Sverige
8 mars 17:02
Ridsportplus

Hatets påverkan

NäthatRyttarprofiler och hästbloggare möts inte sällan av hat på nätet. Kan det påverka sporten, och vilka strategier gör saken lättare att leva med?

Hatets påverkan
Hur påverkas ridsporten av att ryttare och hästägare möts av hat på nätet? Finns det strategier som gör det här lättare att hantera? Foto: Sandra Nordin Johansson

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

Det har gått rykten om att förbundet uppmanat fälttävlansryttaren Anna Freskgård att hålla sig borta från sociala medier efter att hennes häst Box Qutie dog.
– I situationer där det skett något tragiskt eller jobbigt kan vi ge råd och säga till ryttare att de inte måste läsa allt som skrivs på sociala medier eller gå ut och bemöta allting. Det kan vara väldigt jobbigt om man fortfarande är i chock och då kan det vara bra att avvakta innan man själv går ut och skriver något. Det är dock i sådana fall frågan om en rekommendation i all välmening och absolut inget krav, säger Andrea Barth, sportchef på Svenska Ridsportförbundet.

Som stöd för landslagsryttarna finns både policydokument och krishanteringsplaner som ger vägledning i liknande situationer.
– Vi uppmanar landslagsryttarna att tänka till en gång extra innan de skriver något på sociala medier – att vara sig själva innan de skriver. Vi bestämmer inte, men vi kan rekommendera – det är lätt att det rinner iväg. Vi bryr oss om våra ryttare, säger Andrea Barth.

Ryttarna måste vara kapabla att ta hand om kritik

Andrea-barth2-180913-rt
Andrea Barth, sportchef på SvRF. Foto: Roland Thunholm

Förbundet uppmuntrar ryttarna att synas på nätet.
– Vi är väldigt positiva till att de använder sociala medier, det är ett sätt att hålla kontakt med följare och sponsorer. Men den som lägger ut något måste vara beredd på att det kan komma kritik tillbaka och känna sig väl kapabel att ta hand om det, säger Andrea Barth.

Hon är förfärad över det hat som möter politiker på nätet.
– Näthat är väldigt tungt. Det är tufft och det blir tuffare. När jag ser på politiker är jag fascinerad över att någon vill vara politiker i dag. Tack och lov har vi inte hamnat där i vår sport ännu.

Det finns en risk att transparensen och öppenheten blir mindre i takt med att näthatet ökar, menar Andrea Barth.
– Ja, att alla som är lite offentliga tänker till både en och två gånger innan vi lägger ut. Min dotter lade ut en bild på mig och henne när hon gifte sig, och någon skrev direkt ”det är ingen som tycker om din mamma”. Numera tänker min dotter till innan hon lägger ut bilder på oss. Det är en risk med näthatet – folk kanske avstår, de pallar inte kommentarerna.

Näthat är väldigt tungt. Det är tufft och det blir tuffare.

Andrea Barth

Andrea Barth känner till fall av näthat inom ridsporten, men hon känner inte till någon som funderat på att sluta tävla på grund av klimatet på nätet. Inte heller har hon hört någon som tänker sluta instagramma.
– Men det finns säkert de som funderar på det när det blir de här dreven.

Nathat_08
Det är lättare sagt än gjort att inte bry sig om elakheter i kommentarsfälten på sociala medier. Ridsportförbundet avråder ryttare som kan hamna i skottgluggen från att gå in och läsa allt. Foto: Sandra Nordin Johansson

Diskuterar trygghetsfrågor överlag

Hanna-danewid
Hanna Danewid, barn- och ungdomsverksamhet på SvRF.

SvRF har med ämnet trygghet på nätet i det material som går ut till alla föreningar.
– Trygg i stallet-lådan innehåller trygghetsfrågor över lag, och vissa delar av materialet fokuserar på att vara schysst på nätet. Bland annat ett kortspel som är ett diskussionsunderlag för vad man ska tänka på i verkligheten kontra på nätet, säger Hanna Danewid som jobbar med barn- och ungdomsverksamhet på förbundet.

Dessutom håller förbundet i samarbete med Friends på att ta fram ett utbildningsmaterial som handlar just om nätet.
– Vi ska implementera den i alla våra ledarutbildningar. Det blir ytterligare en förstärkning på det här området, säger Hanna Danewid.

Exakt hur stort problemet med mobbning på nätet är vet inte förbundet. Gången är nämligen så att en ungdomssektion på en klubb ska vända sig till distriktet i stället för till förbundet.
– Vi har även en medlemsombudsman som det går att vända sig till om det händer något akut.

Hanna Danewid uppmanar ledare inom ridsporten att själva lägga tid på nätet.
– Det är ofta en egen värld, där det behövs översyn av vad som händer. Det kan vara ett väldigt hårt klimat har vi tyvärr fått erfara.

