Kan vi mäta tävlingsstress?

Idén kom på ett möte hos det tyska ridsportförbundet i våras. Mötet handlade om principen Social Licence to Operate, som handlar om omvärldens syn på ridsporten och är i centrum för hästvälfärdsdiskussionerna. Det berättar Aachens sportchef Birgit Rosenberg och professor Dirk Winter.
– Vi satt tillsammans på en middag och jag frågade om det inte skulle gå att göra något mer konkret forskningsmässigt kring hästvälfärd, så att det inte bara är en massa tyckande, säger Birgit Rosenberg.
– Vi måste gemensamt fråga oss hur hästar har det när de är ute och tävlar, och vad de behöver för att må bra. Det är frågor som hur de reser mest bekvämt, vilken typ av uppstallning de föredrar  och i vilka situationer de upplever stress, förklarar Dirk Winter.

Försök att mäta stress hos hästar har gjorts förr, men har bristande träffsäkerhet när det gäller tävlingssituationen. Nu utnyttjas en ny generation forskningsmetoder med AI-teknik och mätning av hästens hjärnaktivitet.

Använder nya mätmetoder

Ansvarig för forskningsmetoden är Guy Cheron, professor i neurofysiologi och rörelsebiomekanik vid Bryssels universitet. Det har de senaste åren gjorts enstaka sådana studier av andra forskare. De har då till exempel kunnat mäta olika hjärnaktivitetsmönster hos hästar i box respektive i hage.
– Hästar kan ju naturligtvis inte berätta hur de känner sig, och därför har vi samlat experter som använder nya mätmetoder för att få vetenskapligt grundad kunskap, säger Dirk Winter. 

Projektet kallas ”CHIO Aachen Scientist Circle (forskar/vetenskapsgrupp)”. Isabell Werth är bland de ryttare som anmält intresse att vara med.

Det finns få, om några, bra verktyg för att objektivt mäta vad som är en ”happy athlete”.

Sofie Viksten

I gruppen ingår också Schweiz landslagsveterinär för fälttävlan, Dominik Burger, den schweiziska veterinären Miriam Baumgartner, som har specifikt intresse för hästhållningsfrågor, Konstanze Kruger-Farrouj som är zoolog, beteendeforskare och professor i hästhållning, och AI-forskaren Arne-Rasmus Dräger, som utvecklar system för hälsoövervakning av hästen.

Hästvälfärden ska inte äventyras

I ett första steg jämförs hästens beteende i hemmastallet respektive i ett tävlingsstall. Hur är ätbeteendet, hur sover hästen, etcetera.
– Det är jättepositivt att de vill göra detta. Det låter toppen att kombinera de olika kompetenser som finns i gruppen, kommenterar den svenska etologen Sofie Viksten projektet.
– Det finns alldeles för lite forskning om hästar i en tävlingssituation, till exempel om vad som är positiv och negativ stress. Stress i sig behöver inte vara negativt men vi behöver veta var gränsen går så att vi inte äventyrar hästvälfärden.

Sofie Viksten välkomnar initiativet att använda nya generationer mättek-niker. Att mäta hormonet kortisol och andra metoder som använts hittills är svårtolkat och knepigt att använda i riktiga situationer.
– Som det varit hittills finns få, om några, bra verktyg för att objektivt mäta vad som är en ”happy athlete”. De försök som gjorts med att studera beteenden  är tyvärr ibland bara stickprov under korta stunder, vilket kan ge oss en felaktig bild av verkligheten, säger Sofie Viksten.

Denna artikel publicerades första gången i Ridsport nummer 13/2023.