”Känslan är att vi kan vara en väldig tillgång för laget”

Världsettan och dubbla VM-guldmedaljören Henrik von Eckermann deklarerade tidigt att Iliana (KWPN sto f-13 e Cardento-Gentleman, uppf J.A.M. Bocken, äg Dufour Stables AG) var den tilltänkta EM-hästen, inte guldhästen King Edward. Att ha ytterligare en häst redo för OS i Paris 2024 är baktanken. Sedan Henrik började rida stoet i början av 2022 har ekipaget gjort raketkarriär och radat upp topplaceringar i de stora klasserna, men i mästerskapssammanhang är Iliana grön. 

Att få ett mästerskap i kroppen – med fem, kanske sex, maffiga rundor efter varandra om det går hela vägen – ger viktiga svar inför framtiden. 
– Vi går in med känslan av att vi kan vara en väldig tillgång för laget. De första tre rundorna vet jag att hon kan göra på ett väldigt bra sätt, men när det gäller de två sista rundorna vet jag egentligen inte riktigt. Vi har aldrig varit i den situationen, säger Henrik. 

Det är skillnad att gå in i ett mästerskap och veta att hästen orkar hela vägen.

– Det är skillnad med King Edward – när vi åkte till VM efter OS visste jag att han kunde gå fem, sex rundor efter varandra utan att bli trött. Han blev nästan bara bättre för varje runda, men med Iliana vet jag inte, utan jag får jag se när vi är där. Med tanke på att det är OS nästa år och om något skulle hända med King Edward, är det viktigt att ha med sig. Det är skillnad att gå in i ett mästerskap och veta att hästen orkar hela vägen, säger Henrik.

Har tränat på Vezzanis linjer

Med EM i sikte har det främst blivit grästävlingar för Iliana under utomhussäsongen. Efter 1,55-segern i franska Dinard i slutet av juli har stoet fått ta det lite lugnt, med finslipning av formen. Henrik är välbekant med EM-banbyggaren Uliano Vezzani, som ofta bygger på GCT-tävlingarna.
– Alla banbyggare är olika och har sina egna sätt att bygga – de har sina linjer som de gärna bygger. Nu har jag hoppat sådant hemma som jag vet att han gärna bygger, och försökt förbereda mig så gott jag kan, berättar Henrik.

Typexemplet är enligt Henrik en oxer med 19,80 meter till en räcke-räcke-kombination med 8,30 meter mellan.
– Det är en linje som han bygger nästan varje tävling. Ett halvlångt avstånd där man på en typ av häst kanske gör fem galoppsprång och på en annan fyra. Något som är väldigt viktigt att veta, så man inte står där och tvivlar, säger Henrik som rider på fyra med Iliana.

– Varje häst är olika med sin galopp och på vilket sätt man rider fram till hindret. Den ena vill ha lite mer galopp fram till hindret, den andra vill att man ska rida ihop lite mer. Med Iliana har jag försökt känna vad som passar henne bäst.

Bättre att inte korta för mycket

Även om det har gått väldigt bra för ekipaget från start, har det varit ett experimenterande för att hitta det rätta upplägget med Iliana. Henrik tar Vezzanis favoritlinje som exempel.
– Även om hon inte har en gigantisk galopp, har jag kommit fram till att med henne passar det ändå bättre att göra fyra på en sådan relativt lång distans. Hon trivs bättre med att jag inte kortar ihop henne för mycket mot ett rättuppstående, och hon kan fortfarande komma till ett bra avstamp ur en större galopp, förklarar Henrik.

Är det en tveksamhet om det är lite långt in i kombinationen, då är det bättre med ett galoppsprång till.

Innan tänkte han att det var bättre att hålla ihop henne i det läget, eftersom Iliana inte har så stor galopp och det är enkelt för henne att göra ett galoppsprång till.
– Det är annorlunda om det är en kombination med oxer in, då är det bättre att inte rida på den längre distansen. Är det en tveksamhet om det är lite långt in i kombinationen, då är det bättre med ett galoppsprång till. Då hoppar hon rundare på oxern. Det är sådant som jag lite grann har börjat sortera ut.

Vattengraven inger respekt

Henrik har också listat ut vilka klasser han ska rida med Iliana för att få ut det bästa av en tävlingshelg. I Milano är det inte så mycket att välja på, men han valde att inte ens gå in och rida runt på den stora gräsbanan under tisdagens träningshoppning. I stället trimmade han stoet lite lätt på framridningens sandbana.
– Så här långt har Iliana alltid varit bäst i första klassen utan någon förklass. Så jag vill inte ändra på något bara för att det är ett mästerskap, förklarar Henrik.

Hästarna har en helt annan respekt för vattnet på en gräsbana än de har på en sandbana. 

Vattengraven är ett annat moment som Henrik har tränat på under vårens grästävlingar.
– Det är något helt annat att hoppa vattengrav på gräs än på sand. Hästarna har en helt annan respekt för vattnet på en gräsbana än de har på en sandbana. 

– Mitt sto hoppar vatten väldigt bra, men hon hoppar det med stor respekt och hon hoppar rätt högt på det. Då är det skönt att känna att hon varje gång gör det så bra som hon har gjort det nu. Det handlar om detaljer och mental förberedelse. När jag åker och tävlar och har en chans att vinna, då vill jag vara fullkomligt säker på att jag har förberett mig på allt, säger Henrik. 

Sverige kan också

Vilka kommer det att stå mellan?
– Det kommer att bli ett hårt slag med schweizarna, de är väldigt starka. Även Tyskland är starkt, men där har ju en av hästarna fallit ur och vi får se om det påverkar laget. Frankrike och Holland är alltid bra, men favoritskapet har nog Schweiz, säger Henrik.

Även de starka kan ha en dålig dag och då gäller det att ha en som kan backa upp det resultatet.

Samtidigt hissar han den blågula kvartetten.
– Vi är ett starkt lag och vi kan vara precis lika bra. Alla fyra är starka ryttare och det behöver man, även de starka kan ha en dålig dag och då gäller det att ha en som kan backa upp det resultatet. Det såg man på VM där vi hade fyra riktigt starka ryttare som kunde täcka upp för varandra. När Peder och All In hade en sämre dag kom Jens in och red felfritt. Sådant är viktigt.