Träningstips
14 maj 2014 10:12

Inlärning via klicker

Klickerträning är en inlärningsmetod som bygger på positiv förstärkning och har snabbt blivit en populär metod inom hundträning. Nu har den spridits även till hästar. Ridsport har besökt Ellen Ofstad i Skurup, en hästtränare som använder klicker både på marken och vid ridträning.

Inlärning via klicker
Ellen Ofstad tränar sina hästar i klickerträning, både från marken och hästryggen.

Inlärning via klicker är ett sätt att skapa motiverade hästar som tycker om att träna. Det går att använda såväl från marken som i ridning. Systemet bygger på positiv förstärkning (godis) där signalen från klickern får hästen att förstå att den utför något som kommer att ge belöning.

Ellen börjar med att berätta att själva klickern inte behöver bestå av det metalliska ljudet från en klickerbox, som de flesta förknippar med metoden.
– Det kan vara vilken signal som helst som används konsekvent. Själv använder jag mig av ordet BRA, eftersom jag vill kunna ha händerna fria när jag rider.

– Andra signaler kan vara ett klickande ljud med tungan, en flöjtton eller – för fiskar – en ljusstråle. Allt kallas med ett gemensamt namn för klicker för att vi ska slippa säga ”operativ inlärning med en markerad signal som följs av en positiv förstärkning”, säger Ellen med ett leende.

Hon inleder med att visa hur en häst som ”klickats” till att lastas i transport beter sig. Det 4-åriga frieserstoet Carisma leds ut ur stallet och när grimskaftet kopplas loss går hon självmant – lös och utan minsta tvekan – in i transporten som står uppställd på gårdsplanen. Stoet får belöning i form av havre inne i transporten.
– Det beror på att hästen är motiverad att göra detta! säger Ellen. Nästa steg är att öka på uppgiften genom att inte ge belöningen förrän luckan har stängts bakom hästen.

Inlärningen har skett stegvis. Den allra första och inledande klickerövningen består i att hästen lär sig att förknippa ordet BRA med en kommande belöning i form av havre, pellets, morot eller äpple. Det ska bara vara en liten bit, men något som hästen verkligen tycker om.
– Övningen innebär att hästen lär sig att ”äta fint”. Det betyder att den ska stå med huvudet rakt fram när den får sin godbit.

Ellen tar på sig ett midjebälte med pellets och visar med ett annat sto, Destinada, hur det går till. Ellen står i jämnhöjd med stoets framben och när Destinada vänder sig mot henne för att få något, står Ellen bara helt stilla och sluter handen kring pelletsen. Men så snart stoet gör den minsta tendens att vända huvudet framåt istället, säger hon BRA och sträcker fram godiset. Det går inte många minuter förrän Destinada står med huvudet rakt framåt och spetsade öron. Hon har kopplat sambandet rak hals – ordet BRA – godis.


En rak hals betyder godis. Foto: Lottapictures.

De mer tränade hästarna klarar att Ellen står med godiset i öppen hand utan att röra det förrän hon säger BRA.
– Timingen är oerhört viktig och det svåraste med klickermetoden. Man måste reagera och ge signalen redan när hästen visar första avsikten att vända sig på rätt håll. Därför är detta en utmärkt övning att börja med, man tränar upp sin känsla för hästens kroppsspråk genom att man måste vara så koncentrerad på det.
– Det viktigaste är att klicka endast en gång och att klickern kommer medan hästen gör rörelsen vi vill ha fram, så att den kopplar signalen till sitt uppförande. Därefter får den godsaken.

– Många är rädda för att hästen ska börja nafsa, bita och tigga om man ger dem godbitar, men det är faktiskt precis tvärtom. Här lär vi hästarna att de bara får godis om de gör rätt. Om man vill kan man även träna att de ska kröka på nacken för att få sin godbit, så att de inte sträcker sig mot oss.

Ellen berättar om hur hon snabbt kunde ändra beteendet hos grannens 17-åriga ponny som i åratal nafsat barnen och till och med gett dem tjuvnyp för att få godis.
– Det räckte med en förmiddags träning så var det beteendet borta, den fick lära sig att ”äta fint” på samma sätt som jag visat här. Det är det som är så bra med klicker, det grundar sig på vetenskapligt accepterade metoder för inlärning och det fungerar. Det passar alla djurslag – även människor.

– Hästar kan redan tigga, det är inget de lär sig genom denna metod. Alla känner väl igen hur hästarna reagerar på att man öppnar dörren till foderkammaren eller hur fölet tigger mjölk från stoet. Och hästarna tigger varandra om att bli kliade när de går fram och tar kontakt med mulen på hals eller manke.
– Men man kan säga att vi lär dem att tigga på ett annat sätt, genom att hålla huvudet rakt fram eller göra något annat som de förstått att vi vill!

Att använda godsaker som belöning är inte detsamma som att hästen ska få dem hela tiden man håller på med den. Så snart hästen klarar en uppgift upphör användningen av klickern.

Målet för träningen måste delas in i många små delmål. Så små som möjligt, så att hästen kan känna att den har lyckats redan på ett tidigt stadium. Då tycker den det är lustfyllt att träna och vill gärna försöka förbättra sig nästa gång. Successivt ökas kriterierna för ett klick. Exempel: om en häst ska lära sig att rygga, klickar man första gången bara den ”tänker bakåt”, därefter för ett steg, sedan för två och så vidare.

