Hästvälfärdsrådet uppmanar att våga ifrågasätta gamla sanningar

Hästvälfärdsrådet står direkt under Svenska Ridsportförbundets styrelse. Rådet bildades 2019 med uppdraget att arbeta proaktivt med etiska frågor samt informera och utbilda om hästvälfärd.
– Ridsport på hästens villkor var ett mål i den femårsplan som togs fram till 2025. Nu är hästvälfärd en av tre stora frågor i planen inför 2030, säger Göran Dalin, och understryker att rådets sammansättning garanterar att inget sopas under mattan.
– Vi har fyra externa ledamöter som har nominerats utifrån. De är våra ”kritiska vänner” – vi kan ha livliga diskussioner.

Ridsportens konservativa traditioner kan ibland stå i kontrast till det moderna synsättet. För rådet handlar det om att kombinera vetenskap med beprövad erfarenhet – och föra ut resultatet.
– Att något är gammalt behöver i sig inte betyda att det är bra. Vissa bitar måste vi ifrågasätta på grund av nytt kunnande.

Fyra träffar per år

Rådet träffas fyra gånger per år. Därutöver deltar ledamöter på andra träffar och utbildningar; strax före Lucia presenterade Göran Dalin arbetet för det franska ridsportförbundets Parisregion. Sverige – och Norden – ligger i framkant vad gäller hästvälfärd.
– Det började egentligen redan vid ryttar-VM i Stockholm 1990, då frågor som barrering och medicinering kom upp.

Just barrering är ett exempel på att etik är ett förhållningssätt.
– Många ser en stång framför sig, men barrering kan också vara att störa hästen vid avsprånget så att den slår i.

Andra aktuella frågor är flygande besiktning, oproportionerliga ekipage och munkontroller.
– Vi vill att all veterinärbesiktning vid tävling ska ske med hästen vid hand, alltså inga flygande besiktningar. Målet är också att minst fem procent av hästarnas munnar ska kontrolleras vid tävling, säger Göran Dalin.

Just ”munkollen”, ett paket med regler och rekommendationer för munhälsan, är ett bra exempel på arbetet med att förbättra hästarnas välfärd, tycker Marie Rhodin, forskare och en av rådets veterinärer:
– Nu är utmaningen hur man ska bedöma hästvälfärd och hur vi definierar ett oproportionerligt ekipage.

Hästen har inte bett om att bli riden

För att få relevans sitter både praktiker och teoretiker i rådet. Ryttaren och hoppkommitténs ordförande Niklas Jonsson är en i rådet, och han ser allvarligt på sin uppgift:
– En häst är i grunden en häst. Den har inte bett om att bli riden – en häst borde egentligen inte göra någonting åt oss.

För Niklas Jonsson är det viktigt att arbetet inte blir ett spel för gallerierna.
– Det är fel vinkel om vår drivkraft är att bemöta kritikerna. Jag är övertygad om att alla ryttare i grunden vill hästen väl, sedan kanske det inte alltid blir rätt.

Marie Rhodin har ett stort internationellt nätverk och vet hur viktigt det är att bevaka frågan om djurens väl.
– Tappar vi samhällets acceptans finns risk att vissa delar förbjuds.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 2/2023.