Johan Fyrberg om Douglas Lindelöws öppna brev

Du har läst Douglas Lindelöws öppna brev till dig, vad är din reaktion?
– Vad ska jag säga, reaktionen är det som vi har sagt tidigare. Det här handlar inte om bestraffning, utan om att vi har tagit emot från flera, från varandra oberoende vittnesuppgifter, som är allvarliga. Då är det viktigt att gå till botten med det och det har vi gjort, säger Johan Fyrberg.
– Det har genomförts en rättslig förundersökning som kom att läggas ner och fallet har prövats i Disciplinnämnden, där det föll på att preskriptionstiden gått ut. DIN:s beslut finns tillgängligt och kan läsas på vår hemsida.

Det handlar alltså om att DIN i enlighet med Riksidrottsförbundets stadgar tillämpar två månaders preskriptionstid. I rättssystemet gäller minst två års preskriptionstid, upp till fem år för djurplågeri.

– När jag läser brevet ser jag det som att han anser att det skulle vara rättsosäkert. Men det är viktigt att vi får pröva saker ordentligt, det är det som är rättssäkert.

Inte anonyma uppgifter

– Och det har aldrig handlat om anonyma uppgifter – det är en direkt felaktighet i hans öppna brev. Vi som förbund kan inte agera på anonyma anmälningar. Nu handlar det om flera av varandra oberoende uppgifter, där vi inte kan utesluta brott.

Det här är inte något som kan tidsbestämmas. Men det betyder inte att förtroendet inte kan återuppbyggas.

– En fråga som den här måste vi pröva i förhållande till vår värdegrund. Det handlar om en förflyttning vi som förbund behöver göra, där man som medlem ser att man har en trygghet så att man hör av sig tidigare.

Förtroendet kan återuppbyggas

– Det vi har gjort nu är att vi har hittat en balanspunkt där vi öppnat för internationell tävlan, men säger att landslagsuppdrag inte är aktuella just nu. Det här är inte något som kan tidsbestämmas. Men det betyder inte att förtroendet inte kan återuppbyggas.

Ja, du säger: ”För att ingå i ett landslag behöver vi komma längre i samverkan, förtroende och samspel”. Vad menar du mer konkret med det?
– Det är inte vi som förbund eller jag som generalsekreterare som lämnar en lista med punkter som bygger upp det här. Det handlar om ett samspel där man kan se att relationen fungerar över tid. Ett samspel som skapas i många relationer, alltifrån teamet kring den enskilde ryttaren till de som tillsammans ska ingå i ett lag.
– En del av den svenska framgången i ridsporten bygger på ett starkt lag och förtroendet inom det.

– Jag vill också påtala att under det här halvåret har inte förbundet nämnt personen vid namn en enda gång.

Finns liknande ärende

Har ni några liknande ärenden hos Svenska Ridsportförbundet?
– Inte många, men det finns liknande fall. Det var ju en stor artikel i Aftonbladet om en fälttävlansryttare, som nu är ett avgjort ärende. Även fälttävlansryttaren har fått veta att han inte är aktuell för landslagsuppdrag.

Johan Fyrberg poängterar flera gånger att han ser en viktig uppgift i att skapa större öppenhet.
– Vi värnar stabila relationer med alla våra medlemmar och vi är inne i en förflyttning, där vi behöver arbeta för en stark sammanhållning och en öppen kultur. Jag välkomnar att vi kan diskutera de här frågorna öppet, men vi behöver också respektera de som hört av sig till oss med anmälningar. Det är inte min uppgift att utreda, men att bidra till en kultur där man kan meddela sig. Sedan behöver vi lära oss, vi behöver bygga den här öppna kulturen.

Inte bara inom ridsporten

Det är inte bara inom Svenska Ridsportförbundet som de här frågorna ligger högt på agendan.
– Det här är något som sker inom hela idrottsrörelsen, hela det här trygghetsarbetet. Där vill vi också få in definitionen av djur, hästar, i regelverket. Vi behöver också få en anpassad definition av verksamheter och en annan viktig fråga är att förändra preskriptionstiderna som nu är två månader. Men jag vill inte föregå det inför riksidrottsmötet 2025. Jag ser fram emot det!

I praktiken innebär en avstängning näringsförbud, trots att man inte är dömd – hur ställer ni er till att det drabbar näringsidkare inom sporten, som kanske också har ansvar för anställda?
– Nomenklaturen är jätteviktig här. Ryttaren har aldrig varit avstängd. Det har varit ett administrativt beslut mot bakgrund av mycket allvarliga uppgifter och det har handlat om internationell tävlan och förbundsaktiviteteter. Det kan inte ses som ett näringsförbud, man kan fortsätta med sin verksamhet, dock under en period utan internationell tävlan.

Näring och sport hand i hand

– Sedan lär vi oss att utan sporten finns inte hästnäringen och utan näringen finns inte sporten, så det är ett lärande och ett samspel. Man måste förstå att man ingår i en idrottslig kontext där man har skyldigheter.
– Vi behöver få till en ökad kvalitetssäkring av verksamheterna. Bland annat genom certifiering via det system som finns och är sanktionerat av LRF häst. Vi behöver få ökad kontroll och ett ökat samspel med Länsstyrelserna. Ytterst kan det annars bli kontroll och lagstiftning som blir en börda. Vi ser mycket hellre att hästnäringen har en självreglering.

Vilka är de viktigaste hästvälfärdsfrågorna för SvRF framöver?
– Det går inte att peka på en enskild del när det gäller hästvälfärd, det handlar om utrustning, forskning och beprövad erfarenhet, om grundridning och hästens form, tygeltryck och mycket mer. Vi behöver ha en debatt om ridskolorna, om alla nivåer och såklart på sport- och tävlingssidan.

– Vi har en koppling till näringen där inte SvRF har sin primära roll, men ingår i ett sammanhang där vi behöver samspela med näringen. Där vi sett de största avvikelserna från hästvälfärden både i Norden och internationellt är i privata verksamheter utanför idrotten.
– Det handlar om en helhet och det finns verkligen ingen quick fix.

– Det gäller också att få med människor i det här, inte minst de aktiva och de elitaktiva.
– Sverige har den bästa av positioner i de här frågorna. Vi har en stark lagstiftning, väl utbyggd utbildning, en lång tradition av hästvälfärd och hästkunskap, som ger oss en styrkeposition.