Häst nervsnittades vid ryggoperation: ”Ska vara etiskt hållbart”

Med turbulensen kring den vinstrika travhästen Propulsion som i fjol fråntogs Elitloppssegern efter att ha visat sig vara nervsnittad, har Ridsport undersökt om även ridhästar kan tänkas vara nervsnittade. Svaret är att det inte alls är omöjligt utan högst troligt, framför allt på dressyrhästar, enligt veterinär Mette Uldahl.

Nervsnittning är inte förbjudet att utföra i Sverige, men det räknas som dopning och diskvalificerar hästen från tävling för all framtid. Även om känseln skulle komma tillbaka. Något som kommit fram i Ridsports granskning som nyligen publicerades.

Annika reagerade direkt när hon läste om förekomsten av nervsnittade ridhästar och hörde av sig till Ridsport för att berätta sin historia. Namnet Annika är av personliga skäl fingerat. Hon berättar att dotterns juniorhäst nervsnittades i samband med en ryggoperation 2012.
– Det var en dressyrhäst som saknade bjudning och som gärna lade sig lite bakom lod. Den gjorde alla rörelser, men när det kom till tävlingsmomentet klarade den inte av att komma upp i samling, säger Annika till Ridsport.

”Otroligt jobbigt att se plåtarna”

Hästen kontrollerades av veterinär flera gånger och behandlades bland annat för låg hälta fram samt caslickopererades. Men problemen kvarstod och efter några ”katastrofala” tävlingsstarter i Medelsvår B tog mor och dotter hästen till hästkliniken på Strömsholm. Vid sidan av en engradig frambenshälta visade en ryggröntgen på svårartad kissing spines.
– Röntgen visade på överlappande utskott som slagit i varandra och till och med skapat håligheter i skelettet. Det var otroligt jobbigt att se plåtarna, fortsätter Annika.

Några år tidigare hade ett nytt sätt att operera ryggar lanserats av engelsmannen Richard Coomer, en metod som Strömsholm hade plockat upp. Metoden går i korthet ut på att skära av de ligament som håller samman utskotten. Därmed stimuleras inte nervändarna längre, med syftet att ta bort smärtan. Hästen sederas och lokalbedövas innan själva ingreppet sedan görs med hästen i stående position.
– Vi fick veta att det skulle ha bra effekt och att en väldigt hög procentandel av hästarna som opereras snabbt kommer igång igen, berättar Annika.

Hon blev dock fundersam kring operationen egentligen skulle innebära och undersökte saken vidare. Först ställde hon frågan till Jordbruksverket om operationsmetoden var känd och om den kunde anses vara etisk. Annika skrev i ett mejl att hon var medveten om att hästar som nervsnittats i benen inte får tävla och frågade om så även var fallet vid en ryggoperation av det här slaget. Till svar fick hon att Jordbruksverket inte kan godkänna eller förbjuda enskilda operationsmetoder.

Fick grönt ljus för att tävla

Därefter hänvisades Annika till att diskutera saken vidare med den behandlande veterinären, samt följa upp med Svenska Ridsportförbundet gällande tävlingsreglementet.
– Jag hade kontakt med någon på tävlingssektionen och fick grönt ljus för metoden, och att hästen skulle kunna tävla efter operationen.

Även Agria godkände operationen med löfte om ersättning om den skulle misslyckas.
– Så vi opererade hästen.

Efter operation och igångsättning visade dock en ny röntgen att tornutskotten hade gått sönder och att hästen hade lösa benbitar i ryggen.
– Benbitarna låg alltså och skvalpade runt i ryggen, bak mot sadelläget. Jag undrade då om vår häst kanske hörde till de få procenten som inte blev bra av operationen. Svaret var att det inte var någon fara, eftersom hästen inte hade någon känsel i ryggen.

Eftersom dottern samtidigt skulle börja studera togs beslutet att hästen skulle säljas med öppna kort och till kraftigt reducerat pris. Dessvärre gick hästen inte igenom veterinärbesiktningen på grund av en låg frambenshälta och dömdes slutligen ut på grund av hältan – och helhetsbilden, enligt Annika.
– Det känns som att vi blev påtvingade en operationsmetod som skulle vara väldigt bra, men som inte fungerade. Informationen om vad metoden egentligen innebar kändes väldigt bristfällig.

Uppvuxen i en miljö med travhästfolk hade Annika hört historier om hur hästar nervsnittades, samtidigt som hon hade fått höra att ”så får man inte göra”.
– Det ska ju vara etiskt hållbart hela vägen också. Nu var vi väldigt öppna med vår häst, men hur ska man våga köpa en sådan häst egentligen?

”Är en gråzon”

Ridsport har pratat med Peter Kallings, dopningsexpert och förbundsveterinär inom Svenska Ridsportförbundet. Han säger att ”kissing spines-operationer är en gråzon” när det kommer till nervsnittning. Detta beroende på att nerver kan kapas medvetet eller omedvetet. Oavsett vilket innebär det dock att hästen per definition är nervsnittad och därmed förbjuden att tävla.
– Problemet är att det inte finns något sätt att kontrollera om en häst har blivit nervsnittad. Dessutom har nervändarna ibland en förmåga att växa ihop igen efter ett tag, säger Peter Kallings.