Nätbeteende ingår i Code of Conducts

Viktoria Carlerbäck är landslagsledare för fälttävlans young rider och juniorer. Hon berättar att nätbeteende ingår när laget gör sina Code of Conducts tillsammans.
– För något år sedan var det lite tuff ton mellan två ungdomar på nätet, de var nog inte riktigt sams i övrigt heller. Jag hade det under uppsikt och hade lite föräldrakontakt. Det är svårt när de inte är 18, det går inte riktigt att konfrontera, det är fortfarande målsman som är ansvarig, säger Viktoria Carlerbäck.

När det gäller kommentarer från utomstående riktade mot ungdomarna är det svårt att hålla koll, menar hon.
– Jag försöker att inte beblanda mig, det går inte riktigt att vara kompis på nätet.

Däremot försöker hon tipsa ungdomarna om hur de kan undvika de enklaste fällorna.
– Som att inte dra på för stora växlar innan tävling, för om det inte går som du tänkt sig blir det lätt att någon tycker att du varit kaxig och vill trycka till dig, säger Viktoria Carlerbäck.

Chockad över hatstormen

Patrik-kittel-fj-8949
”Alla som ska skriva om näthat i hästbranschen ringer mig”, berättar Patrik Kittel. ”Det är lite roligt, jag kunde vara professor i näthat”, säger han. Själv har han nästan 150000 följare på sociala medier. Foto: Fredrik Jonsving

En av dem som tidigt fick erfarenhet av näthat är Patrik Kittel. Det var 2009, när den danska sajten Epona filmade honom och Scandic på en framridning och sedan publicerade videon. En storm med hatfulla kommentarer mot honom följde.

Patrik Kittel rannsakade sig själv.
– Jag gick efter reglerna och det fanns stewards där, så jag kom fram till att det var okej. Jag står för hur jag rider även om jag i dagsläget hade ridit på ett annat sätt. Bara för att vi rider på professionell nivå betyder det inte att vi alltid gör rätt. Jag skulle kunna filma alla ryttare och hitta en dålig bild. När FEI skulle granska filmen på Scandic visade det sig att den var manipulerad. Då ville inte Epona skicka originalfilmen.

De första dagarna efter att videon lades ut var Patrik Kittel chockad över att det blev så otroligt stormigt så snabbt.
– Jag trodde att alla älskade mig och att ridning är en gemenskap. Jag levde mycket i min egen verkstad.

Han vill lyfta det positiva i ridsporten.
– Jag är mer för människor som försöker göra det rätta i stället för att vara negativt inställda till sporten. Det finns folk som inte vill att vi ska rida över huvud taget. Det spelar ingen roll hur snällt du rider när de redan är negativt inställda, det kommer att heta att sadelgjorden trycker under magen, då får vi ta bort sadeln, sedan får vi inte ha träns.

Folk är för fega för diskussioner ”in real life”

Den som ville ta en diskussion med en ryttare ”in real life” skulle få gehör enligt toppryttaren.
– Jag tror att alla ryttare skulle lyssna om någon kom fram och artigt ville diskutera. Men under mina 25 år i sporten har det aldrig hänt, folk är för fega för det men de sitter jättegärna bakom datorn och letar efter den sämsta bilden de kan hitta.

Det har trots allt följt något bra av att kameror förekommit allt oftare vid framridning, anser Patrik Kittel.
– Sporten behövde en uppryckning, i dag förekommer väldigt lite aggressiv ridning på topp-topp-nivå, tycker jag. Skulle så ändå vara fallet är utbildade stewards snabbt där och pratar med ryttaren.

För några år sedan blev ett gäng ryttare filmade på en unghästtävling och videon ledde till en storm på nätet. Några av dem hörde av sig till Patrik Kittel för att få råd.

Vilka råd han gav? Att börja med att rannsaka sig själv och söka filmer, bilder eller någon som sett ridningen, för att få klarhet i hur ridningen sett ut.
– Allt är inte svart eller vitt, kanske borde jag ändra något i min ridning? Följde jag reglerna är det fine. Det är mänskligt att fela men det är inte mänskligt att attackera folk. Släpp vad folk tycker och tänker.

Nathat_03
När man inte behöver se den man kritiserar i ögonen, är det enklare att kasta ur sig i princip vad som helst. På nätet kan man dessutom göra det anonymt Foto: Sandra Nordin Johansson

Läser sällan kommentarerna

Patrik Kittels personliga inställning till sociala medier är att lägga upp inlägg – men att sällan läsa kommentarerna.
– Jag tänker att det kan vara en bra plan för många ryttare, för det gnälls ända ner på amatörnivå, ”den hästen är för tjock”, sådana kommentarer. Jag kände att sociala medier gav så mycket negativitet att det tog bort mycket av det positiva i livet, och det var inte värt det.

