Jakten på perfektion

Röntgenbilder på hästar ger ofta upphov till meningskiljaktigheter. Röntgenfynd som överraskar både säljare och köpare är inte ovanliga vid hästbesiktningen, liksom olika värdering av fynden.

Både veterinärer och säljare anser att det i grunden borde vara hästens ålder, användningsområde och eventuella kliniska fynd vid besiktningen som avgör om den behöver röntgas och i så fall hur mycket. Men nu vittnar många om att det skett en utveckling mot att köparen vill röntga ”för säkerhets skull”. Gärna många plåtar som både omfattar halskotpelaren och ryggen, ut-över hästens ben.

I nästa steg krävs det att som köpare kunna ta ställning till de fynd som görs och där spelar köparens veterinär stor roll, om denne har erfarenheten och kunskapen att sätta in fynden i ett korrekt sammanhang. Ska hästen försäkras ska även försäkringsbolagens inställning vägas in – vissa röntgenfynd kan innebära en reservation i försäkringens omfattning för framtida problem.

Bedömningen av bilderna kan skilja sig

Charlie Lindberg är försäkringsveterinär på Agria. Han granskar dagligen röntgenbilder för införsäkring, men även inför auktioner på hästar, anlitad av både köpare och säljare. Många säljare klagar på försäkringsbolagen när det blir reservationer vid röntgenfynd. Hur bedöms bilderna vid en införsäkring?
– Bedömningen kan skilja sig.  Ett röntgenfynd behöver inte alltid betyda en reservation och en reservation är inte alltid livslång, utan kan vara tidsbestämd, säger Charlie Lindberg.
– Ett fragment i en led kan till exempel ge reservation för operationskostnaden eller framtida sjukdom i leden. Eller vara omprövningsbar efter sex månader. Det beror på fyndets art, hästens ålder och användningsområde.

Vi försöker att gå bort från protokoll och frågar först vad bilderna behövs till.

Ellen Law

Att det kommer in röntgenbilder till försäkringsbolaget som är svårbedömda eller inte går att bedöma alls, tillhör inte ovanligheterna.
– Dels kan det vara någon som inte tagit dem ur rätt vinkel, dels kan bildkvaliteten överlag vara för dålig. Mycket är beroende på hur bra utrustning som har använts. Ibland måste nya bilder tas, säger Charlie Lindberg.

När det gäller röntgenbilder inför auktioner har efterfrågan ökat, främst på röntgen av hals och rygg. Det är allt oftare ett krav att dessa bilder finns.

Bedömningen av röntgen kan skilja sig mellan länder, men även mellan veterinärer.
– Vi har inte alltid samma syn på kissing spines till exempel. Men det är mer en skillnad mellan veterinärer än mellan länder, utom den stora skillnaden att Sverige och några andra skandinaviska länder har ett mer utbrett försäkringssystem för hästar. Det är försäkringsbolaget som ska stå risken för att hästen inte fungerar och därmed kommer in som en part i det hela.

Röntgenfynd värderas allt högre

Förutom att arbeta som försäkringsveterinär besiktigar Charlie Lindberg många hästar inför köp och försäljning. Han upplever att köpare numera värderar röntgenfynd allt högre än tidigare.
– Ja, de är ofta något som köparen hänger upp sig på. De flesta inser inte att sättet att rida och träna hästen är mycket väsentligt för om fyndet ska ha någon betydelse eller ej. Men alla är inte lika rädda. Den som tidigare haft en väl fungerande häst med till exempel kissing spines eller andra mindre avvikelser på röntgen, kan mycket väl köpa en för övrigt sund häst eller ponny, trots att den har anmärkningar på röntgen.
– Men mitt råd är alltid att om köparen är tveksam till köp är det bättre att avstå.

De flesta köpare tror att alla hästar bör röntgas enligt ett visst koncept inför försäljning. Veterinären och bildavläsaren Ellen Law arbetar på Bilddiagnostiska Kliniken, UDS, Uppsala, och där resonerar de annorlunda.
– Vi ser varje häst som en individ. Vi försöker att gå bort från protokoll och frågar först vad bilderna behövs till: införsäkring/höjning av belopp, försäljning, köp, utlåning eller kontroll av någon skada som veterinären hittat, säger hon.