Att man kan få grönt ljus för tävling efter en kissing spines-operation kan bero på hur frågan är ställd, menar Peter Kallings.
– Operationen i sig är inte förbjuden och har inte några nerver skurits av så är det okej att tävla.
– Har man frågat om hästen får tävla efter en kissing spines-operation, eller har det framgått att det även handlar om nervsnittning – då kan svaret i det förstnämnda fallet vara att den får tävla.

”Syftet är inte att kapa nerver”

Operationsmetoden erbjuds även idag hos Evidensia Specialistsjukhuset Strömsholm. Ridsport har pratat med Elin Skärlina, chefsveterinär inom kirurgi på Strömholm.

Vad finns det att säga kring vilka som opereras och utfallet?
– Vid alla kirurgiska ingrepp behöver man väga risker mot potentiell nytta. Det är avgörande för resultatet av ett ingrepp att man är säker på sin diagnos. Det är inte helt enkelt när det kommer till hästar med kissing spines, eftersom det är mycket individuellt om de har besvär av sina radiologiska fynd eller inte. Kommunikationen med hästägaren kring risker, förväntningar och prognos är också väldigt viktig.

– Operation av kissing spines bör först övervägas efter en noggrann undersökning där man försäkrat sig om att de närliggande/överridande tornutskotten vållar kliniska besvär, samt att man inte kunnat påvisa andra tydliga avvikelser i ryggen som bidrar till besvären. Dessutom bör hästen behandlas medicinskt och rehabiliteras i första hand. Om man inte kan få hästen smärtfri och fungerande konservativt kan operation vara ett alternativ.

– Rimliga förväntningar av en operation är att hästen blir mer bekväm och ska kunna fungera i ridning. Förhoppningen är att hästen ska komma tillbaka till tidigare arbetsnivå efter operation, men det är givetvis många faktorer som spelar in här. Det krävs en insats från djurägaren när det gäller att bygga upp hästen och det är till exempel inte ovanligt att hästar lider av hältproblematik samtidigt som kissing spines. Olika studier har visat olika resultat vad det gäller chanserna att komma tillbaka till tidigare arbetsnivå. Jag skulle säga att man som djurägare får vara beredd på att använda hästen på lägre nivå än innan. Men det kan ju vara bättre än inte alls.

Hur ser du på den etiska aspekten, då man ”nervsnittar bort” eventuellt svår smärta?
– Syftet med operationen är att hästen ska få mindre ont i sin rygg genom att kapa defekta ligament och således ge en smärtfri och större rörelsefrihet mellan tornutskotten. Målet är att få en häst som fungerar till ridning. Alternativet när medicinsk behandling och rehabilitering inte når framgång är att hästen ska ha fortsatta smärtor eller tas bort. Så, det finns många etiska aspekter.

– Det är inte syftet med ingreppet att kapa nerver, så kallad nervsnittning. Hästarna visar heller inte tecken på känselbortfall efter ett korrekt utfört ingrepp och det löper inte några större nerver i eller längs det ligament som kapas. Jag anser inte att man kan likställa denna operation med riktad kapning av nerver till delar av extremiteter.

Hur ser du på om det skulle uppstå lösa benbitar efter operationen?
– Det beror lite på vad som menas med ”lösa benbitar”. Vid kroniska inflammationstillstånd kan kroppen reagera med förkalkningar i mjukdelar vilka kan se ut som fragment på röntgen. Detta behöver inte göra ont i sig men är tecken på ett långvarigt problem eller en störd läkprocess. Det skulle också kunna förekomma så kallade avulsionsfrakturer, där skelettet frakturerats av vid ligamentets infästning. Detta kan göra ont i akutskede men kan fortfarande se ”löst” ut efter en bindvävnadsläkning som inte uppfattas på röntgen. Den kliniska relevansen av bilddiagnostiska fynd bör alltid tolkas tillsammans med kliniska fynd vid en undersökning.

Så här beskrivs operationsmetoden på Evidensias hemsida:
Vi använder en alternativ operationsmetod, interspinous ligament desmotomy (ISLD), vilken utförs genom mycket små snitt i huden. Den här tekniken har utvecklats av en kirurg i England, Richard Coomer, som vi har ett nära samarbete med. Teorin är att det interspinosa ligamentet (ISL) är den struktur som håller samman utskotten, det supraspinosa ligamentet (SSLP) går runt toppen av utskottet och ger utskottet stabilitet.

Smärtan från kissing spines kommer från nervändarna där ISL fäster vid skelettet. Spänning och tryck på nerverna ger hästen smärta som skapar reflekterande muskelkramper vilket drar utskotten ännu närmre varandra vilket gör smärtan värre. Genom att skära av ligamentet, blir nervändarna inte stimulerade och hästen upplever en stor förbättring. Ursprungligen pekade bevis från Frankrike på att skära av ligamenten i sig var viktigaste i behandlingen. Vi utvecklade metoden till att användas på stående häst. På kraftigt påverkade hästar visade sig resultatet vara så bra att metoden snabbt har blivit både veterinärers och djurägares första val.