VeterinärbristenTvå fölningar med fellägen som slutade med att både sto och föl dog, och en åring som fick kolik och inte kunde räddas. Så har det senaste året varit för Karoline Lundin.
− Jag vet inte om jag vågar betäcka igen, säger hon.
Karoline har mist fem hästar när veterinären kom för sent
Hej, den här artikeln tillhör Ridsport Plus - vårt låsta material.
Redan prenumerant?
Aldrig skapat ett digitalt konto?
Det var P4 Jönköping som var först med att berätta om Karoline Lundin i Sävsjö i Småland. Hon har hållit på med hästar i hela sitt liv, och har varit med vid många fölningar, både egna och som anställd på Flyinge.
Nu har det hänt två år i rad att hennes fölston drabbats av komplikationer.
− I fjol kom det ut ett framben i stället för två. Så småningom kom det andra frambenet också, och fölet kom ut levande men dog sedan. Det visade sig att även stoet hade skadats så allvarligt invärtes av frambenet som låg fel att hon inte gick att rädda, berättar Karoline.
Någon veterinär gick inte att få tag i förrän det var för sent.
Ringde fem veterinärer
I år var fölet på väg ut med alla fyra ben i stället för de två frambenen.
− Jag var på jobbet när sambon, som också är hästvan, ringde. Jag försökte ringa veterinärer, och den femte jag ringde svarade, men var i Åseda, en timme från Sävsjö där vi bor, så veterinären hann inte fram.
Fölet dog efter fölningen, och Karoline och veterinären kämpade för att rädda stoet.
− Men hon var så uttröttad att vi inte kunde få upp henne.
Den femte hästen som dött för Karoline var en åring, som fick kolik och ingen veterinär hann dit i tid.
Jag blir mest ledsen, och arg på systemet
− Jag vill inte lägga någon skuld på veterinärerna, för de sliter verkligen, utan jag blir mest ledsen, och arg på systemet.
− Vi är inne i en ond cirkel där det utbildas för få veterinärer som kommer ut på en alldeles för tuff arbetsmarknad där de inte räcker till för alla.
− Veterinärerna ska dessutom vara experter på väldigt många djurslag och åkommor.
Ser olika lösningar
Karoline är inne på att det borde finnas en särskild utbildning för dem som vill hjälpa till vid just fölning, och som inte nödvändigtvis måste vara veterinärer.
− Eller bara ha en jourhavande veterinär att ringa. Att ha någon i örat som kan vägleda när man letar efter det andra frambenet, någon som berättar var man ska leta, hade varit värt mycket.
Karoline Lundin sitter i styrelsen för SWB i Jönköpings län och har lyft frågan om veterinärbristen och dess följder där.
− De flesta uppfödare är precis som jag, hobbyuppfödare som tar föl på sitt gamla tävlingssto. Vi måste prata mer om vad veterinärbristen leder till, för när jag pratat med andra kommer det fram att det inte alltid blir känt att hästar dör för att veterinären inte hinner fram.
Nu hoppas hon att fler ska vilja berätta så att det står klart för politiker och andra ansvariga i samhället hur stort problemet är.
För egen del är hon tveksam till att betäcka ett sto igen.
− Och om vi gör det, kommer vi nog att köra henne till ett stuteri eller en seminstation inför fölningen, där det finns kunniga människor som kan gripa in.
Så arbetar Ridsport
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Ridsport är oberoende och fristående i förhållande till ekonomiska, privata, politiska och andra intressen.
Följ Ridsport på