Henrik von Eckermann: ”Bjudning är A och O”

– Koncentrera er inte så mycket på var hästen har huvudet, är en av Henrik von Eckermanns första kommentarer under clinicen.
Henrik von Eckermann kom till Runsten Equestrian på ganska kort varsel – ändå är det fullsatt på läktarna. De flesta verkar vara rutinerade clinicrävar och har utrustat sig med överdragsbyxor, mössor och hästfiltar för att stoppa kylan. Henrik vill nämligen ha gott om tid på sig, clinicen är fem timmar lång.
Det börjar med tre ganska orutinerade hästar, som får börja med ett långt markarbetespass. Emma Lundell red Rider High Bet XC, en sexårig valack (e. Hasard ­­– Robin Z).
– Det är nästan så att den somnar med den traven. Den blir låg och går på bogarna för mycket, säger Henrik.
Tipset är att göra halvhalter, sätta hästen på bakbenen och ta bort vikt från framdelen.
– Korta upp tyglarna och ha mer kontakt med munnen så att du inte släpper och tar. Det ska vara jämn kontakt med munnen, den behöver komma upp litegrann, säger Henrik.

Ska gå som i en tunnel

Han rider också en bra stund på Rider High Bet XC, och tycker att hästen svänger med bakbenen från vänster till höger.
– Den ska gå som i en tunnel. Det är ingen idé att få ner den på tygeln, hellre att den är i balans och går på än att den går nere och inte bjuder framåt. Utan framåtbjudning kan man inte göra någonting, man kan inte hoppa eller jobba med hästarna.

Det är ett återkommande tema under clinicen; hästarna bjuder inte tillräckligt bra. Och det finns ingen quick fix, enligt Henrik.
– Det är alltid viktigt när man rider att man tar sig sin tid. Det här är inget man gör på två minuter.

Till sist kommer Rider High Bet XC in i en annan rytm.
– Hästen börjar arbeta. Då plötsligt, från att ha svårt att över huvud taget galoppera, kan jag börja galoppera långsammare – för att den hittat sin balans.
Det ska inte vara några avancerade övningar som slutor eller så när man rider en ny häst, menar Henrik.
– Jag vill bara skapa en kommunikation mellan mig och hästen med små hjälper, och att vi hittar en relation.

Svänga för skänkeln

Nästa grupp som rider för Henrik består av mer rutinerade hästar. Här ligger fokus på att få hästen att svänga för skänkeln. För att uppnå det syftet gör Henrik ridbanan mindre genom att lägga ut bommar.
– Då ser man om hörnpasseringarna funkar och om hästen svänger för ytterskänkeln. Man kan komma undan med att svänga för innertygeln i en mindre klass, men när det blir större måste allt vara så perfekt som möjligt.
Henrik berättar att han beundrar Daniel Deusser.
– Hans svängar är så snäva, och ändå är hästen i full balans. Hästen sitter på sina bakben. Är han lite nära eller långt ifrån spelar det ingen roll, om hästen har balans klarar den hindret.
Tipset är att hästen ska vara rak och med bakbenen under sig så att inte bogarna flyter ut.
– Tänk mer galoppiruett i svängarna, instruerar Henrik.

För att ytterligare understryka vikten av att kunna svänga lägger han ut bommar som ryttarna måste svänga innanför på sin väg mot nästa hinder, för att inte svängen ska flyta ut.
Dock handlar det inte om att rida långsamt, utan att ta ut vägen så mycket det går, och få kvickhet.
– Att ha en avslappnad häst handlar inte om att rida långsamt. Det gäller att rida fram ur svängen.
Att rida på en mindre bana då och då ger mycket gratis, menar Henrik.
– Hästen blir mjukare i sidorna, rörligare och mer uppmärksam på vad man gör.

Utmana med färre språng

Den sista gruppen som rider för Henrik består bland annat av Cora Sidney Hirn och Bluffing Spirit, ”Krabban”, en 14-årig valack (e. Quite Easy 1 – Wellington). Det var den hästen som var med när Cora blev Morgondagens vinnare. Övriga ryttare är två av Runsten Equestrians profilryttare. Även när det gäller så här rutinerade och lovande ryttare kommer framåtbjudningen på tapeten.

Ett annat ämne som kommer upp är att rida på rätt antal galoppsprång. Henrik menar att om han inte säger till att det ska vara nio språng mellan hindren kommer en majoritet att rida på tio.
– Man gör det enkelt för sig genom att rida på ett språng mindre. Utmana i stället! Rid fram till hindret, som man gör på en bana.
Men för att lyckas måste hästen vara framme.
– Är hästen framme kan man bara räta upp sig de sista sprången. Men den måste driva till hindren själv. Du kan inte förbättra sprången om inte hästen är framme, säger Henrik.
Han rider en bra stund på Coras Krabban, och tycker att hästen inte går fram tillräckligt. Ett högre tempo och en högre hals får hästen att börja bjuda.
– Är jag självgod om jag tar på mig att det ser mycket bättre ut nu, frågar Henrik när Cora suttit upp.
Men nej, Cora känner skillnaden, och gör en fin runda till publikens jubel.
Hon och övriga ryttare i den sista gruppen får en fin komplimang av Henrik.
– Ni har väldigt fina händer, det är kul att se.