Jan Brink: ”Ryktning är ett oslagbart sätt att skapa kontakt”

En häst som klipps, tvättas ofta och är täckt både ute och inne behöver inte ryktas för att pälsen ska vara ren. Men är det bra hästhållning?

Inte om man frågar dressyrnestorn Jan Brink.

– Ryktning är en konst som riskerar att falla i glömska, vilket vore väldigt synd. Att rykta sin häst varje dag ger så många fördelar. Det är ett fantastiskt effektivt sätt att visitera och hålla koll på hästen; man upptäcker varje knuta och småsår. 

Vilka fler fördelar finns med att rykta?

– De flesta hästar tycker om att bli ryktade, det är för dem som för oss människor att bli masserade eller kliade på ryggen. Ryktningen är ett oslagbart sätt att skapa kontakt med hästarna.

– Sedan är det ju också en estetisk fråga. Ryktborsten slipar hårstråna så att de blir lite spetsiga. Klipper du hästen så kapas hårstråna tvärt och efter några klippningar förlorar pälsen sin glans när den växer ut.

Jan Brink var 17 år när han i slutet av 1970-talet som nyanställd stallbetjänt på det som då hette Flyinge statsstuteri lärde sig konsten att rykta från grunden. Varje eftermiddag skulle alla hingstar ryktas och stallmästare Anders Borg gick runt och kontrollerade att det gjordes ordentligt.

– Vi stod inne i spiltorna hos hingstarna, det var bara några stycken som stod i box. De flesta gillade att bli ryktade men vissa var kittliga. Hos fullblodshingsten Carnoustie fick man lära sig att hoppa
undan när borsten kom åt ljumskarna.

Många har lärt sig att man ska slå ur minst tio skrapor på varje sida innan hästen är färdigryktad. Hur vet man egentligen att man ryktat tillräckligt noga?

– På Flyinge fick vi lära oss att om stövet är grått är det bara att fortsätta rykta. Stövet är vitt när hästen är ren. Ryktrutinen har alltid sett likadan ut hos mig. Först rotviskan för att få bort grövre smuts och damm, sedan ryktborste och skrapa i minst en halvtimme och till sist en mjukare borste för huvudet.

På Tullstorp Dressage Stable i norra Skåne, som Jan Brink driver tillsammans med sin fru Catharina, finns plats för 36 hästar. De hästar som Jan ansvarar för sköts enligt devisen så naturligt som möjligt, med mycket utevistelse – nakna om vädret tillåter – och klippning bara i de fall de sätter extra tjock päls eller ska tävlas i uppvärmda inomhusmiljöer.

Några hästar i stallet tillhör elever och där märker Jan Brink en skillnad i synsätt mellan hästkulturer i olika delar av världen.

– En del ryttare från andra länder tvättar och schamponerar sina hästar varje dag. Till slut finns inget naturligt fett kvar i pälsen. 

I stallet står också barnens hästar:  13-åriga Angelinas två D-ponnyer Sir Sansibar och Ceramonte B och 11-årige Olivers ridponnyer Dot.Com och Hertzzauber, som i dag är stallets enda hingst.

Är dina barn lika noga med ryktningen som du?

– Ja, det har jag lärt dem. Ingen ska kunna säga att Brinks ungar åker på en räkmacka. De får rykta och mocka och började på ridskola som alla andra när de var små. 

Och själv – ryktar du fortfarande varje dag?

– Nej, det hinner jag tyvärr inte, det är mina anställda som ryktar hästarna för det mesta. Men jag saknar det!

Lugnande effekter

Det finns även forskning som bevisar ryktens positiva effekter, på både häst och människa.

I en svensk studie kunde man registrera sänkt hjärtfrekvens och andra lugnande och avstressande positiva effekter hos både häst och människa när man studerade deras fysiska reaktioner vid interaktioner i form av att stryka, borsta och klia hästen. 

En fransk forskningsgrupp har genomfört en studie av hur hästar upplever att bli ryktade. I undersökningen ingick 27 hästar som delades upp i två grupper; en som ryktades försiktigt och individ-anpassat, med omväxlande kliande och massage, och en där alla hästar ryktades på samma sätt och med samma slags borstar. 

Resultatet visade att de hästar som ryktades försiktigt och individanpassat visade fler tecken på att njuta; de sänkte huvudet, sträckte läpparna framåt och sökte kontakt med sin skötare. 

Den goda effekten förstärktes dessutom från gång till gång under hela det år som studien pågick.

Källor:

• Hur påverkas beteende/känslor och fysiologiska faktorer på människa och häst vid interaktion mellan parterna? Maurer, SLU, 2008. 
• Facial expression and oxytocin as possible markers of positive emotions in horses. Lansade, Nowak, Lainé, Leterrier, Bonneau, Parias, Bertin, 2018.

Artikeln publicerades först i Ridsport nr 18/ 2023.