Havrepappas sista ord

Det som började som en lek för mer än fem år sen blev ganska snart något mer än en lek. Efter ett tag blev det mitt andra jobb, och en av de absolut roligaste och viktigaste sakerna i mitt liv. Jag älskade att få er att le och skratta. Jag älskade att känna er kärlek och er underbara feedback på alla möjliga sätt. Ni hästmänniskor är nog inte så dumma ändå när allt kommer omkring.

Så står vi då här, drygt 321 000 ord (1,9 miljoner tecken eller 1165 A4-sidor text) senare, alla skrivna av mig på olika tangentbord och det är dags att ta farväl. Det du just läser är den sista texten av Havrepappa, om inte för alltid så för ett bra tag framöver. Havrepappa har hoppat i sin sista litterära dypöl helt enkelt.

Det som fattas mig är inspirationen. Det känns just nu som om jag har vänt på varenda sten i hästvärlden under årens lopp. Jag kan få en strålande idé,  och sen någon minut senare komma på jag att redan har skrivit om det där förut. Visst finns det kanske olika infallsvinklar på saker och ting, men ändå…

Lika mycket som jag älskar er läsare så älskar jag att skriva. Det skrivna ordet är min största passion i livet. Under årens lopp har jag roat och oroat många av er, och det jag känner just nu är vemod, kärlek och saknad. Mitt liv kommer att fattas Havrepappa, och er. En dag så kanske längtan blir för stor igen, och om det blir så, så kommer jag att återvända.

När jag började blogga så var Havrepappa något nytt som hästvärlden aldrig sett förut. Någon som vågade ironisera, kritisera och debattera. Jag hoppas att ni fortsätter att ifrågasätta konstiga saker i hästvärlden, bara för att något är på ett visst sätt så måste det inte förbli på samma sätt.

Kanske kan någon annan ta vid där jag slutar? Jag hoppas det. Jag har saknat riktiga upptstickare som har utmanat med samma typ av texter som de som jag har skrivit. Med tanke på de framgångar som den här bloggen har rönt så borde väl någon ha försökt att utmana? men nej.

Lev väl alla älskade hästmänniskor därute i landet och utomlands. Jag kommer att sakna er så himla mycket. Förhoppningsvis så kommer några av er att sakna mig. Kom ihåg att ingenting varar för evigt, inte högpastöriserad mjölk och inte heller Havrepappa. Tack för alla fantastiska år ni har gett mig!