Hästkraften vår trasiga värld behöver

Något är galet och fel i vår värld, när den psykiska ohälsan bland barn och unga bara ökar och ökar. Hur blev det så här? Ingen har ett självklart svar, men en friskfaktor är en meningsfull fritid där man inte bara får glädje och lek utan ett sammanhang där man också känner sig betydelsefull. En annan är goda relationer och en tredje är fysisk aktivitet.

Den psykiska ohälsan bland barn och unga bara ökar och ökar.

I vår värld, hästvärlden, kan man hitta alla delarna. Jag säger inte att hästarna är ett självklart vaccin mot att må dåligt, men nog är vi många som har fått stärkt självkänsla av att tas i bruk och ha en uppgift när vi tagit hand om en häst. Som har fått balsam för hjärnan i kommunikationen och samspelet med hästen. Som tryggt fått luta oss mot en varm kropp med långsamma hjärtslag.

Jag läser inlägget där vår bloggare Louise Nyberg låter en av sina elever skriva om hur hästarna gav henne livslusten tillbaka och känner igen detta från så många fler.

Och det finns en till – nästan magisk – dimension. På vissa sätt är hästen och människan lika. Vi har inga klor, gifttaggar, vassa tänder eller något skyddande pansar, istället har vi jämfört med andra däggdjur ovanligt känslig hud.
Men medan hästen utvecklat förmågan att fly som det bytesdjur den är, har människan utvecklats till det mest extrema rovdjuret på vårt jordklot. Och som en följd har våra hjärnor hjärnor utvecklats åt olika håll.

Medan människan har en logisk förmåga som överträffar andra djur är hästens hjärna överlägsen på andra plan. Flyktdjuret hästen har utvecklat en exceptionell känslighet och lyhördhet som gör att den också förmår fånga upp våra allra mest omärkliga signaler och känslor.

Inom stressmedicinen använder man sig ibland av ett verktyg som kallas biofeedback. Enkelt uttryckt får man återkoppling på kroppens omedvetna reaktioner så att man blir medveten om dem och kan lära sig att kontrollera dem. Med hjälp av biofeedback kan man lära sig att styra sin andning, sin puls och till och med sin kroppstemperatur. Uppkopplad med en pulsmätare kan man lära sig att manövrera en studsande boll på en datorskärm genom att kontrollera sin andning.

Och precis så fungerar hästen! Den är känslig för minsta förändring i våra kroppar och våra känslolägen och kan göra oss uppmärksam på de omedvetna reaktioner och beteenden som vi annars själva är blinda och döva för.

Vi brukar säga att det är så avstressande att rida. Dels beror det på att vi tvingas fokusera helt på uppgiften, kommer ut i friska luften, får motion, och så vidare. Men det beror också på att vi helt omedvetet får feedback på vår mentala och kroppsliga stress och – lika omedvetet – lär oss att hantera den.

Se där – en biologisk förklaring till hästens magiska förmåga att hjälpa människan att läka och må bra.

Mer hästkraft åt folket. Jag är säker på att det är vad vår trasiga värld behöver.

Detta är en krönika – en personligt skriven text. Åsikterna är skribentens egna. Krönikan publicerades första gången i Ridsport nummer 10/2023 i en kortare version.

Kan hästintresse och nytt hopp få elever till skolan igen?
Ett seminarium i riksdagen presenterade nyligen arbetet med unga som har olika utmaningar på Stallis i Haninge och på Stall Kungsgården, som bland annat har ett samarbete med Ekerö kommun kring elever med hög skolfrånvaro. I en undersökning hade man sett att flera av dem hade hästar som intresse.