GenetikAv nio undersökta hästraser i Nederländerna var det frieserhästarna som hade minst variation och högst grad av inavel. Det visar forskning där SLU bidragit.
Avelsnyheter
14 oktober 2019 15:22
Hög grad av inavel hos frieserhästar
Frieserhästarna har tidvis varit få, och därför är den genetiska variationen liten.
Foto: Dotana/iStock
Att just frieserhästarna hade minst genetisk variation och högst medelinavelsgrad har sin förklaring i att rasen tidvis har bestått av endast få individer, enligt ett pressmeddelande från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, om forskningen.
Även shetlandsponnyerna hade hög medelinavelsgrad, troligen på grund av nutida intensivt avelsurval. Störst genetisk variation och lägst genomsnittlig inavelsgrad sågs hos de varmblodiga sporthästarna (KWPN) samt hos islandshästarna.
De övriga raser som studerades av forskare i Nederländerna och vid Sveriges lantbruksuniversitet var belgiska kallblod, lipizzaner, holländsk körhäst, gelderländare och groningen. Analyserna visade släktskap som grupperade hästraserna utifrån deras historik: Islandshästen och shetlandsponnyn visade närmare släktskap med varandra än med övriga raser, och de olika nederländska varmblodsrasernas gemensamma ursprung blev tydligt. Frieserhästen skiljde ut sig som mest genetiskt olik övriga raser i studien.
Genetisk variation är ett mått på hur genetiskt olika individer är, till exempel inom en ras. Den genetiska variationen behövs för att kunna förändra en ras med avelsarbete och för att rasen ska vara långsiktigt livskraftig, skriver SLU.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på