Avelsnyheter
3 maj 2023 09:50
Ridsportplus

”Inget invasivt ingrepp att skölja ut ett embryo”

EmbryotransferGenom embryotransfer kan ett sto vara verksamt som tävlingshäst och i avel samtidigt. Proceduren väcker dock en del frågetecken hos stoägare – hur mår stoet egentligen? Vi talar om hur stoet påverkas av ET, embryotransfer med veterinär Marika Niklasson.

”Inget invasivt ingrepp att skölja ut ett embryo”
Här sköljs embryot ut ur det dräktiga stoet. Vätskan sprutas in i stoets livmoder, för att sedan rinna ut och ner i ett kärl där ett embryo fångas upp. Foto: Kim C Lundin

Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.

För att snabbt läsa vidare har du två möjligheter:

Redan prenumerant?

Prenumerera på Ridsport

    Intresset för ET, embryotransfer, verkar öka i Sverige – även om vi ligger efter Nederländarna, Belgien och Danmark, där det blivit rutin. Några vanliga funderingar kring den här proceduren besvaras av veterinär Marika Niklasson, som tidigare har arbetat på en stor ET-anläggning i Nederländerna med cirka 300 mottagarston.

    Inför den här intervjun diskuterade du utvecklingen inom ET med en av dina kollegor, veterinär Helena Hugoson Feldt. Vad kom ni fram till?
    – Hon är up-to-date med det senaste på området och vi blev förvånade över att frågorna nu är ungefär desamma som de var då ET var helt nytt. Vissa saker har förändrats, men själva processen är ungefär densamma.
    – ET är mycket mer omfattande än att seminera givarstoet, skölja ut embryot efter sju dagar och överföra till mottagarstoet. Det är en rad steg som ska klaras av och allt kräver fingertoppskänsla med år av erfarenhet och goda rutiner, hos både veterinären och alla runt om. Det är tids- och platskrävande och det innebär också att det kostar en del.

    Marika-niklasson
    Marika Niklasson är veterinär vid Veterinärbesöket AB i Malmö, specialiserad inom hästtandvård. Har tidigare arbetat med ET på Animal Embryo Center, Maria-Hoop, i Nederländerna. Foto: Lina Kronholm

    Det finns stoägare som tycker sig ha märkt att stona blir ledsna efter att embryot har sköljts ur dem, är det något du upplevt?
    – För stoet blir ursköljningen precis samma procedur som när ett seminerat sto resorberar (kastar fölet/Reds anm) efter två veckors dräktighet. Efter sköljning ges prostaglandin, som är standard både efter tidig kastning och efter ursköljning av embryo, för att stoet ska komma i ny brunst. Detta kan en del ston reagera på genom att verka lite ”nere” – hormonspelet i kroppen kan ge sådan påverkan.
    – Samtidigt kan det vara så att vi registrerar alla humörskiftningar på ett annat sätt med ett tävlingssto som tränas och hålls i gång, jämfört med ett sto som enbart går i avel – om avelsstoet är lite hängigt efter att ha resorberat kanske ingen märker det.

    Kan samma sto användas till att producera embryon flera gånger samma säsong?
    – Ja, det går bra. Det är inte något invasivt ingrepp att skölja ut ett embryo. Man kan absolut inte märka någon skillnad på ston som gjort det en eller flera gånger.
    – Vid traditionellt arbete med att få ston dräktiga sköljs livmodern också, för att rensa upp inför en eventuell dräktighet. Det är ett sätt att slippa använda för mycket antibiotika. Enda skillnaden är tidpunkten.
    – Däremot måste stoägaren vara medveten om att det förmodligen inte går att låta givarstoet vara i full träning/tävling och samtidigt vara verksam inom ET. Stoet måste ha bra brunster, lugn och ro under sin brunst/inseminering och fram till sköljning. Om detta ska upprepas, blir det längre uppehåll i träningen.

    Hur går rutinerna med mottagarstoet till?
    – Det är viktigt med en väl utvecklad verksamhet kring mottagarstona. Det finns olika system: de flesta stationer har själva många mottagarston för att kunna matcha perfekt med givarstoet. Andra skickar givarstoet för sköljning till en anläggning för mottagarston, det går även att skicka enbart embryot till ett sådant ställe.

    Fakta

    Många steg i ET

    ET inkluderar flera delar:

    • Hälsostatus, brunstcykler och ålder hos givarstoet.
    • Hingstens spermakvalitet.
    • Mottagarstoets temperament, storlek, ras, hälsostatus och brunstcykel.
    • Klinikens uppbyggnad med bra labb.
    • Anläggningens management av mottagarstona med dagliga undersökningar, synkronisering mot tänkta givarston och hantering efter transfer.

    Det är främst tävlingsston som används i avel genom ET, ibland ston som inte klarar att bära fram sitt föl själv.

    Mottagarston viktig del

    Mottagarstoets uppgift är att ta emot embryot och bära fram det till ett fullgånget foster.

    Det finns en rad krav som ska uppfyllas på lämpliga mottagarston. De bör vara i fertil ålder och i någorlunda samma storlek och ras som givarstoet. De ska vara gynekologiskt friska och välskötta: i god kondition, avmaskade och vaccinerade.

    Eventuella ärftliga sjukdomar kan inte överföras från mottagarstoet, de finns i fostrets dna. Däremot måste mottagarstoet skötas väl och inte utsättas för kronisk stress som isolering, ostabila hästgrupper, olämpligt foder eller brist på möjlighet att röra sig fritt. Fostret är känsligt för de miljömässiga faktorer som stoet lever under.

    Mottagarstoets temperament är viktigt för att fölet ska få förtroende för människor och bli lätt att hantera. Varmblodiga travare är populära som mottagarston.

    Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 6/2023.

    Så arbetar Ridsport

    Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

    BESTÄLL NU

    Köp Ridsport Komplett från 123 kr i månaden
    Hingstar Online

    Just nu 101 hingstar i vår databas

    Visa alla hingstar
    Tipsa Ridsport Besök vår tipssida - du kan vara helt anonym

    Ridsport digital

    99:- i månaden