På UDS anses att hästens användningsområde också spelar roll – om det är en hobbyhäst eller en som tävlar på elitnivå. Även rasen kan ha betydelse för vilka delar av skelettet som behöver röntgas.
– Försäkringsbolagen har ofta paket de vill ha gjort, men vi är inte så glada för det, det blir ofta lite fyrkantigt i förhållande till hästen, säger Ellen Law och fortsätter:
– Hästens historik, fynd vid den kliniska undersökningen och uppföljning av eventuella gamla skador känns mycket viktigare än att ta alla bilder som finns i ett förutbestämt standardprotokoll.

Det är inte optimalt att rutinmässigt röntga halskotpelaren och ryggen.

Ellen Law

Hon har ofta funderat över varför röntgen räknas som så viktig, när det finns andra undersökningar som kan ge mer information.
– Ultraljud av gaffelbanden fram på en hopphäst eller MRI av strålbenen på en äldre dressyrhäst med ”känsliga framhovar” kunde vara mer intressant än en massa röntgenbilder.

Undersökningen bör optimeras i förhållande till strålningen

Ellen Law trycker på vikten av att optimera undersökningen så att den blir berättigad i förhållande till den strålning som röntgenteknikern samt den som håller hästen utsätts för.
– Det är inte optimalt att rutinmässigt röntga halskotpelaren och ryggen på alla hästar. Dels är det ett mycket trubbigt verktyg för att göra en bedömning av halskotpelaren, dels utsätts de som arbetar runt hästen under undersökningen för strålning i onödan.
– Det är skillnad om det gäller en unghäst där det eventuellt funnits misstanke om vinglighet/wobbler eller om den är ur en hingstlinje som ofta ger wobblers, då kan det vara motiverat att röntga halskotpelaren.
– Man kan fråga sig om det verkligen är indicerat att röntga halskotpelare och rygg vid försäljning av en häst som ska användas till hobbyridning och som inte har eller har haft några symptom från nacke eller rygg.

Ytterligare en sak som ofta diskuteras är vilka röntgenprojektioner som ska tas. Ofta är projektionerna i de ”röntgenpaket” som finns valda utifrån att en allmänt förekommande skada ska kunna upptäckas.
– Dessa utvalda projektioner är bra för att påvisa vissa förändringar men kommer inte att upptäcka andra, säger Ellen Law. En individbaserad röntgenundersökning ger så mycket mer information.
– Det är även viktigt att projektionerna, bilderna, tas med rätt vinkel.

Hon förklarar att till exempel kan projektioner som tas snett på halskotpelaren göra att det ser ut som kraftiga pålagringar på lederna fast det inte finns några. Samma sak med hasens glidleder: om projektionerna inte tas rakt i förhållande till glidledernas plan ser de smalare ut än vad de är, vilket felaktigt kan tolkas som spatt.
– Det är mycket viktigt med bra teknik och att man har gjort hela grundarbetet innan man trycker på knappen, betonar Ellen Law.
– Det omfattar att positionera hästen rätt och hålla kamera och detektorplatta i rätt vinkel. Det finns mycket litteratur kring hur olika leder och skelettdelar ska röntgas och här på UDS har vi ett röntgenkompendium att utgå från. Blir det dåliga bilder måste hästen röntgas igen, vilket är slöseri med strålning.

Det har blivit en fixering vid röntgenbilder som jag tycker har gått för långt.

Markus Tåbäck

Att bedöma de fynd som bilderna visar är en av de stora stötestenarna. Det är vad Ellen Law sysslar med dagarna i ända.
– Jag granskar bilder hela tiden. Vi utför många second opinionbedömningar varje vecka. Det är många som skickar sina bilder hit: jurister, försäkringsbolag och veterinärer.
– Det finns stora studier att luta sig emot som visar på betydelsen av vissa fynd och vad som kan vara anatomiska variationer. Vid besiktningsröntgen tycker jag att veterinären måste kontrollera i litteraturen och hitta fakta kring fynden för att värdera dem. Det enda som håller i rätten vid en tvist är litteratur och studier. Om det inte finns studier, är det kliniskt beprövad erfarenhet som gäller.