– Kräv inte för mycket åt gången. Man kan inte både lära hästen att rygga många steg och rygga snabbt samtidigt, utan måste ha delmål.
– Man kan även ta bort ovanor genom att klicka för sådant uppförande man tycker är bra: som att hästen sänker huvudet när grimman tas på eller att den står stilla vid uppsittning.

När hästen har lärt sig utföra något för att få ett klick, gör den dessa saker av sig själv i hopp om att få belöning. Då är tiden mogen att koppla på ett kommando.
– Straffa aldrig hästen för att den gör övningarna av sig själv, utan börja ge kommandot före övningen. Snart kopplar hästen samman detta och sedan klickar man bara när hästen gör övningen på kommando.


Ellen Ofstad visar hur hon med hjälp av kroppen får hästen att förstå. Foto: Lottapictures

Från hästryggen
Det går även att använda klicker vid ridning. Genom klicker kan man visa både när hästen utför något bra och hur bra det var. Man kan påverka olika saker genom att ha en signal för gångart, en för tempo och en för energi. På så sätt kan man förbättra samling eller steglängd eller vad man vill åstadkomma.
– Även här använder man ett ljud som säger vad som är rätt, sedan får hästen sin godisbit. Detta går alldeles utmärkt att ge från hästryggen, hästen vänjer sig snabbt vid att vända på huvudet och få något att äta. När övningen är inlärd, slutar man med klicker.

– Ryttare använder i allmänhet negativ förstärkning – utsätter hästen för någon form av obehag som upphör när hästen gör rätt. Som att ge efter på tygeln när hästen gör halt. Det är en annan form av inlärning, men skillnaden mot klicker är att det inte föder någon motivation hos hästen att göra ett bättre jobb nästa gång. Den vill bara undkomma trycket.
– Med klicker ger vi en signal om något gott, det ökar motivationen!

Ibland kan det vara praktiskt om ett djur kan fixeras till att koncentrera sig på ett föremål (targeting).
– I djurparkerna är det nödvändigt, när man ska ta blodprov på vilda djur eller väga dem. Det är mycket stressande för dem att bedövas, så det är en fördel att istället kunna klickerträna dem till att titta på eller nudda t.ex. en pinne med en tennisboll som man håller upp framför dem. Djuret vet att det innebär att en belöning är på väg.

Detta kan även användas på hästar som är svåra att vaccinera eller klippa. Targeting kan göras genom att man håller till exempel en flugsmälla framför hästen och när den sträcker fram nosen för att undersöka den, klickar man. Därefter får hästen belöning. Snart kommer hästen att trycka nosen mot flugsmällan direkt när den hålls upp. Genom att vara koncentrerad på denna sak, står den stilla och låter sig undersökas och behandlas, klippas etc.
– Men man får aldrig klicka utan att ge belöning efteråt, då har man lurat hästen och brutit den ”överenskommelse” som klickerträning innebär: signalen ger belöning!

Träna på varandra!
Alla som blir inspirerade att veta mer om hur inlärning med klicker fungerar kan följa Karen Pryors uppmaning i boken ”Skjut inte hunden!”: att göra det till en sällskapslek. Den går till så, att en person lämnar rummet och övriga bestämmer en uppgift för denne, till exempel att tända en lampa. När personen kommer tillbaka får han/hon gå omkring i rummet och så snart han/hon är på rätt spår, ljuder en visselsignal. Inga ord yttras, utan personen måste genom att pröva sig fram komma på vad som förväntas och blir belönad när handlingen utförs.

Denna lek ger en inblick i vad klicker går ut på, man lär sig hur enormt viktig timingen är och framför allt – hur utsatt djuret är som ska försöka finna ut vad som förväntas av det!

Vem är Ellen Ofstad?
Ellen Ofstad är född i Norge men bor numera i Skurup i Skåne. Hon har skrivit flera artiklar om träning av hästar samt spelat in ett antal dvd och video. Ellen ger kurser i att lära människor tyda hästens kroppsspråk. Hon har även undervisat djurskötare på Skansen och Kolmården.

Klickljudets historia
Metoden härstammar från 1950-talet då man började träna delfiner. Dessa djur kan inte fysiskt kontrolleras via ett rep eller grimma, utan tränarna måste jobba på distans. Beteendevetare och tränare testade med visselpipor, flöjt, blinkande ljus och liknande signaler, tills man av en tillfällighet upptäckte att en hund reagerade på det distinkta klickande ljudet från en plastkrokodil som låg i ett paket med cornflakes.
– Sedan köpte alla cornflakespaket för att få dessa leksaker, berättar Ellen Ofstad, och klickern var född!
Nu finns särskilda plast- eller metallboxar för ändamålet. De kan bäras i fickan, på ett armband eller sättas fast på ridspöet.

Att läsa
Boken framför andra för dem som vill lära sig förstå inlärningens principer är ”Skjut inte hunden” av Karen Pryor, beteendevetare och djurtränare som överfört operant betingning från delfiner till hundar.
Amerikanskan Alexandra Kurland har skrivit flera böcker, bl a ”Delfinträning för häst” och i sin tur fört över tekniken till häst.

Så arbetar Ridsport

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.

BESTÄLL NU

Köp Ridsport Komplett från 100 kr i månaden
Hingstar Online

Just nu 122 hingstar i vår databas

Visa alla hingstar

Ridsport digital

59:- i månaden