Patrik Kittel får många brev från ungdomar som har problem med näthat.
– De blir mobbade för att någon tycker att de är för tjocka eller för att de är killar som håller på med en tjejsport, eller för att de rider över huvud taget. Jag går bärsärkagång när man klankar på unga! Jag är vuxen och stark men en 14-15-åring är inte stark och det kan leda så långt som till självmordstankar.

Råden han ger till unga brukar vara att prata med någon vuxen.
– Men också att hitta glädje med hästar, för hästarna ger mig glädje. Hästarna ger kärlek där du är och de fattar inte att någon skrivit något elakt på internet. Hitta bra människor runt omkring dig och försök vara med dem.

Ungdomarna brukar bli förvånade när en toppryttare svarar på mess.
– Jag försöker svara. Jag tycker att vi ryttare ska vara väldigt tillgängliga och öppna för alla människor.

Blev kritiserad för en röd klänning

Sigrid-bergakra-9-200113-rt
Sigrid Bergåkra 
säger att hon har varit ganska förskonad från hat på nätet inom hästvärlden. 
Hon och sambon har 10 500 följare på 
instagram. Foto: Roland Thunholm

Profilen Sigrid Bergåkra har varit ganska förskonad från hat på nätet inom hästvärlden. Men när hon varit med i tv-programmet Bonde söker fru har det gått desto värre till. Sigrid Bergåkra skulle fria till sin fästman och klädde sig i en röd klänning i ett jubileumsprogram, och dottern Cecilia Bergåkra, som är med på högtalare under intervjun, berättar.
– Det var många som klankade ner på att du var outgoing i en fin klänning. Många tycker att det är jobbigt när andra sticker ut, och kunde vräka ur sig hemska saker som att du viker ut dig eller tar för mycket plats, säger Cecilia Bergåkra.

Sigrid Bergåkra brukar försöka ta kommentarer på nätet med ro, men i det här fallet gjorde hon ett inlägg till sina närmaste följare där hon förklarade vad som hade hänt.
– Jag retade mig på de som inte unnade mig att ha en fin klänning när jag skulle fria. Jag delade inlägget bland dem jag bryr mig om och då fick jag jättemycket support, ”det är klart att du ska skina”, och då blev jag nöjd och kunde gå vidare, säger Sigrid Bergåkra.

Hon tror att den unga generationen, däribland de egna tre döttrarna, har bättre koll på sociala medier.
– Människor i min generation eller äldre är inte så medvetna om att det som skrivs finns kvar. Den unga generationen är så mycket bättre på det här.

Gäller att ta med vardagen också

Tillsammans har döttrarna Bergåkra över 100 000 följare, men utsätts för väldigt lite näthat.
– Peppar, peppar så har jag inte varit med i större drev, men jag tror det är för att jag är väldigt noggrann med vad jag delar. Jag tar också med när jag lägger ner hästen i formen och klappar hästen, det är inte bara passage, säger Cecilia Bergåkra.
– Ja, det gäller att också ta med vardagen, fiskpinnar och mos. Vi pratar mycket om spänst och spänning och det är inte bara på spänning vi plockar upp hästar, säger Sigrid Bergåkra.

En viktig del i döttrarnas sociala mediekonton är att följa följarna.
– När det fanns någon djurrättsaktivist som var ute efter att skapa drama gick jag in och kontaktade personen. Det gäller att inte diskutera i kommentarsfältet för då kan folk få upp ögonen för att det här är ett forum där man kan diskutera, säger Cecilia Bergåkra.

Fakta

SvRF:s tips till ledare

  • Prata med dem du leder om internet och sociala medier.
  • Prata ihop er inom föreningen om gemensamma regler.
  • Prata med de aktivas föräldrar om internet och sociala medier.
  • Skapa spelregler även för nätet. Prata om mobbning.
  • Var tydlig med att ingen har rätt att vara dum eller mobba någon på nätet.
  • Förklara att samma lagar gäller på internet som i övriga delar av livet – mobbning och förtal är olagligt även på nätet.

Skapade en snäll Facebookgrupp

Karolinafrostare
Karolina Frostare 
driver Facebook-gruppen ”Hästsnack – stötta eller scrolla” som har 5200 medlemmar.

En som själv aktivt jobbar hårt för ett bättre klimat på Facebook är Karolina Frostare. När hon köpte sin första häst hade hon en mängd frågor som hon ställde i grupper på Facebook.
– Men jag kunde få kritik för att frågan var dum eller så fick jag svar på något jag inte frågat. Jag hade inte fått hjälp utan bara blivit ledsen. Då tänkte jag att jag skulle starta min egen grupp med mina egna regler och vara lite ”diktator”, säger Karolina Frostare och skrattar.

