Johanna Due-Boje: ”Hästar kan absolut gilla att tävla”

Att dressyren oftare hamnar i skottlinjen när det gäller ögonblicksbilder är frustrerande. Det tycker Johanna Due-Boje som ingår i dressyrens A-trupp och var uttagen som reserv till Tokyo-OS.

– Jag tycker det är konstigt och har svårt att förstå varför. Som dressyrryttare är målet att hela tiden förmedla ett samspel med harmoni. Det man känner som ryttare ska också vara upplevelsen när man tittar. Självklart kan det uppstå spänning i en häst på tävling, som inte hade hänt hemma. Där kan en ögonblicksbild vara väldigt missvisande.

Hur vill du definiera ”happy athlete”?
– Det handlar om ett samspel mellan häst och ryttare där hästen genom en harmonisk och positiv utbildning utför rörelserna på ett mjukt och avslappnat sätt, men också med stort självförtroende där den samtidigt är lyhörd för sin ryttare. Med lyhörd menar jag inte att hästen är underkastad sin ryttare, utan att den i harmoni och med lätthet utför de olika rörelserna i ett samspel med ryttaren, säger Johanna Due-Boje, som gärna ser att kandaret blir frivilligt på högsta nivå.

Själv är hon öppen med sin hästhållning och hur hon tränar på Instagram där hon har över hundratusen följare.
– Det känns bra att kunna dela med mig av det jag gör. Jag är trygg i mitt sätt att träna hästarna och försöker presentera hästar som är väl förberedda och trygga. Men ibland måste man också få öva på tävlingssituationen.

Vikten av goda förebilder är något som understryks av Equine Ethics and Wellbeing Commission och förutom att vara en själv har Johanna Due-Boje sina egna idoler. Speciellt ser hon upp till danska dressyrkollegan Cathrine Laudrup-Dufour – ”samspelet som hon har uppnått med Cassidy är oerhört fint” – och Tysklands Jessica von Bredow-Werndl.
– De är väldigt bra ambassadörer för sporten, och jag hoppas att de får synas mycket.

Behövs en öppenhet

När det gäller ridsportens acceptans i samhället behöver du vara lyhörd, menar Johanna Due-Boje.
– Du måste ställa dig och se det hela utifrån. Vissa grejer är självklara för mig men inte för andra och där behöver vi vara öppna med vad vi gör och varför.

Hon tror absolut att hästar kan gilla att tävla.
– Hästar är individer och jag har haft, och har, hästar som växer och alltid ger det lilla extra på tävlingsbanan. Likväl tror jag att det finns hästar som inte passar att tävla och det är ryttarens ansvar att se till hästens bästa.

Johanna Due-Boje upplever att ridsporten blir alltmer öppen för att ta till sig det forskningen säger.
– Jag är ständigt nyfiken på att lära mig mer. Själv jobbar jag i nära samarbete med sitsforskaren Maria Terese Egnell för att få en djupare kunskap kring biomekanik och hur min sits och inverkan kan göra mig till en bättre ryttare för mina hästar.

I morgon: Intervju med dressyrnestorn Christoph Hess om hur han ser på hästen som happy athlete och ridsportens acceptans i samhället.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 2/2023. Detta är en förlängd version.