr.

Utbildning och karriär: Veterinärexamen 1983, därefter distriktsveterinärvikariat, stuteriveterinär på Brokvarn 1984-1988. Egen ambulerande hästpraktik 1988-1998, öppnade 1998 egen klinik med cirka 4 000 besökshästar per år, där han arbetar tillsammans med Johan Lenz. Blev landslagsveterinär för fälttävlan 1997 och för hoppning och dressyr från 1999 till OS 2016.

Har varit mentor åt två andra landslagsveterinärer: Rasmus Westgren som nu ansvarar för dressyr och hoppning, och Staffan Lidbeck, tidigare landslagsveterinär i fälttävlan.

Expandera

Vad sker inför besöket?
– Det är mycket viktigt att ställa rätt frågor om hästens symptom och bakgrund före själva undersökningen. Hästar kan inte tala, men de ljuger inte heller. Det är sällan som hästar har svårt för något för att de är dumma i huvudet eller simulerar. Hästar är inte heller destruktiva, utan försöker undvika det som gör ont. Därför är det väldigt viktigt att  ta reda på vad det är hästen försöker undvika eller avlasta.

Vad är första steget vid besöket?
– Först får ägaren eller ryttaren berätta fritt i några minuter om sin egen uppfattning. Under tiden går jag runt och tittar på hästen. Jag har ett antal standardfrågor, beroende på gren och användning. De tar inte så lång tid, tre-fyra minuter.
– Det är lättare ju högre nivå personen är på, då reagerar de lättare på små saker. Ryttare på lägre nivå har oftare pratat med andra som har en massa teorier. Med specifika frågor kommer man ifrån den diskussionen och hjälper samtidigt hästägaren att fokusera.

Kan du ge exempel på dina frågor?
– Jag frågar om hästen brukar vara ”lätt- eller svårstartad” vid ridning och om den nu har blivit mer trögstartad?
– När någon har bokat tid för en ridhäst så uppmanar vi dem att först göra några övningar hemma; rid på åttvolter, låg och hög form, sidvärtsrörelser, även piruetter om de är på hög nivå. Sedan går vi igenom vad som verkar svårt för hästen. Jag frågar också om problemet bara märks i början av ridpasset och sedan värmer ur eller om det tvärtom förvärras? Om den värmer ur och det är en äldre häst blir jag inte så nervös. Det är troligen en begynnande artros som går att hantera med ett hälsoprogram. Men om hältan förvärras under arbete känns det jobbigare, det är den sämsta prognosen.

Vad frågar du mer?
– Det är extremt viktigt med specifika frågor om hästens tränings- och tävlingsprogram. Inom ridsporten finns det amatörhästar som får tävla hårdare än de i världseliten. En del amatörryttare säger att de ”inte tävlar så mycket” och så har hästen gjort fem starter på en helg. Att få fram det är en viktig del av utredningen. Samma sak med träningen, gör de för mycket, för lite eller för ensidigt?

Vad gör du under själva undersökningen?
– Jag känner igenom hästen noga och gör en klinisk undersökning av hela hästen, hjärta, hårrem, hull, hur hovarna ser ut, muskulaturen. Har hästen tappat muskler så är det viktig information.

Vad är nästa steg i undersökningen?
– Böjprov på rakt spår och att hästen longeras på både hårt och mjukt underlag, därefter nytt böjprov på rakt spår och ridprov. Baserat på vad detta visar böjer vi igen eller börjar bedöva.
– Till sist görs ultraljud, röntgen och eventuell behandling.

Fakta

Två viktiga råd till hästägare och ryttare

  1. Lär känna din häst noga. Ju bättre ryttaren är på att känna av hästen, desto bättre information får veterinären.
  2. Ställ rimliga krav. Den vanligaste orsaken till försämrad prestation är att hästen måste göra för mycket och börjar bli sliten. En del hästar behöver schemalagd vila snarare än nya veterinärbesök.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 19 2019.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 100 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 122 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

59:- i månaden