Hästen vinnare i miljöarbetet – om vi tänker nytt

Hästar och miljö är komplext. Sporthästarna utmålas som miljöbovar, framför allt på grund av många transporter. Å andra sidan finns det tusentals hästar som räddar tillvaron i länder som är drabbade av klimatförändringarna. Mitt emellan finns den vanliga hästen, vars ekologiska hovavtryck ägaren kan minska genom aktiva förändringar. 

Den stora och viktiga framtidsfrågan om hästen är en vän eller fiende för miljön var huvudtemat på årets World Horse Welfare-konferens. Den hölls som ett webbinarium och gav en mängd nya insikter och konkreta råd. Ridsport ger ett smakprov på all den kunskap som förmedlades. 

Om vi börjar börja med sporthästarna, sade FEI:s ordförande Ingmar De Vos, är FEI mycket medvetna om att det måste göras förändringar och det har redan gjorts en del.

– FEI har närmare 4500 internationella event om året, fortsatte han.
– Vi siktar på att sprida information om goda exempel, som det Finland stod för, då de började använda hästgödseln från World Cup-deltävlingen till uppvärmning av arenan. Detta har andra arrangörer tagit efter.

– Vid VM i Herning togs också många bra initiativ, som att de hundratals funktionärerna bodde på plats, istället för att åka till och från tävlingsplatsen varje dag.

Transporterna måste minska

Agata Rzekęć tillhör den unga generationen som vill se mer handling. Hon är verksam vid franska hästinstitutet i Normandie och pekade på att transporterna av hästar måste minska. Hon hade flera radikala förslag:

– Kanske måste vi börja transportera tävlingshästarna med tåg istället? Och kanske ska vi ha färre tävlingsplatser i framtiden.

Agata var heller inte främmande för att materialet till underlaget måste bli ett annat. Istället för att använda en massa vatten till sanden för att få den bra, kanske vi ska använda sågspån eller annat restmaterial från träd.

– Då kanske det inte går att hoppa lika högt, men istället får tävlingsformen ändras. Kanske till stiltävlingar? sade Agata Rzekęć.

Hästen är bra för miljön

Miljökonsulten Ruth Dancer vid White Griffin är specialiserad på hur hästevent och ridanläggningar kan göras mer miljöanpassade. 

– Jag möter ofta inställningen att hästfolk är likhetstecken med en hästtransport och därmed dåliga för miljön, inledde Ruth Dancer.

– Men vi är mer än så, hästen är bra för miljön. Vi måste lansera begreppet att vår sport är markens sport och vi måste inkludera miljön i begreppet SLO (Social License to Operate); att det inte enbart handlar om hästvälfärd. 

Hon delade upp hästens miljöpåverkan i fyra punkter: 

• Vatten
• Transporter (bilar, flyg)
• Foder (behöver mark för att produceras, plastförpackningar) 
• Gödsel

För vanliga hästägare finns det en hel del vi kan göra åt dessa fyra punkter. Ruth Dancer räknade upp en rad åtgärder:

• Försök undvika förpackningar av plast
• Var noga med återvinning
• Sköt gödselstacken noga, se till att den komposteras
• Samåk så mycket det går
• Avmaska inte i onödan, ha koll på när det är nödvändigt
• Gå över till förnybar energi där det är möjligt. Inse att utfasningen av diesel- och bensindrivna bilar även gäller hästfolk!
• Ta hand om regnvattnet
• Byt ut lampor till energisnåla varianter och släck ljuset efter er
• Plantera blommor som uppskattas av bin och andra pollinatörer
• Plantera häckar och träd
• Minska inköpen av (onödig) utrustning till hästen 

– Om det här låter överväldigande, så börja med något du har kontroll över, sade Ruth Dancer med glimten i ögat.

– Tvätta stallfönstren, så att ljuset kommer in. Det sparar ström!

Naturoas för miljöns skull

Jenny Rogers beskrev hur en vanlig hästgård kan omvandlas till en naturoas, som är bra både för hästarna och miljön. Hon driver Ash Rescue Centre i Devon, ett pensionärshem för hästar med för närvarande 42 hästar. 