Arbetar med mobil röntgen

En annan som specialiserat sig på att ta  röntgenbilder är Markus Tåbäck. Under tolv års tid har han kuskat land och rike runt med sin mobila röntgen. Han arbetar som röntgentekniker, det betyder att han enbart arbetar med att röntga hästar åt de veterinärer som beställt det.

Det har blivit allt vanligare med mobila röntgenapparater. Ofta används den mobila varianten när man röntgar misstänkta frakturer, hovbensförändring vid fång och liknande.

Markus Tåbäck gör ungefär 800 undersökningar om året, han är utbildad inom röntgen och strålningsskydd och har alla tillstånd som krävs.
– Det viktigaste är att ha bra kunskap om häst. För det mesta är hästarna lugna tack vare att de står i sin hemmiljö, berättar  han.

För att röntga hemma i stallet krävs inte någon särskild plats. Det viktiga är att det inte ska vara folk runt om och att alla i närheten måste ha blyrockar på sig.
– Det blir liten strålning under kort tid i hemmastallet, men processen kring utrustningen har gått framåt. Numera är det en dator som tar emot strålningen, vilket innebär betydligt mindre strålning än tidigare, säger Markus Tåbäck.

Det går att ta de allra flesta bilderna hemma i stallet, även de numera önskade bilderna på hals och rygg.
– I enstaka fall kan det vara svårt att ta bra ryggbilder, om det handlar om en jättebred häst. Det är inte samma kraft i min batteridrivna utrustning som i en stationär röntgen.

Oftast köparens veterinär som beställer

Det är många större stall som anlitar honom, både vid försäljningar och skador. Många har egna veterinärer från andra länder knutna till stallet och dessa vill ibland ha röntgenbilder för att kontrollera skador.
– När det gäller röntgen inför en hästaffär beställer ofta köparens veterinär bilderna. Då mejlar jag dem direkt dit.
– Just nu har jag en häst som ska säljas till USA och då handlar om lite över 50 bilder för en så kallad USA-röntgen. De vill ha fler än vid en vanlig försäljning, då handlar det i regel om 14-20 bilder.

På senare tid har utvecklingen gått mot fler bilder av samma häst.
– I och med att auktionsarrangörerna vill ha bilder av hals och rygg till 3-årsauktionerna, har detta spridit sig så att alla andra som ska köpa en 3-åring också vill ha det, berättar Markus Tåbäck.
– Det har blivit en fixering vid röntgenbilder som jag tycker har gått för långt – även om det innebär att jag får mer att göra.

Fakta

Så säger advokaten: ”Veterinärer har börjat reservera sig”

Yvonne Nordgård, Malmö, är advokat och sysslar bland annat med hästjuridik. Där har hon stor nytta av att själv hålla på med hästar: familjen föder upp hopphästar.

Hon ser hur röntgenbilder kan få stor betydelse i tvister kring återgång av köp.
– De är i sig ett tungt bevismedel och har betydelse om köpare ska påvisa fel hos hästen eller om en säljare vill visa att hästen är fri från fel inför en försäljning, säger Yvonne Nordgård.

En röntgenförändring måste dock ha en klinisk relevans som inverkar på hästens användbarhet i något väsentlig avseende för att den i juridisk mening ska betraktas som ett fel.

Yvonne Nordgård har sett en utveckling mot allt fler röntgenbilder i samband med försäljning och även att flera veterinärer ofta är inblandade vid en rättslig process.
– Att deras bedömning varierar är inget onaturligt i sig, men ger parterna olika infallsvinklar i en tvist.

Nytt är däremot att veterinärer har börjat reservera sig för sin bedömning av röntgenbilder och eventuella fynds relevans för köparens tilltänkta ändamål med hästen.
– Det finns ju en risk att annan veterinär kan komma att göra annan bedömning av röntgenfynd eller även upptäcka andra fynd i framtiden, säger hon och fortsätter:
– Jag ser även att veterinärer begränsar sin skadeståndsskyldighet för eventuella misstag i utförd undersökning till exempelvis ett halvt basbelopp vid försäljningsbesiktning.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 7/2021.