Eftersom hon just köpt en häst på impuls – med foten i högläge efter en ridolycka klickade hon hem hästen – döptes gruppen till ”Vi som köpt häst på impuls”.

Reglerna innebar att gruppmedlemmar bör ”stötta eller scrolla”, alltså ge kärlek om det är något man gillar eller att scrolla om man inte vill stötta något.
– Det tog en stund innan vi rensat ut folk som helt enkelt inte höll med om reglerna. Argumentet ”man måste kunna säga sanningen” var vanligt, säger Karolina Frostare.

Mina admins hjälper mig outtröttligt, jag skulle aldrig klara det här utan dem.

Karolina Frostare

Det kunde också komma kommentarer som inte hade med frågan att göra.
– Om någon vill veta mer om olika sorters bett ska det inte komma kommentarer som ”har du testat bettlöst?”.

Den medlem som vill ställa en fråga eller komma med tips på ett inlägg måste fråga om det är okej att fråga eller tipsa, och vänta på svar.
– Det är en otrolig skillnad nu mot för två år sedan, de som inte håller med om reglerna är ute och kvar är eldsjälar som tror på det här. Jag hör ofta från ungdomar som skriver att de inte vågar säga något i andra grupper. Någon hade fått höra att hon inte borde ha häst när hon ställde en så enkel fråga.

Numera har gruppen bytt namn till ”Hästsnack – stötta eller scrolla”, och har 5 200 medlemmar.

Viktigt att kunna våga fråga om information

Karolina Frostare brinner för att alla ska kunna få information av hästmänniskor i stället för att skrämmas till tystnad.
– Det är viktigast för mig – att få in ungdomar och vuxna som annars inte fått hjälp alls, som nu får tips av dussintals kunniga hästmänniskor på ett artigt vis. Om de kan få hjälp i stället för att vara för rädda för att fråga så har gruppen uppfyllt sitt syfte.

Men det är inte helt lätt att hålla gruppen vänlig i alla lägen. Det krävs elva administratörer som bevakar kommentarerna stora delar av dygnet.
– Mina admins hjälper mig outtröttligt, jag skulle aldrig klara det här utan dem. Det kan aldrig bli som i andra grupper, att 40 personer går på en stackars tjej som undrar åt vilket håll stigbygeln ska sitta, och att en admin ser det tre dagar senare. Vi missar ingenting och vågar säga att vi tar ansvar, säger Karolina Frostare.

Fotnot: Ord mot ord. Epona förnekar att filmen på Patrik Kittel och Scandic skulle vara manipulerad, medan FEI bekräftar att de med den tidens teknik anser att de visat att filmen var manipulerad.

Fakta

Röster om näthat

Hoppryttaren Jennifer Bratt har 60 000 följare på Instagram och var tidigare stor på Youtube, men hon har varit relativt förskonad från näthat.

En följare hade hon dock problem med.
– Det var en tjej som ställde väldigt många konstiga frågor och jag bad henne lämna mig ifred lite. Då började hon skicka att hon hade polisanmält mig och det var inga trevliga saker hon skrev.

Jennifer Bratt löste det hela genom att kontakta personens mamma.
– Sedan dess har det varit lugnt.

Dressyrryttaren Nina Rademaekers är en stor profil på sociala medier med sitt konto Ninas rader.
– När man jobbar med sociala medier får emellanåt uppleva näthat, säger Nina Rademaekers.

Hon har själv aldrig övervägt att låta bli tävling på grund av klimatet på sociala medier.
– Men jag tror att många undviker att dela med sig av hela bilden på sociala medier. Det är synd, för det folk behöver vara mer transparenta för att det ska bli ett mer förstående klimat. Om folk bara visar en polerad bild tror läsarna att det bara är de själva som har problem. Vi måste visa på en bredare verklighet.

Hästentreprenören Malin Andersson driver företaget Häst & lantliv och är verksam på Instagram med 2 673 följare. Hon satsar på ärliga inlägg för att inspirera.

För några år sedan kommenterade hon en kvinnas inlägg på sociala medier, vilket ledde till att kvinnan la ut Malin Anderssons bild från Facebook och kallade henne ”horse abuser”.
– Kommentarerna lät inte vänta på sig under kvinnans inlägg, det rasade hat och hot kring mig. Det var så klart superobehagligt. Att man säger att jag är en horse abuser – jag är verkligen inte det, jag är väldigt mån om mina djur och försöker visa rättvisa och patos.

Hon har funderat på att sluta instagramma.
– Men då har ju trollen vunnit. Alla har ett val – scrolla förbi mitt flöde eller unfollow. Och be kind, always.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 3/2021.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 99 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 120 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

69:- i månaden