Hur hanterar ni gödseln?

”Stallet är för litet för mekanisering”

Suvi Räsänen, hippolog och ridlärare, driver SR Häst- och ryttarutbildning som ger lektioner på egna, välutbildade hästar, strör med torvströmix:

– Vi har 15 hästar och tycker att stallet är för litet för mekanisering, det är inte värt att investera. Vi är otroligt ålderdomliga här (skratt), även om vi skottar stacken med traktor. Stallet är så komprimerat, det tar kanske en timme att mocka om vi är två personer. Vi har torvmix och extra kutterspån vid behov, det är lätt att mocka och tar inte så stor plats på stacken. Bara torv blir mörkt och dammigt tycker jag, och med bara spån får man fylla på ofta för att det ska se fräscht ut. Vi har testat pellets, men tyckte att det blev blött fort och inte var särskilt drygt.
– Om det är något som verkligen behöver moderniseras så är det stall där man fortfarande kör upp på hala ramper, något som både är farligt och tungt.

”Halm är det mysigaste”

Maria Gretzer, OS-ryttare, A-tränare, driver inackorderingsstall med 12-13 hästar. Jobbar för Radiosporten, strör med halm eller träpellets:

– Får jag välja föredrar jag halm, det är det mysigaste, och det ingår också halm i mitt inackorderingsstall. Men i det lilla stallet där mina hästar står finns ingenstans att förvara halmen, så de får stå på träpellets. Problemet med halm är att folk försöker mocka med spångrepar, och då tar de bort mycket torrt. Folk är för slöa för att lära sig något nytt, det finns inget intresse av att mocka med halmgrep så länge man inte betalar halmen. Visst är det lite tyngre med järngrep men herregud, någonting får man väl orka. Jag kör inte bädd någonstans, det blir för dålig lukt och en del hästar krafsar.
– Det är mycket mer lättmockat med träpellets, spånet är fruktansvärt, och så får man spån överallt; i svansar, manar och på täcken.

”Vi sparar 10-15 mantimmar per dag”

Major Johan Wennerholm, chef för Kavalleriavdelningen med huvudansvar för hästtjänsten på Kavallerikasern, strör med kutterspån:

– Vi har ett hydraulsystem för gödselhanteringen från de 70-talet boxarna. Man gödslar ut genom luckor i boxarna och behöver inte köra ut kärror.
– Det installerades när stallarna byggdes 2004, men har haft en del barnsjukdomar och vi håller på och fixar hela tiden och har bytt ut en hel del delar. Miljön under boxarna med mycket ammoniak gör att saker rostar sönder och när det blir stopp på ett ställe, jag då får vi stänga av alltihop. Ändå lönar det sig, för personalen är det fantastiskt. Vi sparar 30-45 minuter för ett team på 20 personer, alltså 10-15 mantimmar per dag, på att ha systemet.
– Nu för tiden finns det säkert modernare och bättre varianter, så om vi skulle göra om stallet skulle jag installera ett liknande system.

”Nedsänkt container bra för ergonomin”

Kristina Berggren Fur, kommunikationsansvarig på Lövsta Stuteri där man  strör med kutterspån och pellets:

– Vi har 24 hästar på Lövsta Stuteris tävlingsstall. Där är gödselcontainern nedsänkt och ligger under tak. Det är bra för skaderisken och ergonomiskt lättare för dem som jobbar i stallet, plus att risken för spill minskar.
– I tävlingsstallet strör vi med spån. Det är lättarbetat och dammfritt, och bra för hästarnas hållbarhet. Vår leverantör arbetar enbart med förnybar svensk skogsvara utan kemiska tillsatser eller impregnerat virke. Det är alltså både bra för hästar, personal men även miljön.
– På Stjärnborg varierar antalet mycket beroende på säsong, men under höst- och vintersäsong har vi cirka 20 hästar uppstallade. Där blandar vi spån med pellets, beroende på vad som blir bäst arbets- och hållbarhetsmässigt. På Stjärnborg har vi två eldrivna skottkärror som används i stallet och för att mocka hagarna.

”Enormt lyft att slippa skottkärra”

Malin Johansson, ridlärare, ridskolechef på Hallsta Ridklubb, strör med spånpellets:

– Vi har 30 hästar i lektionsstallet, och när vi byggde nytt 2017 skaffade vi en lösning där en kulvert går under boxarna. Det går att öppna luckor i hörnskåp i boxarna och hälla ner det vi mockar ut. Vi sparar mycket tid, definitivt, och arbetsmiljömässigt är det ett enormt lyft att slippa gå med skottkärra.
– Visst har det krånglat men som med allt nytt behöver man lära sig hur det fungerar. Som första året när vi skulle mocka ur boxarna för att tvätta, då blev vi lite för ivriga och skyfflade ur – då blev det stopp. Vi har fått lära oss att ta lite åt gången, och nu är vi super-supernöjda.
– När det gäller strö hade vi kutterspån och gick över till spånpellets, och pellets är enormt tidsbesparande. Vi klockade för något år sedan, och med kutterspån tog det 2,5 timmar för en person att mocka stallet medan det tog 1 timme och 40 minuter med pellets. Vi sparar uppåt hundra tusen per år i personalkostnad på att ha spånpellets.

”Vi är lite Barna Hedenhös”

Björn Svensson, unghästutbildare, driver Unghästverkstaden, strör med halm:

– Jag har alltid haft halm, för att hästarna ska ha något att tugga på. Halm är trevligast och det går fortare att mocka än spån. Vi har bädd hos nästan alla. Hästar blir inte feta av halm men de kan bli bukiga. Men om en häst äter jättemycket halm får den äta mindre hö, eller galoppera några kilometer till.
– Att gödselstacken blir stor har inte varit några problem, eftersom pappas kogård gränsar till hästgården. Vi har det bra här.
– De anställda får lära sig att mocka halm. En del tror att de ska använda spångrep men det är förbjudet här. Alla kan lära sig, det är inte rocket science.
– Vi har inga mekaniska lösningar, vi är lite Barna Hedenhös.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 14/2023.