– När vi började för tio år sedan hade vi en lerig åker och en massa ogräs, berättade Jenny Rogers.

– Nu har vi omväxlande marker med bäck som hästarna gärna vadar i, en rad nya djurarter har flyttat hit som ugglor, bin och salamandrar och våra beten har fått en bredare sammansättning.

– Vi har även planterat häckar, som både ger skydd för hästarna och drar upp mineraler med sina djupa rötter. Vi behöver inte ge tillskott till hästarna, utan de får i sig mineralerna genom att de kan välja mellan många olika grässlag, örter och buskar.

Jenny pekade på samma ståndpunkt som flera andra talare; att jorden är vårt ansvar och att vi måste förvalta markerna.

– Det går att omvandla fyrkantiga trista hagar till frodig vildmark, sade hon.
– Låt gräset växa och använd det gamla talesättet: flytta hästen innan du kan se dess hovar. Marken vinner på det och vi sparar mycket pengar som annars hade gått till grovfoder.

Hästar som nyttodjur

Andra positiva exempel är att hästar alltmer används för att sköta vinodlingar och skogar i Europa och att hästturism kan vara en länk tillbaka till naturen. I flera länder pågår så kallade rewildingsprojekt, för att återskapa landskapet och där hästar fått en viktig uppgift.

Carol Laidlaw berättade om naturvårdsområdet Wicken Fen i Cambridgeshire som funnits ända sedan 1899. Där är hästarna naturvårdare sedan över 20 år tillbaka. 2001 introducerades Konik-hästar och Highland cattle för att hålla landskapet öppet. Djuren går på ett 368 hektar stort område, som är indelat i tre distrikt. Varje djur har mellan ett och fyra hektar mark.

– Vi har sett hur gödselhögarna, de gropar som tjurarna gräver och rullningsområdena påverkar biodiversiteten på ett positivt sätt, sade Carol Laidlaw.

Området har numera fler än 9000 växt- och djurarter. 

Det finns ett skötselprogram för hästarna med daglig kontroll, avmaskning, hovvård och tilläggsfoder vid behov. Hästarna lever i familjegrupper. Med jämna mellanrum kontrolleras antalet, så att det inte blir för många djur. De få gånger någon häst behöver avmaskas, tas den in, så att inte avmaskningsmedlet sprids ut i markerna.

Ekosystemet ska restaureras

En händelse som ser ut som en tanke är att dagen efter detta webbinarium offentliggjordes EU:s nya förordning om att till år 2030 ska minst 20 procent av Europas skadade ekosystem restaureras. Syftet är att vända förlusten av biologisk mångfald. Som synes i Wicken Fen-exemplet kan hästar få en avgörande effekt.

Miljöförstöring bidrar i slutändan till klimatförändringar. Flera länder har redan börjat uppleva detta, däribland Senegal, där svår torka gör det livsnödvändigt att transportera vatten till jordbruk, människor och djur. Här spelar hästar och åsnor en central roll. Att använda hästar som dragdjur eller som klövjehästar tillhör vardagen.

– Hästarna flyttar allt som behöver flyttas, berättade landets jordbruksminister Alfonse Sene.

– Det är fisk från fiskebåtarna till marknaden, barnen till skolan, allt foder och vatten. De är våra viktigaste transportmedel, vi klarar oss inte utan dem.

World Horse Welfare

World Horse Welfare är en välgörenhetsorganisation som från början hette International League for Protection of Horses, ILPH. Den bildades 1927 av en dam vid namn Ada Cole, som förfärades över hur hästar behandlades på väg till slakt och vid slakterier.

Organisationen bytte 2007 namn till World Horse Welfare och har bland annat gjort mycket för att stoppa plågsamma förhållande kring slakt av häst, såväl långa transporter som själva hanteringen, men även kring forskning och utbildning i hästvälfärd. 

Deras årliga konferens är en tungviktare i hästsammanhang.

Se mer om deras arbete på www.eu.worldhorsewelfare.org

Årets konferens i sin helhet, lite över fyra timmar, finns här: