”Inom ridsporten har det varit väldigt traditionsbundet”

I 20 års tid har Patrick Hedqvist skott både hopp-, dressyr- och travhästar. Bland de namnstarkaste kunderna märks Tinne Vilhelmson Silfvén och Stig H Johansson, liksom Daniel Redén som just nu är Sverigeetta inom travet.
– Inom ridsporten har det varit väldigt traditionsbundet, kunderna vill ha sina järnskor. Ryttarna har inte tänkt att skorna har speciellt stor effekt – vilket de kanske har, säger han.

Inom travet är det vanligast att hästarna går skodda hela tiden, men att skorna rycks någon timme innan start.
– Man vill skydda hovarna för att gå barfota nöter, i alla fall när det är grus som på travbanan.
– Det måste finnas en rejäl kant att slita på, och det får inte vara känsliga sulor. Det passar inte alla att tävla barfota, hästen måste ha åtminstone normal hovkvalitet.

Som lösnaglar för hovarna

Det går att bättra på hoven så att den blir mindre känslig genom att bygga en sorts konstgjord hov i plast.
– Som lösnaglar. Men det kostar en slant, 5 000 till 6 000 kronor för fyra hovar. Inom travet kostar många på sig det.

När travhästen går barfota kan det ge 15-20 meters försprång mot om hästen gått med skor.
– Av den extra låga vikten får hästen ett något mer markbundet steg, mer energisnålt. De går lite friare. En del hästar rör sig faktiskt mycket bättre barfota. De får det naturliga glidet och fästet som de är skapta.

Mer markbunden utan skor – är det kanske därför dressyrfolket inte nappat?
– De laborerar nog, de med. Anton (Tinne Vilhelmson Silvéns häst Don Auriello) skodde vi med aluminium fram eftersom han hade så enormt framsteg. Det är mycket rörelse i de moderna dressyrhästarna, svikten sliter på dem också. Lagom är bäst.

Järnskor har samma effekt som gummistövlar

Patrick Hedqvist liknar järnskons effekt vid att ha gummistövlar på sig under en joggingrunda.
– Då blir det höga knälyft, jämfört med om du skulle springa barfota.

Hovmekanismen blir bättre barfota.
– Stråltrycket vidgas och det går att nå en maximal hovmekanism, hoven beter sig inte likadant om den är barfota som med skor och sömmar. Med maximal hovmekanism kan 60 procent av stöten tas upp i hoven.

Det blir mer blodgenomströmning och hovmekaniken blir bättre, framför allt när det gäller glidet och fästet.

Det går inte att slarva med skoning och verkning för den som vill tävla barfota.
– Hovarna kan liksom inte bara växa vind för våg utan de måste korrigeras. Kanske korta av tålängden så att hästen blir bakåtbruten i sin tåaxel med en nästan konkav vinkel. Hästen behöver hoven från marken och uppåt.

Vad säger du om att ha sporthästar barfota jämt?
– Då får du aldrig rida på grusvägar eller ha hästen i steniga eller hårda hagar. Om hästarna inte går i hagen och bara rids på fibersand är det möjligt att hovarna kan vara fina, säger Patrick Hedqvist.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 14/2020.